Världsnaturfonden WWF startade 1975 ”Projekt Utter” i samarbete med Jägarförbundet och Naturskyddsföreningen. Syftet var att ta reda på varför det blivit så få uttrar.
Med stöd av WWF analyserade Naturhistoriska riksmuseet ett stort antal upphittade döda uttrar. Resultatet visade att den troligaste anledningen till att uttrarna blivit så få var höga halter av miljögifter, främst PCB.
WWF har varit med och stöttat ett antal inventeringsmoment. Huvudsyftet har varit att öka kunskapen om utterns status (fördelning och täthet) i Sverige och stärka dess nuvarande svaga stam.
Under 1980-talet utfördes ett flertal inventeringar för att kunna följa stammens fortsatta utveckling. Det föddes även upp uttrar vid Boda forsknings-station i Hälsingland. 31 uppfödda uttrar från avelsanläggningen släpptes ut i områden där arten tidigare hade funnits eller där stammen minskat. På så vis försågs delar av Uppland och Södermanland med utter. Det togs även in 23 vildfångade djur från Norge som släpptes ut.
WWF har under de senare åren arbetat med ett större utterprojekt, ”Projekt utter i södra Sverige”. Ett viktigt syfte med projektet är att skapa fler och bättre miljöer för uttern. Våtmarker har anlagts och markägare har informerats. Vattenanpassade skogsbruksplaner har också tagits fram.
Projektet har tillsammans med Vägverket anlagt utterpassager vid ett antal broar för att minska risken att uttern blir påkörd. Uttern simmar nämligen ogärna under broar utan väljer ofta landvägen. Det innebär att den ibland måste gå upp och passera en trafikerad väg.
Inom projektet har även inventeringar utförts. Östergötland och Blekinge har inventerats, något som inte har gjorts tidigare, och gamla utterlokaler i Småland har återinventerats. Dessutom har metoder för inventering av utter längs med kusten utvecklats.
Fram till 2007 drev WWF Projekt Pite Älvdal. Projektets arbete koncentrerades till Piteälven och dess avrinningsområde. Syftet var att öka kunskapen och medvetenheten kring vattenfrågor och restaurera skadade miljöer. Utterinventeringar utfördes på barmark 2002 och på snö 2003/2004. Resultaten visar att uttern är väl spridd i området och antalet uttrar har ökat sedan mitten av 1980-talet. Intresset för utter bland lokalbefolkningen har också ökat rejält. Rapport finns för nedladdning till höger.
