Norra Mingbergsregionens totala yta är 3,3 miljoner hektar. I denna region finns sju provinser, tre statligt ägda skogsföretag och fjorton naturreservat. Den totala befolkningsmängden är omkring 1 076 miljoner och 940 000 eller ungefär 87 %, av den totala befolkningen bor på landsbygden.

Orsaken till den hotade mångfalden och en hållbar försörjning för befolkningen i Min Shan kan man finna i lokala seder och nationella lagar och policys. De som drabbats mest av den ohållbara användningen, miljöförstöringen och de ekonomiska begränsningarna är dock lokalbefolkningen. Eftersom lokalsamhällena drabbades negativt när NFPP och markomvandlingsprogrammet genomfördes står nu myndighetspersonerna på provins- och kommunnivå inför en utmaning när det gäller att implementera NFPP och omvandla odlad mark på branta sluttningar till skog. Statligt ägd timmerproduktion och oreglerad utbredning av jordbruk har i många år hotat naturresurserna i norra Mingbergen. Denna överexploatering har inte bara skadat de lokala ekosystemen och hotat viktigt pandahabitat utan också förbrukat de resurser som utgör lokalbefolkningens dagliga levebröd samt begränsat deras möjlighet till långsiktig ekonomisk utveckling.

Efter svåra översmämningar 1998 förbjöd myndigheterna all skogsavverkning i sydvästra Kinas skogar, ett förbud som inkluderade jättepandans utbredningsområde. Därefter påbjöd myndigheterna att det sargade landskapet skulle återbeskogas i en jättesatsning kallad Grain for Green (GfG). I korthet innebar det att de bönder som planterade skogar på sina åkrar ersattes med mat. Delar av dessa skogar har anlagts s å att de viktiga pandareservaten har fått skyddade buffertzoner.

När avverkningsstoppet infördes försvann dock de ekonomiska möjligheter som skogsindustrin innebar. Om inte alternativa inkomstkällor, som ekoturism och "non-timber forest products", kan identifieras och utvecklas hotas regionen av ökad fattigdom. 

 

Mingbergen i västra Kina.

 

Genom att angripa frågan på landskapsnivå försöker projektet att implementera naturvård på större skala där man förenar människornas behov med ekosystemens integritet. För att implementera programmet för naturvård och utveckling på landskapsnivå kommer WWF att arbeta tillsammans med SFD, GFD, provinsernas myndighetssektorer, forskningsinstitutioner i provinserna Sichuan och Gansu. Målen inkluderar:

Kinas öppnande i policyfrågor och begäran om internationell hjälp med implementeringen utgör ett ypperligt tillfälle för WWF att tillämpa erfarenheterna från Pingwu på bredare front i Minbergskedjan och använda vår unika kombination av expertis inom naturvård och utveckling på landskapsnivå.

Målgruppen är lokalbefolkningen som bor i norra Minbergen. Befolkningen består, förutom av Hankineser, av totalt 12 etniska minoritetsgrupper inklusive Tibetaner, Qiang, och Baima. Projektet kommer att hjälpa lokala myndigheter, skogsbolag, naturreservat och lokalbefolkningen med att bland annat arbeta fram skyddsplaner för att främja en hållbar användning av skogarna.

Hållbar användning och minskad fattigdom kommer att uppnås genom att skapa markanvändningsplaner som tar hänsyn till både ekologiska och ekonomiska behov och som stöds av både myndigheter och lokalbefolkning. Utvecklingen av alternativa och ekologiskt hållbara försörjningssätt för regionens befolkning kommer att vända den nedåtgående fattigdomsspiralen. Alternativ som ekoturism är inte bara bra för befolkningen generellt i Min Shan utan tillgodoser också marginaliserade gruppers behov. 

 

Projektet samfinansieras av Sida och WWF.