Plantageägare och småbönder använder eld för att röja skog för odlingsmark eller för att anlägga oljepalmsplantager. Elden sprider sig lätt in i regnskogen och ner i de torvlager som är vanligt förekommande. När elden väl fått fäste, är det mycket svårt att släcka den. Oftast får man vänta på regnperioden. I början av 1980-talet brann 3,6 miljoner hektar regnskog i Kalimantan. Röken låg tät över hela ön i mer än fyra veckor och timmer till ett uppskattat värde av 35 miljarder kronor försvann i lågorna!

En av de svårare bränderna följde på torkan 1997. Röken låg så tät över stora delar av Sydostasien att befolkningen i Singapore och andra städer långt bort drabbades av den.

Forskare beräknade att den stora branden minskade inflödet av sol med upp till 15 procent, något som fick konsekvenser för både det lokala och det globala klimatet. Dessutom tillförde branden 2,8 miljarder ton kol till atmosfären – ett onödigt kraftigt tillskott till växthusgaserna.

Enbart bränderna på Borneo ökade då växthusgaserna med 40 procent.
Ökningen av växthusgaser i atmosfären oroar forskarna, som ser tydliga toppnoteringar under El Niño-åren. Sedan millennieskiftet har den årliga ökningen varit 2,1; 2,5 och 3,1 ppm. Den sista ökningen går inte att koppla till något väderfenomen, utan det är de enorma torvlagren på Borneo som ständigt brinner. 

 

1. Skogsindustrin har dikat enorma arealer, så kallade översvämningsskogar för att komma åt timret och att använda kanaler som flottningsleder. När grundvattnet sjunker torkar jordarna upp och blottlägger torvlager som lätt brinner och kan brinna i flera år. WWF arbetar med att fylla igen skogsdiken och kanaler och på så sätt återställa hydrologin i skogen.

2. Skogsindustrin och oljepalmsplantageindustrin använder eld för att röja mark och öppna upp landskapet. WWF arbetar med att ta fram riktlinjer för hur skogsbruket ska bedrivas och tar fram kartmaterial som pekar ut var det går att anlägga/expandera odlingar med oljepalm och områden som måste skyddas för at bevara den biologiska mångfalden – så kallad zonering av landskapet.

3. Småbönder använder eld för att röja ny mark, så kallat svedjejordbruk. Elden tillåts sprida sig och äter sig in i regnskogen. WWF arbetar med att utbilda lokalbefolkningen i effektivisering av småskaligt jordbruk. Man utbildar på bynivå en form av frivilligbrandkår. Man sätter upp patruller med brandövervakning, bygger brandtorn som bemannas av den frivilliga brandkåren. WWF samarbetar med flera organisationer där man använder satellitbildsövervakning av skogsbränder i Kalimantan.