Lösningar

WWF har arbetat på Madagaskar sedan 1960-talet. Tillsammans med Madagaskars regering har WWF utarbetat en ambitiös naturvårdsplan. Viktiga mål är att skapa ett nätverk av skyddade områden och bekämpa fattigdomen i landet. Flera lyckade exempel visar att naturvård och samhällsutveckling kan gå hand i hand.

Durbanvisionen – ett hoppfullt initiativ

På "World Park Congress" i Durban, Sydafrika, i september 2003 höll Madagaskars sittande president Marc Ravalomanana ett historiskt tal. I sin vision för landets naturvård utlovade han att 6 miljoner hektar skog och 1 miljon hektar våtmark ska skyddas. Det är en tredubbling av arealen skyddad mark! Den senaste utvärderingen, i början av 2008, visade att totalt 5 169 000 hektar mark hittills har fått lagligt skydd. "Det är en väldigt bra bit på väg och det ser mycket hoppfullt ut för Madagaskar", säger Allan Carlson, tropikansvarig på Världsnaturfonden WWF.

Politisk medvind nu bortblåst!

Naturvårdsarbetet på Madagaskar har har politisk medvind. Men efter  militärkuppen tidigare under 2009 ser vi redan stora bakslag för naturvården. Det är en kraftig ökning av  tjuvjakt på bland annat lemurer, skogsskövling och korruption.

Viktigt naturvårdsarbete fram till 2009 med Durbanvisionen inkluderar:

Nya effektivare jordbruksmetoder

Landomvandlingen har under de senaste åren minskat arealen regnskog på Madagaskar med upp till fem procent om året på vissa platser. En stor del av skogen omvandlas för att skapa ny jordbruksmark för en den växande befolkningen. Den vanligaste jordbruksmetoden som används är svedjejordbruk, s.k. tavy, och är förödande för naturen. WWF satsar därför stort på att utveckla och utbilda bönder i en ny teknik för intensiv och effektiv risodling – SRI (System of Rice Intensification).

Den nya tekniken, som utvecklats på Filippinerna, använder bara 3 kg utsäde per hektar. Riset sås på en fuktad bädd och redan efter en vecka planteras småplantorna ut på lätt fuktad jord. Vattennivån höjs sedan successivt allt eftersom riset växer. Riset odlas i rader och i välpreparerad jord och hela cykeln från sådd till skörd är klar på 5 månader.

Det fantastiska är att skörden ökar tiofalt; en risodlare har skördat 8 ton ris på ett hektar där han tidigare bara fick 600 kg. Resultatet har inte låtit vänta på sig av denna win-winlösning. Efter tre års satsning ser man på satellitbilderna att runt alla byar där SRI tillämpas har ingen ny tavy (svedjebruk) tillkommit. Midongy nationalpark, en plats där WWF satsat stort på SRI, omges idag av goda grannar som inte längre behöver bryta ny odlingsmark inne i regnskogen.

Miljöutbildning

Andra ljusglimtar inför framtiden är arbetet kring utbildning, som haft en nyckelroll på Madagaskar. Tillsammans med utbildningsdepartementet har WWF hållit kurser i ekologi och naturvård för mer än 20 000 grundskolelärare. Intervjuer med den malagassiska lokalbefolkningen visar på en växande miljömedvetenhet och insikt om hur viktiga ekosystemen är för deras livsuppehälle. 

Ett planterat träd för varje barn

Ett annat framgångsrikt projekt är återplantering av skog. Man har planterat ett träd för varje barn på Madagaskar. Totalt har mer än 1,5 miljoner träd planterats på skövlad regnskogsmark. Träden binder jord och motverkar erosion, men ersätter inte den biologiska mångfald som gick förlorad när skogen avverkades.

Skogskorridorer …

Som en del i arbetet med att skydda 5 miljoner hektar av landets skogar ingår det att skapa s.k. skogskorridorer mellan de olika nationalparkerna. Korridorerna gör det möjligt för djuren att förflytta sig mellan olika grönområden, vilket ökar deras chanser till reproduktion och överlevnad. 

… och uthålligt byskogsbruk

Arbetet med skogskorridorer ska inte bara skydda den biologiska mångfalden utan också främja utvecklingen för folket som lever i skogen och av de naturtillgångar som finns där. WWF har inlett samarbete med lokalbefolkningar och lokala organisationer för att utveckla småskaligt byskogsbruk. Tanken med byskogsbruket är att människorna ska kunna nyttja naturresurserna på ett uthålligt sätt utan att naturen tar stor skada.

Ekoturism

Ekoturism är en viktig ingrediens i arbetet för att nå lösningar i konflikten mellan naturvård och samhällsutveckling. I grunden handlar det om att befolkningen måste bli medvetna om den stora ekonomiska potentialen som finns i att bevara naturen i form av ekoturism. Nästa steg är att skapa de förutsättningar och den infrastruktur som krävs för framgångsrik ekoturism. Här spelar WWF en viktig roll när det gäller att bistå med kunskap, erfarenhet och ekonomiskt stöd.

De karismatiska lemurerna är viktiga arter för ekoturismen på Madagaskar. Foto: Allan Carlson, WWF

WWF om fattigdomsbekämpning

Madagaskar är ett av världens allra fattigaste länder. WWF anser att för att man ska kunna bedriva ett framgångsrikt naturvårdsarbete så måste man ta hänsyn till behoven av att bekämpa fattigdomen. Det gäller att hitta en kompromiss mellan vad som kan skyddas och vad lokalbefolkningen måste få tillåtas att nyttja för att klara sin överlevnad.