I dagens spetsforskning, som övervägande rör sig på molekylär nivå, ter sig

Foto: © WWF-Canon / Alain Compost

kanske forskning på medicinalväxter inte särskilt angelägen. Men med tanke på vad växterna gett oss när det gäller mediciner - alltifrån salicylsyrepreparaten med smärtstillande, febernedsättande och svagt antiinflammatorisk effekt, till botemedel mot vissa cancersjukdomar - är de värda större uppmärksamhet, i synnerhet som mindre än 10% av jordens växtarter är undersökta med avseende på substansinnehåll. En av fördelarna med forskningen på medicinalväxter från tropikerna är att en del av dem använts i många hundra upp till flera tusen år, och man alltså kan sägas ha "beprövad erfarenhet" av verkningarna, även om den vetenskapliga dokumentationen saknas, och eventuella biverkningar inte dokumenterats. Lika viktigt som att ta reda på vilka växter som används för olika åkommor är alltså att bevara medicinmännens kunskaper innan det är för sent. "Varje gång en medicinman dör är det som om ett helt bibliotek har brunnit ner". Därför är basforskningen när det gäller medicinalväxter oerhört viktig, samtidigt som den inom forskarsamhället ofta ses över axeln eftersom den innebär ett omfattande fältarbete och i initialskedet inte kräver dyrbar utrustning.

 

Foto: © WWF-Canon / Edward Parker

Varje projekt som gäller växter i medicinen innebär ett lagarbete, där botanikern har en nyckelroll. Det är ju nödvändigt att känna till det korrekta vetenskapliga namnet på de växter man arbetar med, för att sedan kunna dokumentera resultaten. Att genomföra ett projekt för att få fram intressanta mediciner innebär också hänsyn till sociala och kulturella aspekter: att på rätt sätt närma sig medicinmännen och etablera ett förtroendefullt samarbete är nämligen första förutsättningen för ett positivt resultat. Därför är det viktigt att redan från början ha ett väl utarbetat program för hur man ska gå tillväga. Det är också nödvändigt att ha säkra kontakter med de myndigheter som svarar för att "intellectual property right" beaktas.
Som modell för ett projekt som rör medicinalväxter kan vi ta det projekt som genomfördes i ett område i Tanzania för några år sedan och resulterade i dokumentation av ett stort antal arter, som av medicinmännen används mot en mängd sjukdomar och andra besvär. Man börjar med att intervjua medicinmän om de växter de använder, ser på deras material och går sedan ut i fält för att samla de växter man finner mest lovande. Av dessa samlar man några beläggexemplar av varje art, förser dem med referensnummer och lägger i press för att senare kunna bestämma/bekräfta vilka arter det rör sig om. Samtidigt tar man också material för preliminär screening. Inte så sällan använder medicinmannen mer än en art i en medicin, och eftersom man då inte kan veta vilken eller vilka av dessa, som ger den uppgivna effekten, samlar man också om möjligt in material av de andra arterna, som används tillsammans i exempelvis en dekokt eller ett pulver. Man antecknar också vilka delar som används, hur medicinen tillreds och vad den används mot. Mycket viktigt är att noga anteckna var växten tagits, helst med GPS - om växten visar sig lovande ur medicinsk synvinkel måste man kunna gå tillbaka till den plats, där den tagits, för att samla mer material för kemisk analys. För allt detta har vi färdiga formulär att fylla i, muntliga uppgifter på en bandinspelare kan komplettera, men duger inte enbart som dokumentation.

Tillbaka i "civilisationen" igen tar vi med hjälp av floror och jämförande herbariematerial fram det vetenskapliga namnet på växterna, ett arbete som kan vara rätt tidskrävande, eftersom vi också måste gå igenom en hel del litteratur för att vara säkra på att vi verkligen fått fram det korrekta vetenskapliga namnet och eventuella synonymer. Beläggmaterialet fästs upp på ark och deponeras dels vid en botanisk institution i landet, dels vid några mera, allmänt tillgängliga, botaniska institutioner/herbarier. Med utgångspunkt i det korrekta vetenskapliga namnet söker vi sedan på nätet för att se om något är publicerat tidigare om de aktuella växterna. Men vi måste också söka "manuellt" i äldre litteratur eftersom det kan finnas viktig information i tidigare publikationer, som inte finns i databaserna.

Inom det här projektet kunde vi dokumentera 153 medicinalväxter, av vilka de flesta var kända tidigare från andra områden, men ofta för andra sjukdomar eller besvär. Resultatet publicerades i Journal of Pharmacology, men det vore också önskvärt att göra en mera populär version, avsedd för bl a sjukhus i det aktuella landet, för att göra resultaten praktiskt användbara. En viktig sidoeffekt av vårt projekt och liknande projekt är nämligen möjligheten att ta bort en del arter ur medicinmännens arsenal, eftersom litteraturgenomgång har visat att de är kända för att vara giftiga eller ha oönskade biverkningar.

Bland de intressantaste arterna vi fann är en art som framkallar mjölkproduktion så kallad laktation även hos icke ammande kvinnor, en uppgift som förefaller okänd eller i varje fall är svår att finna i tidigare litteratur. I familjer där den nyblivna mamman dött eller av någon anledning inte kan amma kan man rädda barnet genom att med hjälp av den växten framkalla mjölkproduktion hos farmor eller mormor. En annan av de insamlade arterna ingår tillsammans med 3 andra i en medicin, som av en västerländsk läkare vid ett sjukhus i landet, i ett annat sammanhang uppgetts med framgång ha använts mot AIDS. Den fortsatta forskningen sker helt i laboratorier och kan så småningom leda fram till kliniska prövningar och en ny medicin, en process som kan ta flera år.

Inga Hedberg Avdelningen för Systematisk Botanik Uppsala Universitet