Foto: Tom Arnbom / WWF

 

Tältplatsen är strategiskt belägen precis där narvalarna brukar passera förbi. Mitt tält är rest längst bak in mot en dalgång och när vi lagt ut fångs­tnäten, pustar vi ut i våra tält. Foto: Tom Arnbom / WWFTEMA: ARKTIS

I NARVALENS RIKE

Text & foto: Tom Arnbom

 

Trots att det är sommar är jag klädd i tjock vinterjacka och dunväst. Jag är på väg, långt bort från värmen, mot is och kyla och en fantastisk miljö jag brinner intensivt för: Arktis. Till Ellesmere Island, norra Kanada, i narvalens rike.
Jag deltar i en expedition för att studera två av de minst kända rovdjuren
i Arktis, narval och håkäring. Målet är Starnes fjord på Ellesmere Island i norra Kanada. Det är längre norrut än Kanadas nordligaste bosättning, Grisefiord med 130 invånare.
I en liten aluminiumbåt, med två väderbitna inuiter, kör vi mot platsen där vi ska tälta de kommande tre veckorna. Båten styrs säkert mellan isflaken.Plötsligt drar den erfarne föraren ner på gasen och jag ser ett vitt huvud i vattnet.
— Nanuk! skriker jag för att överrösta motorljudet.
Inuiterna nickar och vi kör närmare. Det är en tanig isbjörn som simmar ute på det öppna havet. Vi kör vidare för att inte stressa isbjörnen. Jag får ögonkontakt med båtföraren som sakta skakar på huvudet. Ännu en isbjörn i dåligt skick. Just den här individen kan visserligen vara sjuk av naturliga orsaker, men jag har sett utmärglade isbjörnar gång på gång de senaste åren i Kanada, Sibirien och på Svalbard. Klimatförändringarna med smältande isar gör det allt svårare för isbjörnarna att jaga.

 

Tom i tältet. Foto: Tom Arnbom / WWFStrategiskt belägen tältplats

Vår tältplats är strategiskt belägen. Här brukar narvalarna simma förbi. Det är en udde där botten inte är för djup för våra nät. Mitt tält är rest längst bak mot en dalgång. Under första natten passerar 50 narvalar just utanför stran­den och vi blir allt mer upprymda. Nu gäller det att få i näten så fort som möjligt.
Några timmar senare är näten på plats och tre små grupper med narval passerar förbi, men alla undviker fångstredskapen. Vårt mål är att sätta på satellitsändare och ta en liten hudbit för analyser av DNA och miljögifter. Det är bråttom att förstå mer om djurlivet här uppe i Högarktis. När havsisen smälter öppnas Arktis för sjöfart och exploatering av naturresurser.
Kunskapen om hur narvalarna rör sig i haven är nästan noll. För att kunna säkra narvalens framtid i detta område är det viktigt att veta mer om dess fortfarande nästan helt okända liv.

 

Isbjörnsvakt dygnet runt. Foto: Tom Arnbom / WWFIsbjörnsvakt dygnet runt

Vi är tolv medlemmar i expeditionen. Fyra inuiter med livslång lokal kännedom, sex kanadensare som alla har stor erfarenhet av att fånga narvalar, en hajforskare och så jag från WWF.
Att tälta i norra Kanada medför en del risker. Isbjörn kan dyka upp när som helst. Därför har vi ”isbjörnsvakt” dygnet runt. Jag har tur, för jag och Jopee, en gammal ärrad inuit som varit med om det mesta, ska vakta tillsammans. Han tar mig in i inuiternas mytologiska värld och pratar om småfolken, som bara når upp till knäna. Småfolken är otroligt snabba. När man vänder sig om så syns de inte. Jag får känslan av att jag känner igen liknande väsen från Sverige med tomtar, vättar och skogsrå. Den enda skillnaden är att jag inte tror på dem medan Jopee menar att de finns. Jag kan ju inte säga att han har sett fel för jag är i hans hemmamarker.

 

Foto: Tom Arnbom / WWFIsen hälften så tjock

Det som berör Jopee mest är hur hans livsmiljö förändras. Han pekar ut glaciärer som nästan helt smält bort sedan 1970-talet. Han visar var hans familj brukade åka kälke. I dag är den glaciären förvandlad till en grusslänt.
Jakten har också blivit annorlunda. Med nya isförhållanden är inte djuren där de brukade vara och det är mycket farligare att jaga vintertid när isarna inte håller längre.
Jopee visar på havsisen som kom flytande förbi vårt läger. Han berättar att isen är hälften så tjock som för 40 år sedan, en meter i stället för två meter. Den lossnar dessutom mycket tidigare. Förr flöt den ner norrifrån i oktober. Nu kommer den mitt i sommaren.
Jopee berättar om alla nya fågelarter han sett under de senaste åren som kommer allt längre norrut. Jag känner igen allt detta för det är samma berättelser runt om i Arktis. Tjuktjer, inuiter och norska forskare är samstämmiga; det pågår enorma förändringar här uppe i Högarktis. Det är här klimatförändringarna verkligen märks.

 

 

Foto: Tom Arnbom / WWFTio håkäringar fick sändare

Vi försökte i tre veckor, men lyckades inte fånga några narvalar.
Till vår stora förvåning gick det mycket bättre med hajfisket. Totalt tio håkäringar (grönlandshajar) försågs med sändare. Vi väntar nu med spänning på resultaten som ska visa oss var de simmar.

 

 


FAKTA: Närmare 40 ursprungsbefolkningar i Arktis

Det finns närmare fyrtio ursprungsbefolkningar i Arktis och många lever av det som de kan jaga på land och i vattnet. I norra Kanada är det långt mellan samhällena och här är inuiterna nästan helt beroende av att fiska och jaga.
I Grisefjord på Ellesmere Island bor det ungefär 130 personer. Det är som om hela Götaland och Svealand endast skulle ha 130 invånare.
Till stor del lever befolkningen i Grisefjord av vad som kan jagas i närheten, exempelvis myskoxe, ren, vikaresäl och narval. De har även tillstånd att skjuta ett visst antal isbjörnar.

 

 

Artikeln är från WWF Eko nr 4-2015. Bli WWF vän du också och få tidningen direkt hem i din brevlåda eller tillgång till tidningen digitalt.

WWF EKO bjuder dig som läsare på fascinerande och unika naturbilder, intressanta artiklar, spännande fakta, tankeväckande reportage och ett starkt engagemang i stort och smått.

 

Bli WWF Vän du också!

 

 


 

 

Du behövs - Bli WWF Vän 2018!