Under de senaste 100 år har 50 % av jordens ursprungliga skogar försvunnit. De tropiska skogarna avverkas årligen med en hastighet på mellan 100 000 och 160 000 kvadratkilometer vilket motsvarar en tredjedel av Sveriges yta varje år. Sydostasien med Indonesien i spetsen har förlorat mer skog en någon annan region. Den mycket omfattande skogsskövlingen driver på fattigdomen och hotar människors möjligheter att leva kvar på landsbygden dessutom hotas den biologiska mångfalden.

 

I Indonesien har skogsskövling (till stor del illegalt) ökat på spänningen mellan folkgrupper och skapat stor social oro. Populationen av vilda elefanter har kollapsat och orangutangen har minskat med 90 % under 1900 talet samtidigt som miljontals människor mist sin källa till överlevnad. De värden som finns i tropikskogarna är svåra att beräkna. Människan får mat och råvaror till mediciner och råvaror till industrin från tropikskogarna, och det finns en stor potential att i framtiden kunna använda fler skogsprodukter.

Det finns många orsaker till detta icke hållbara nyttjande av naturresurserna. Skogsbolag och oljepalmsindustrin är dock två av de enskilt mest framträdande hoten. Den enorma expansionen av oljepalmsplantager har medfört att vidsträckta områden i Indonesien har skövlats. Ansvariga är dels företag i tropikerna men också köparna och i slutändan konsumenter i både syd och nord. Om ingenting görs riskerar produktionen av detta vegetabiliska fett och andra ohållbart producerade skogsprodukter att för alltid ödelägga Sydost Asiens regnskogar. Ett exempel är Borneo, där Världsbanken uppskattar att all kvarvarande låglandsregnskog kommer att vara borta 2010.

 

En av de sista sumpskogarna på Borneo är Sebangau som är lokaliserad mellan floderna Sebangau och Katingan i södra delen av Kalimantan provinsen I dag kommer hoten från palmoljeindustrin och den mycket utbredda illegala avverkningen. Detta var för inte så länge sedan ett enormt skogsområde som kunde föda en stor lokalbefolkning. Detta område hyser den största populationen av Orangutanger på jorden (6 200—6 900 individer). Denna population har lyckats överleva trots en 36 % minskning sedan 1996. Om inte någonting görs kommer både skogen och orangutangen försvinna vilket sker i närliggande områden.

Indonesiska myndigheter meddelade i januari 2004 att Sebangau (568 700 hektar) skall bli nationalpark. Detta är mycket positivt och något WWF arbetat för under lång tid. Även flera år efter att parken bildades är arbetet med att skydda parken mot olagliga intrång otroligt viktigt. En rapport av WWF visar på att många skyddade områden inte sköts på ett utthålligt sätt. Lika viktigt är att lokalbefolkningen inte mister sin möjlighet att nyttja de naturresurser de behöver för sin överlevnad. Projektet är väl förankrat bland lokalbefolkningen. WWF har under en längre tid arbetat i området vilket har medfört att befolkningens behov vävts samman med de naturvårdsprioriteringar som satts upp.
 

 

Kalimantan, Borneo, Indonesien.

 

Att bevara ett fungerande biologiskt landskap till gagn för lokalbefolkning och den biologiska mångfalden.

Målet är en direkt återspegling av visionen att ha en nationalpark som är effektivt skyddad till förmån för nationen och dess folk och med omgivande biologiska resurser som bidrar till en hållbar utveckling i byar som ligger vid parken. Ett uthålligt nyttjande av naturresurserna i regionen bedöms vara centralt för att minska illegalt intrång och skövling av nationalparken. 

 

Detta projekt kommer att förbättra förutsättningarna för en uthållig användning av skogsresurser till gagn för lokalbefolkningen samtidigt som skyddet stärks för nationalparken Sebangau. Motiveringen för detta projekt bygger på principen att ett långsiktig skydd och hållbart nyttjande av detta stora skogsblock kräver att man engagerar lokalbefolkningen i arbetet med uthålligt nyttjande av regionens rika naturresurser. Projektet kommer att arbeta med ett antal strategiskt utvalda byar runt Sebangau, antalet beror dels på avsatta resurser samt vilka som bedöms relevanta.

Genusfrågor är mycket viktiga inom samhällsbaserad naturresursförvaltning. I detta projekts arbete kommer kvinnor ha en speciell roll eftersom de dagligen arbetar med att skörda i skogens skafferi och på andra sätt drar nytta av skogstjänster och är de mest direkt påverkade av konflikter mellan människa och natur och av hälsofrågor.

Projektet kommer att fokusera på att nyttja de erfarenheter som gjorts inom de miljöutbildningsprogram och agroskogsbrukskomponenter som drivits på andra platser i regionen. Fokus kommer att ligga på frågor rörande både byarnas behov av resurser och miljön i nationalparken. Denna komponent kommer att omfatta aktiviteter som syftar till att återställa de nyttigheter som tillhandahålls av miljön (i synnerhet skogar) och som gynnade den lokala befolkningen. Det är viktigt att hitta alternativa inkomstkällor för lokalbefolkningen. Möjligheten till ekoturism och till exempel ekologisk kryddodling, kommer att utredas som en kompletterande inkomstkälla.

Kapacitetsbyggnad; information Framgångsrik landsbygdsutveckling måste vara baserad på kunskap om miljöfrågor, sambanden mellan utveckling och miljö, såväl som på fakta som kommer att hjälpa beslutsfattare i deras dagliga arbete. Fri tillgång till korrekt och uppdaterad information är en viktig komponent när det gäller att ge det civila samhället förmåga att utnyttja sina rättigheter och för lokala myndigheter att vidta lämplig planering.

Konflikthantering; människa - djurliv Minska skador på plantager och odlingar genom att minimera intrången från djur. Detta skapar också bättre acceptans mellan människor och natur. WWF bedriver ett omfattande arbete runt om i världen för att tackla denna typ av problematik. Lärdomar från andra områden kommer att utnyttjas här.

Dialog med plantageägare Expansionen av palmolja är ett hot mot alla viktiga skogsområden i regionen. Genom WWFs närvaro kan området övervakas så att inte värdefulla områden ersätts med plantager. Gamla plantager och eventuell nyetablering kan omformas till att gagna både människa och miljö. Genom att sammanföra alla intressenter kan situationen förbättras. WWF kan dessutom genom vårt kontaktnät agera länk mellan köpare och säljare.
 

Projektet samfinansieras av Forum Syd och WWF.