Fråga WWF med Ola Jennersten

Fråga oss om djur och natur

I varje nummer av WWF Eko besvaras ett urval av läsarnas naturfrågor av vår egen Ola Jennersten.

Ola är biolog och docent i zooekologi. Han är samordnare för WWFs svenska projekt och för tigerprojekt i Indien. Ola arbetar också med arktiska frågor, jordbruksfrågor och med olika landsbygdsprojekt i Östeuropa, Ryssland och Mongoliet.

 

Ställ din fråga till Ola via mail wwfeko@wwf.se eller skriv till:
WWF Eko, Världsnaturfonden WWF, Ulriksdals Slott, 170 81 Solna.

 

 

NYHET! Fråga WWF direkt på Facebook!

Ställ dina naturfrågor till Ola på WWFs Facebook-sida.

 

 

 


Frågor från WWF Eko 4-2017

 

Mat till ekorrar Foto: Ola JennerstenMat till ekorrar

Först och främst tack så mycket för ditt stora arbete för världens natur. Speciellt allt du gjort för att rädda tigrarna, det är min hjärtesak, och jag är såklart tigerfadder hos er.
Hur som helst, jag mejlar dig för att ställa en fråga:
Vi har satt upp en ekorre- matare precis utanför vårt köksfönster och gläds mycket av att följa de smarta små ekorrarnas liv. Min fråga är nu: Vad är den bästa och smaskigaste födan? Vi har till nu använt skalade och osaltade jordnötter, och ekorrarna gillar dem väldigt mycket. Dock knappast en svensk ekorres naturliga föda. Det kanske finns något som skulle vara bättre?
Johnny Jörgensen


 

Vad roligt att ni har ekorrar på tomten! Ekorrar äter ju naturligt gran- och tallfrön, hasselnötter och granskott samt bär, andra växtdelar men kan även ta fågelägg och gnaga på benbitar – sannolikt för att få i sig kalk. Jag förstår att de uppskattar dina jordnötter, de är energirika. Men det är nog bäst att blanda dieten med annat, så som hasselnötter och solrosfrön.

 

 

Hur stoppar jag fästingen? Foto: Ola JennerstenHur stoppar jag fästingen?

Har entomologerna någon åsikt om hur högt fästingar klättrar som mest? Finns det risk att få någon i håret eller på överkroppen om man i upprätt ställning går igenom en snårskog? 
Jan Bosma


 

Den art av fästing som du frågar om är vanlig fästing (Ixodes ricinus). Oftast sitter de relativt lågt eftersom gnagare är den primära värden för fästingarna. De gillar fuktighet så det är i gräsmarker och buskrika marker som sannolikheten är som störst att finna fästingar. De sitter ofta längst ut på ett grässtrå eller blad eftersom de då kan känna vibrationer och sannolikt också koldioxid från passerande djur. Jag har själv testat fästingar genom att dra fingret förbi en fästing på ett grässtrå och jag blev imponerad hur säkert den kunde få tag i mig trots att det fattades några millimetrar mellan den och mitt finger. Den sträckte sig ut och med sina klor hakade fast sig på fingret.

 

 

 

Sandsten i starholk?

När jag rensade starholkar i höstas hittade jag stycken av något som såg ut som sandsten i flera av dem.
Styckena var olika stora, kanske någon decimeter på ett håll, flata på en eller två sidor och annars med massor av små hål. Holkarna är större än vad man rekommenderar för starar. Hade stararna ägnat sig åt murningsarbete för att göra utrymmet mindre?
Sten


Klurig fråga. Att staren har transporterat dit stenar tror jag inte på. Men det kan vara så att nötväckor tidigare har bott i holken. Nötväcka kanske då reducerade storleken på hålet med lera. När sedan leran torkat kan den ha ramlat ner i holken och där blivit liggande som ”sandsten”.

 

 

Var är tornseglarna? Foto: Ola JennerstenVar är tornseglarna?

Är det bara här i Hässelby som tornseglarna har slutat skria eller vad man säger när de jagar varandra? Förr i tiden hördes de hela tiden men för cirka 3–4 år sedan blev det helt tyst. Någon orsak? Är det så i hela landet, eller?                            
Lars-Erik Eriksson


Jo, du har rätt. De senaste 35 åren har trenden för tornseglarna varit negativ. Det finns färre bra boställen för dem när tegeltak ersätts med plåttak och jordbrukslandskapet växer igen.

