WWF presenterar 99 förslag för en levande planet
Inför höstens val har Världsnaturfonden WWF sammanställt 99 förslag för en levande planet till alla politiker. Det är förslag som WWF anser behöver genomföras av nyss valda regering. Insikten om att ekosystemen är grunden för vår välfärd behöver omsättas i praktiken.
"De 99 förslagen är konkreta lösningar som om de genomförs till 2014 har fört oss närmare målen om att bevara den biologiska mångfalden och ett fotavtryck som ryms inom jordens förmåga att upprätthålla liv" säger Peter Westman, naturvårdschef på WWF.
Flera av förslagen berör skogslandskapet, bland annat vill WWF Sverige:
- en förnyad skogspolitik där de jämställda målen för miljö och produktion är säkerställda
- ökad miljöhänsyn
- skärpt skogsvårdslag
- att värdefulla områden skyddas
- intensifiering som sker på bekostnad av biologisk mångfald hejdas
- ett regelverk som säkrar GMO-fri skog
- stimulans av alternativa skogsbruksmetoder
Läs mer
WWF avvisar förslag på ändrade regler för användande av främmande trädslag
Främmande och invasiva arter ses globalt som ett av de största hoten mot biologisk mångfald, särskilt i kombination med ett förändrat klimat. I Sverige används ett antal främmande trädslag inom skogsbruket, där Contortatallen är den vanligaste. Contortatallen klassas som invasiv enlig Nobanis, en europeisk databas över främmade arter, och studier har visat att den riskerar att ha stora negativa effekter genom bland annat minskad biologisk mångfald (bl a färre lavar, mossor och fåglar), ökad risk för parasiter och svampar, ökad brandrisk och omfattande spridning och etablering i andra ekosystem än skog (fjällmyr).
I Skogsstyrelsens rapport föreslås nu att flera av de regler som finns kring hur man använder främmade trädslag tas bort. WWF anser i sitt remissvar att användning av främmande trädslag bör begränsas i stor utsträckning och lyfter upp att flertalet av de förändringar som föreslås går stick i stäv med flera av de av riksdagen bestämda miljökvalitetsmålen och Sveriges internationella åtaganden inom bland annat FN:s konvention om biologisk mångfald.
Läs mer
WWF kritisk till Skogsstyrelsens hantering av nya metoder
WWF har under en längre tid följt hur Skogsstyrelsen hanterar miljöanalyser av nya metoder och vilka slutsatser man drar av dessa. WWF ser brister i vilka krav man ställer på analys och framförallt avsaknad av systematisk riskbedömning. Frågan om en ny metod ska tillåtas i relation till det svenska skogsbrukets hållbarhet i sin helhet kringgås. Skogsstyrelsens praktiska hantering och beslutsgång ifrågasätts också. WWF är kritisk till hur Skogsstyrelsen idag tillåter stubbrytning utan praktisk möjlighet att styra och begränsa omfattningen. Risken är att Skogsstyrelsen kommer hantera behovsanpassad gödsling, som egentligen är intensiv gödsling, på samma sätt. WWF accepterar inte idag att dessa metoder tillåts i annat än begränsade forskningsförsök.
Läs WWFs brev till Skogsstyrelsen
Hänsyn fungerar, men ersätter inte gammelskog
Forskare vid SLU har genomfört en litteratursammanställning över forskning om kvarlämnade träd och skapad död ved vid avverkning i Finland, Norge och Sverige. Sammanställningen visar att naturhänsyn gör nytta, men att den inte ersätter behovet av att bevara gammelskog. Miljöhänsynen är gynnsamt för arter som är beroende av störningspräglade miljöer som t.ex. döda träd som står öppet och solexponerat. Dessutom dämpar den del av de negativa konsekvenserna av kalhuggning eftersom vissa arter från den föregående, uppvuxna skogen kan leva kvar på och i kvarlämnade träd och trädgrupper. Miljöhänsynen kan dock inte ersätta äldre skogsmiljöer eftersom mängderna som lämnas är alldeles för låga för detta.
Läs mer
Nyheter om klimatnyttan hos skogsbränslen
Klimatnyttan hos primära skogsbränslen, det vill säga skogsråvara som direkt tas ut från skogen för energiändamål, ger olika klimatnytta över tiden. Forskning visar nu på att klimatnyttan av att ta ut grov ved, exempelvis stubbar, för att ersätta fossila bränslen kan dröja längre än 20 år. Förklaringen är att större utsläpp sker direkt vid förbränning av ved än vad som annars fördelas under lång tid vid nedbrytning i skogen. Klimatnyttan av att ta ut klenare material, såsom grenar och toppar, uppstår snabbare. Långsiktigt, 70-100 år, ger skogsbränslen sannolikt 80-90% mindre utsläpp av växthusgaser jämfört med fossila bränslen. Men oklart är om detta gäller för stubbrytning eftersom denna metod ger stark markstörning vilket kan öka växthusgasutsläppen. När i tiden klimatnyttan uppstår för olika förnybara energikällor har betydelse för våra möjligheter att undvika en skadlig temperaturhöjning till 2050.
Läs mer
Läs mer på SLUs sida
