Skogsdiken kan skada vattenmiljöer

Den traditionella skogsproduktionen av gran medför ofta omfattande rensning av skogsdiken. Dikesrensning kan leda till att värdefulla vattenmiljöer skadas.

En miljöfråga

Vattenkvaliteten kan försämras, inte bara i sjöar och vattendrag, utan också i haven. Negativa biologiska effekter kan förväntas. Dikesrensning är en miljöfråga med kopplingar till de skogspolitiska målen, men också flera av de svenska miljökvalitetsmålen och EUs vattendirektiv.  Dikesrensning kan orsaka ingenslamning, grumling och ökade halter av näringsämnen i vattendragen. Det påverkar i sin tur vattnets biologi och vattenkvalitet. Dessutom kan diken på torvmark ge ifrån sig mängder av växthusgaser. 

Planering och strategi behövs

Planeringsstystem behöver utvecklas för att belysa frågor om dikenas betydelse, alternativa skogsbruksmetoder samt möjlighet att återskapa våtmarker.

En översiktlig planering kommer att visa:
• var alternativ produktion är möjlig
• var våtmarker kan återskapas
• var dikesrensning är nödvändig.

Där dikesresning måste göras, ska den utföras med tillräcklig miljöhänsyn
 

DiVa undersöker effekter av dikesrensning

WWF stöder aktivt ett forskningsprojekt för att dokumentera effekterna av rensning av diken i skogsmark med olika metoder. Projektet kallas DiVa – Dikesrensningens effekter på vattenekosystem. I två försöksområden ska effekterna på vattenkvalitet och biologi studeras. Huvudansvariga för projektet är IVL och Sveaskog, som är huvudfinansiärer. Projektet stöds, förutom av WWF, av Skogstyrelsen och Naturvårdsverket.
Läs mer på DiVa's hemsida  

Artiklar

Är det rätt att underhålla skogsdiken för att öka tillväxten i skogen? Läs artikel

En tredjedel av skogsdiken ger inge produktionsnytta och är en potential för återskapande av våtmark

Det finns en mängd diken i Sveriges skogar som inte bidrar till ökad skoglig tillväxt. De onödiga skogsdikena skulle kunna läggas igen för att öka naturvärdet utan att det blir en stor förlust i skogsproduktion. Skogsdikning och dikesrensning kan medföra negativa miljökonsekvenser. Innan man rensar skogsdiken bör man därför göra en avvägning mellan vinsten i skogsproduktion och de negativa miljöeffekterna.

Emelie Gunnarsson undersökte hur påverkat ett 545 ha stort delavrinningsområde mellan Borås och Alingsås är av skogsdikning. Skogsdikenas produktionsnytta bedömdes också. Där finns det cirka 3,7 km skogsdiken och 3,2 km skogsvägdiken. (Intressant att notera att det finns lika mycket vägdiken som skogsdiken.) Om man räknar med att en kilometer dike påverkar fem hektar mark resulterar det i att den totala arealen som är påverkad av skogsdikning är 18,6 hektar. Bedömningen av dikenas produktionsnytta resulterade i att 1,2 km (32 %) av skogdikena saknade produktionsnytta. Några dikningar skulle vinna på att rensas. Andra är en potential för återskapande av våtmark. Några diken kan växa igen naturligt medan andra kan läggas igen.

Igenläggning av ”onödiga” diken är ett billigt sätt att återskapa våtmarker i vardagslandskapet till nytta för våtmarksarter, vilt och ekologisk tjänster som vattenrening. Läs rapport