 

Tidigare Fråga WWF

Frågor från WWF Eko 3-2017

 

Vilket landskap har flest arter?

Jag har hört att Skåne är det landskap som har störst biologisk mångfald, alltså flest arter i Sverige. Stämmer det? Går det även att säga vilken kommun som har störst biologisk mångfald? Jag skulle även uppskatta en kvalificerad gissning.
Jacob von Oelreich


 

Detta är en spännande fråga. Artportalen har en sorteringstabell som ger viss ledning. Det finns dock en komponent som är väl så viktig – hur många ”skådare” och institutioner med forskare som har som uppgift att leta arter på en viss ort. Mörbylånga kommun på Öland, som ligger i topp på Artportalens lista, har både Projekt Linné och Ottenby fågelstation vilket naturligtvis gör att arter har svårt att gömma sig.
Men man kan summera med att alla dessa områden har väldigt hög biodiversitet:

 

Artdatabankens lista över kommuner med stor biologisk mångfald:
Kommun - Antal arter
 
  1 Mörbylånga - 11 040
  2 Gotland - 10 622
  3 Uppsala - 10 429
  4 Halmstad - 10 292
  5 Borgholm - 10 227
  6 Kristianstad - 9 988
  7 Lund - 9 532
  8 Göteborg - 9 241
  9 Linköping - 8 767
10 Norrtälje - 8 226

 

 

Skadar robotgräsklippare? Foto: Ola JennerstenSkadar robotgräsklippare?

Finns det några konstaterade skador på igelkottar orsakade av robotgräsklippare? I så fall borde väl WWF Eko slå larm och varna folk för att låta klipparna köra omkring på kvällar och nätter.
Sten-Olof Tilander


 

Jo, det har varit många olyckor med robotgräsklippare och igelkottar de senaste åren i takt med att dessa gräsklippare blir allt vanligare. Det är framförallt ungarna som skadas eller dödas. De är så små att klipparen kör över och skalperar dem. De stora igelkottarna verkar klara sig bättre, klipparen känner av dem och byter riktning. Också andra djur råkar illa ut, speciellt på natten eller tidiga morgontimmar. Grodor och sala-mandrar som födosöker i fuktigt gräs dödas då lätt. Ett råd är därför att aldrig låta klipparen vara aktiv på natten och morgonen, låt den gå enbart under dagen.

 

 

 

Sveriges största geting, bålgeting (Vespa crabro). Foto: Ola JennerstenJättegeting

Vi hade en extremt stor ”geting” inne i grabbens lekstuga.  Jag skulle uppskatta att den var 6–7 centimeter lång.
Har försökt googla men blir inte klokare för det.
Sara Sjöberg


Det är en bålgeting, Sveriges största getingart. Under de senaste 50 åren har den ”klättrat” allt längre norrut, från i höjd med Öland ända upp till Hälsingland. Den bygger bo i ihåliga träd eller fågelholkar.
En tämligen snäll geting, men störs den vid boet kan den ge smärtsamma stick. Bålgetingar är som alla getingar ”köttätare”, äter insekter (ofta andra getingarter) men gillar även sötsaker.

 

 

 

Talgoxe? Foto: Ola JennerstenTalgoxars liv

Lever talgoxar i par hela livet ?
Hur gamla kan de bli?
Hur många dagar tar det innan äggen kläcks?
Tack för allt ni gör!
Iris Rothe


En talgoxe kan bli 10 till 15 år gammal men flertalet blir inte så gamla. De är monogama men felsteg är vanliga, visar DNA-tester. Honan ruvar äggen i ungefär två veckor. De har rätt många ägg – rekordet lär ligga på 18 ägg i en kull!

 

 

 

 


 

Frågor från WWF Eko 2-2017

 

Kattuggla i holken. Foto: Ola JennerstenKattuggla i holken?

Vi har satt upp en kattuggleholk i en tall i trädgården. Nu hoppas vi såklart att en liten uggla ska hitta dit, när ska man börja hålla koll? Kan tillägga att vi bor i en småstad ...
Eva-Carin Hultén


 

Det kan ta rätt lång tid innan en uggla hittar din holk. Det hänger bland annat på hur många unga ugglor det finns i holkens omgivning. De etablerade ugglorna har ”sina” boställen. Hos mig boar de i ett magasin och de har struntat i min holk som jag satte upp för några år sedan. Kattugglor häckar mars–maj men kan starta rätt tidigt. Det bästa är att inte störa, men om holken sitter i närheten av ditt hus kanske du kan bevaka den från något fönster. Det är först när ungarna kläcks som det börjar bli aktivitet runt holken och naturligtvis när de lämnar boet. Under en period sitter ungarna i angränsande träd och tigger om mat.

