Borneo - Befolkningen


Som en spegelbild av mångfalden hos öns växt- och djurliv och av de förändringens vindar som svept över ön genom århundradena utgör Borneos olika folkslag en mosaik av kulturellt åtskilda grupper spridda över landskapet.

Majoriteten är bofasta och odlar ris, antingen torris som svedjebruk eller våtris på vattendränkta fält, men en del etniska grupper, som penanerna, är nomadlevande jägare och samlare. I dag är dock de flesta bofasta.

Denna fascinerande blandning har lett till inbördes strider, flyttningar av boplatser och månghundraåriga handelsutbyten. Bara i Kalimantan talas än i dag 142 olika språk.


Öst möter väst

På Borneo lever vitt skilda religioner och livsstilar sida vid sida. Man tror att det finns åtminstone 15 miljoner människor på ön, och över hälften av dessa är muslimer (som främst bor längs floderna vid kusten och i städerna). Resten är ickemuslimska ursprungsbefolkningar (i huvudsak inlandsbönder, före detta nomader och människor som arbetar i städer eller inom statsförvaltningen) och ett fåtal kineser, som ofta är buddhister. Ett litet fåtal är fortfarande nomader.


Dajakerna

Borneos ursprungliga bondebefolkning brukar med ett gemensamt namn kallas dajaker, en term som omfattar en mängd sinsemellan mycket olika folk. I dag räknar man med att det finns omkring fyra miljoner dajaker på Borneo. De sju huvudgrupperna är: iban (även kallade havsdajaker), bidayuh (landdajaker), kayan-kenyah-gruppen, maloh, barito, kelabit-lun bawang-gruppen samt kadazan-dusun-murut-gruppen.

Begreppet dajaker används ibland felaktigt om inlandets nomadfolk, de så kallade penanerna. De flesta av de folkslag som förr var nomader är i dag risodlare.

Senast uppdaterad 2013-09-17
Kvinna tillhörande Kenyah-dajakerna samlar medicinalväxter, östra Kalimantan, Indonesien. © WWF / Alain Compost