 

 

 

Grodorna är helt borta. Foto: Ola JennerstenGrodorna är helt borta

I en liten sumpskog i norra Småland där det alltid funnits gott om grodor var de plötsligt helt borta våren 2016.
Det är fråga om 3–4 grunda vattenspeglar och där växer bland annat mycket missne. Att vattnet medvetet skulle ha förgiftats är nog så gott som uteslutet. Vad kan orsaken vara att det varken fanns rom, grodyngel eller vuxna grodor och paddor?
Sten


 

Ja, detta med de försvunna grodorna var ett mysterium. Jag har diskuterat frågan med professor Claes Andrén, som är expert på groddjur. Jag antar att du har både vanlig och åkergroda samt padda i dina dammar. De leker ju på olika tider, så dåligt väder verkar inte troligt som orsak. Alla groddjur är ju som du säger mycket känsliga för kemikalier men den hypotesen verkar du ju inte tro på. Hur är det då med dammarna, har möjligtvis någon släppt ut fiskar i dem? Om man fört in någon sportfisk kan det vara destruktivt för groddjur och kan förklara varför du inte hittar några grodor, rom eller yngel.

 

 

 

 

 

Attackerande skata

En skata hade angripit en småfågel – möjligen en gråsparv – utanför vårt köksfönster. Jag schasade bort skatan och gick ut för att se till småfågeln, men den var försvunnen. Är det normalt att skator angriper andra fåglar? I så fall, av vilken orsak?
Rune Andersson


Skator är allätare som gillar frön, matrester, as och ägg. De är dessutom effektiva jägare, speciellt när det finns nyutflugna fågelungar eller nyfödda harar.

 

 

 

 

Vad gillar koltrastar? Foto: Ola JennerstenVad gillar koltrastar?

Har en koltrast som varje morgon kommer utanför vår dörr, jag har lagt ut ost, talgbollar, tomat och banan. Men han äter bara äpple. Äter de inget annat? Vi lägger inte ut frön för då kommer råttor.
Lotta Folkesson


Äpplen är bra för trastar och sidensvansar. Om man inte vill ha äpplen på marken går
det bra att spetsa dem på grenarna på ett träd.

 

 

 

 

 


Frågor från WWF Eko 1-2017

 

Vem har varit här? Foto: IBLVem har varit här?

Det är spår i min trädgård. De ser ut som om du sätter ihop pekfinger långfinger och tumme och duttar i snön. De är pyttesmå. Snälla kan någon hjälpa mig. Jag har googlat som en galning.
Pia Kollberg


 

Jag satsar på att det är större skogsmus!
Det är en vanlig art som man känner igen på stora öron, lång svans och ett karaktäristiskt brungult band på halsen. Dess latinska artnamn flavicollis betyder just det.
Hos oss här på landet kommer den ofta in på hösten när grannarna skördat sina fält. Annars är det en nattlevande gnagare som man oftare ser spår av än möter i naturen. När jag hämtar in ved på vintern hittar jag många gånger mängder med insamlade lönnfrön som skogsmössen lagrar bland vedträna. Vid nysnö är det ibland många spår från fågelmataren till mössens gömställen.

 

 

 

Är bröd dåligt för änder?

Har läst någonstans att man inte ska mata gräsänder – som vi har gott om i Stadsträdgården i Gävle – med vitt bröd då de riskerar att få ”änglavingar” som gör att de får sämre flygförmåga. Stämmer det?
Torbjörn Brunzell 


 

Jag har tagit kontakt med veterinär Torsten Mörner för att försöka bena i denna fråga.
Han berättar att det förekommer skador på änders vingar där handleden är vriden, men det anses vara en genetisk defekt.
Dålig mat kan naturligtvis ge dålig utveckling hos ungfåglar men Torsten menar att det i så fall syns på fjäderutvecklingen. På vintern är dock alla fjädrar utvecklade.
Förmodligen är detta du hört en skröna. Bröd är inget dåligt foder för änder. Det innehåller spannmål, socker, salt och b-vitamin vilket passar änder bra. Det får naturligtvis inte vara av dålig kvalitet, exempelvis mögligt, men det är ju en helt annan sak.

 

 

 

 

 

Skadar myrlöpning?

Bland löpare är myrlöpning väldigt populärt, det är skonsamt för kroppen, roligt och man känner sig häftig när man blir skitig.
Jag skulle vilja veta hur det påverkar miljön i myren. Är myr samma sak som våtmark/sumpmark? För om så är fallet har jag förstått att det är en unik miljö för många växter och djur. Och jag antar att man då skadar miljön i myren om en massa löpare klafsar runt.
Hur ska man tänka, har du några tips?
Joel Stenow


En myr är en våtmark, alltså en vegetationstyp som är vattenrik under större delen av året. Myrar är mycket viktiga som utjämnare av vattenflöden. Man kan säga att de är som wettexdukar som suger åt sig vatten. Om man utdikar en myr ökar risken för översvämning på andra ställen i nederbördsområdet. I myrmarker finns många hotade arter, ofta specialiserade våtmarksväxter och ryggradslösa djur. Som du förstår är det inte lämpligt att använda myrmark som löparbana och jag hoppas att myrlöpning inte blir någon stor ”fluga”.

 

 

 

 

Perfekt kamouflagedräkt. Foto: Bror ForsmanPerfekt kamouflagedräkt

Vi var på båtsemester i skärgården och gick upp till Valdemarsvik där vi såg denna på en duk utanför ICA affären där de sålde jordgubbar. Den satt där nästan hela dagen.
Bror Forsman 


Det är en poppel- svärmare som med perfekt kamouflagedräkt helt försvinner bland vissna blad.
Poppelsvärmaren har väldigt liten sugsnabel och intar förmodligen ingen mat under sin tid som fullbildad insekt – då är det bara sex och reproduktion som gäller. Larven lever på asp, sälg och videarter.

 

 


Frågor från WWF Eko 4-2016

 

Skator gömmer gärna undan mat när de finner föda i överflöd. Foto: OlaSkata gömmer smörgås

Jag och min 15 månader gamla dotter satt och tittade på bilderna i er senaste tidning. När vi tittade ut genom fönstret såg vi en skata med en macka i näbben. Skatan placerade mackan på gräset vi lagt ut runt blommorna, och började sedan samla ihop en massa gräs som den la på mackan! När skatan flugit iväg syntes inget, men när jag grävde lite hittade jag smörgåsen. Är det normalt att skator gömmer mat så här?
Caroline


 

Ja, det är vanligt att skator gömmer undan mat när de finner föda i överflöd. Fenomenet kallas hamstring och är vanligt bland kråkfåglar, mesar och nötväckor.
De fåglar som hamstrar har som regel väl utvecklat minne. Exempelvis nötkråkor återfinner huvuddelen av de hasselnötter de hamstrar även när snön gömmer mat­förrådet.
Däggdjur som rävar och ekorrar hamstrar också  men för dem är luktsinnet viktigare när de letar upp maten igen.

 

 

 

Huggorm. Foto: Ola JennerstenMer tips om hur man hanterar huggorm

Läste i senaste numret av WWF Eko din rekommendation om hur man flyttar huggormar.  Det enklaste sättet jag tillämpat är att ta huggormen längst ut i svansen medan den ringlar fram, lyfta rakt uppåt, snabbt.  Huggormen orkar inte lyfta sig hela sin längd och efter någon minut tröttnar den betänkligt och kommer knappt halvvägs till handen. Man flyttar den dit man vill ha den och släpper ner den med huvudet först, varpå den ringlar iväg.  
Jan Treffner


 

Helt rätt, Jan, men jag tycker att det är klokt att ha handskar på sig för huggormar kan vara väldans snabba. Är det varmt är de extra kvicka och är man ovan kan olyckan vara framme. Ju mindre de är desto svårare är det ju att få rätt tag på svansen.

 

 

 

 

 

Kantareller. Foto ShutterstockBra och dåliga svampår?

Jag och min dotter var ute i vår vanliga skog för att plocka höstkantareller. Det brukar finnas ganska mycket, men för ett antal år sedan hitta­de vi ett område som var minst 100 x 100 m och helt täckt av höstisar och gula trattisar. Vi blev helt för­stummade för vart man gick så trampade man på dem. Nästa höst gick vi tillbaka men då fanns det i stort sett inga svampar alls och inte de följande åren heller. Vad kan vara orsaken tro? Ingen avverkning eller annat hade hänt på stället.
Ronny Lööv


Svampställen varierar i kvalitet mellan olika år; svampar är ju väldigt väderberoende och behöver både fukt och värme för att fruktkroppen ska utvecklas. Det kan ju ha varit en serie år med olämpligt väder. Annars är naturligtvis svampar som är knutna till träd känsliga för skogsbruk, men i detta fall har ju inga träd huggits ner.

 

 

 

 

Rovfluga. Foto: Pär GrönhagenEn riktig tuffing

Det här biet (?) fotade jag på Fårö i somras. Vore kul  att få veta vad det är!
Pär Grönhagen


Bilden på ”biet” är en fluga av familjen rov-
flugor. De är riktiga tuffingar som ofta sitter och väntar på byten som de sedan fångar i luften med sina kraftiga ben. Som alla flugor har de en sug­snabel. Rovflugan sticker in sugsnabeln i bytet och suger ut innehållet. Jag tror att den art som du fotograferat heter Laphria flava. En översättning av det engelska namnet är ”humle­rovfluga”. Flugan saknar svenskt namn. Larverna lever i multnande ved.

 

 

 

 

 

 

 

 


Frågor från WWF Eko 3-2016

 

Det är bra att använda skruv till holkens uppsättning. Då blir det enkelt att ta ned den för rengöring.Hur sätta upp holkar?

Tycker WWF att det är lämpligt att förborra och använda träspik då man sätter upp fågelholkar?  I så fall, känner ni någon tillverkare av träspik?
Lars-Eric Bjerke


 

Man kan sätta upp holkar på många olika sätt, med spik, skruv, ståltråd, snöre, mot trästam eller hängande.
Träspik är ju bra om trädet i framtiden sågas, men har nackdelen att livslängden är begränsad. Det går att köpa träspik på nätet (dyrt) och man kan tillverka själv. Traditionellt användes exempelvis ask, hagtorn och syren (hårda träslag) till räfspinnar, så det kan man ju också göra när man tillverkar träspik.
Jag själv använder dock skruv men drar inte i skruven hårt. Då kan jag lossa skruvarna om jag behöver ta ner och reparera holkarna.

 

 

Skata. Foto: Ola JennerstenSamma skator?

Jag har ett skatbo i trädet utanför mitt fönster. Flera år i rad har jag sett ett par skator bygga till boet. Kan det vara samma skator som
bor där år ut och år in?
Veronica Danielsson


 

Det kan vara samma par, men vanligtvis bygger skator nya bon varje år. Man tror att det är för att minska besvär med parasiter. Fågelloppor övervintrar gärna i gamla bon.
Men ett bo kan återanvändas under flera år. Det är också möjligt att det är nya par varje år som ser ett gammalt bo som en fördel.  

 

 

 

 

 

Pärlbåt. Foto: Weblogiq / ShutterstockSå växer skal

Hur växer pärlbåtssnäckor? Jag menar hur skalet blir större, hur själva processen går till. Ormar byter skinn men hur växer ett hårt skal? Blir det fler snurrar på skalet?
Ann DeGreeff


Pärlbåtar är mollusker som tillhör de tidiga bläckfisk­arna. Det finns runt fem olika arter i Stilla havet och de största blir ca 20 cm. De rör sig i öppet vatten genom jetdrift och kan flyta eller sjunka genom att fylla eller tömma de olika kamrarna i skalet med luft. Skalet är det mest typiska hos pärlbåt­arna som också givit dem deras svenska namn. Skalet bestås bland annat av kalk som utsöndras från djurets mantel. När djuret växer produceras en ytterligare kammare som gör att det större djuret ”får rum”.

 

 

 

 

Huggorm. Foto: Ola JennerstenHur hantera huggorm?

Vi har huggorm på tomten och eftersom vi har hund som har varit nära att bli biten så skulle vi vilja ha in igelkottar i trädgården.
De ska ju tydligen hålla borta ormar. Men när jag läser om hur man får igelkottar att trivas så är det väldigt likt sådant som också får huggormar att trivas.. Ostädat med lövhögar, låga buskar, högt gräs osv.
Finns det några tips på hur jag kan locka igelkottar utan att istället invaderas av fler huggormar?
Jonatan Mayer


Om du har problem med huggormar kan du fånga in dem och flytta dem till en skog utan hus. Det är nog den enklaste lösningen.
Du får dock inte döda dem.
Om man tar på sig handskar och utrustar sig med en käpp och en låda så kan man försiktigt få huggormen att smita in i lådan och sen transportera den till ett säkrare ställe.


Frågor från WWF Eko 2-2016

 

Stor dag­svärmare kommer ibland ända upp till Sverige från medelhavet. Foto: Ola JennerstenHjälp mig med artböcker

Jag är en glad amatör­fotograf som har en fotoblogg där jag publicerar bilder på växtlighet och djur, växlat med landskapsbilder mer eller mindre dagligen. Jag tycker om att berätta vad det är jag visar men ibland går jag bet.
Så därför vill jag fråga om du har några tips på böcker som handlar om de små djuren vi har i Sverige, typ fältfloror om flugor, skalbaggar, fjärilar, trollsländor osv. Jag har hittat ett par sidor på nätet som hjälpt mig en del men de räcker inte till för mitt behov.

Maria Wijk


 

Det finns många böcker som handlar om arter. När det gäller de grupper du efterfrågar skulle jag rekommendera följande:
”Sveriges Fjärilar” är en fantastiskt komplett bok, dessutom relativt ny­skriven. (Elmqvist, Liljeberg, Top-Jensen Fbiger).
För skalbaggar är det lite besvärligare, men den gamla ”Våra skalbaggar” (Lindroth) utgiven av Fältbiologerna är fortfarande gångbar och finns i ny upplaga. Bara vissa arter är avbildade och än färre är i färg.
Flugor är besvärliga och det finns ingen riktigt bra fälthandbok. En del flugor och många andra insekter finns avbildade och beskrivna i ”Nordeuropas insekter” (Michael Chiney).
En trevlig ny bok för trollsländor som beskriver alla våra arter i både text och bild är: ”Trollsländor i Sverige” (Lundberg). En liknande bok finns för skinnbaggar och hopprätvingar (gräshoppor, vårtbitare och syrsor).
Idag finns ju också internet. Har man förslag på namn går det alltid att kolla med hjälp av Google! Jag fotograferade en gång ett bi som jag trodde var ett lysingbi.
Eftersom vi saknar bra svensk litteratur om vilda bin skrev jag ”lysing­bi” och fick genast hundratals fotografier av bin som var identiska med ”mitt” bi!!!

 

 

”Kråkbon” är ofta svamp­angrepp

Det där som ser ut som kråkbon men är långt ut/långt ner på till exempel björkar och som faktiskt ÄR en del av trädet, vad är det?
Hanna Nyberg


 

Häxkvastar är täta ansamlingar av skott på grenar av olika trädarter. Ofta är det en svamp av släktet Taphrina som har varit framme.
När växten infekteras utsöndrar svampen ett ämne som dödar topp-skott. Växten reagerar med att bilda mängder med skott som sitter mycket tätt – häxkvast!
Ofta växer häxkvasten till under första året men kvastens skott dör så småningom. Infektionerna påverkar trädet som växer sämre och kan bli lite lägre och smalare om infektionen är omfattande.
Som vanligt med svamp­­infektioner är vissa värd­-individer mer känsliga för att bli infekterade än andra.
Det finns flera arter av svampsläktet Taphrina som förmodligen är artspecifika. En vanlig art angriper glasbjörk. På barrträd kan också andra svamparter och även kvalster orsaka häxkvastar.

 

 

Rödmire. Foto: Cammi HanssonRödmire heter blomman!

Jag skulle vilja veta vad dessa små heter.
Cammi Hansson


Jag har frågat en av Sveriges bästa botanister, Mora Aronsson. Växten heter rödmire, och är släkt med gullvivor. Du kan läsa mer på exempelvis http://linnaeus.nrm.se/flora/di/primula/anaga/anagarv.html

 

 

 

 

Stare. Foto: Ola JennerstenVar är stararna?

Var är alla starar som man såg på våren förr?
Per-Arne Lundberg


Det går generellt dåligt för våra starar. De insektsrika betesmarkerna har blivit allt färre och stararna har minskat så mycket att de idag finns på Artdatabankens hotlista.

 

 

Skicka in din fråga

Ställ din fråga till vår expert Ola Jennersten

Ställ din fråga till Ola via mail wwfeko@wwf.se eller skriv till:
WWF Eko, Världsnaturfonden WWF, Ulriksdals Slott, 170 81 Solna.

 

NYHET! Fråga WWF direkt på Facebook!

Ställ dina naturfrågor till Ola på WWFs Facebook-sida.

 


 

 

Du behövs - Bli WWF Vän 2018!