Tiger. Foto: Ola Jennersten

 

Tigerjakt blev på modet bland brittiska eliten i slutet av 1800-talet. Vissa ”jägare” sköt över tusen tigrar under sin aktiva tid. Foto: Stapleton Historical Collection / Heritage Images /IBL

PÅ VÄG MOT FÖRDUBBLING?

Länge såg det helt hopplöst ut.
Men när det nästan var för sent kom vändningen. För första gången på hundra år ökar nu antalet tigrar i världen.
Här är rapporten om hur träget naturvårdsarbete till sist bar frukt – berättad inifrån av WWFs tigerexpert Ola Jennersten.

 

Text och foto: Ola Jennersten

 

Historien

För hundra år sedan strövade tigrar över stora delar av Asien. Runt 100 000 tigrar fanns spridda över Turkiet, Iran, Pakistan, Afghanistan, Tadjikistan, Kirgis­stan, Turkmenistan, Uzbekistan, Kazakstan, Indien, Bangladesh, Nepal, Bhutan, Burma, Kina, Ryssland, Nordkorea, Thailand, Malaysia, Kambodja, Laos, Vietnam, samt på indonesiska öarna Sumatra, Java och Bali.

 

Tigrar har alltid varit fruktade och beundrade för sin styrka och har alltid jagats just därför. Men på 1500-talet blev tigerjakter i större skala vanliga bland indiska moguler och maharajor.

 

Engelsmännen förfinade jakten under den brittiska eran och med elefanter och upp till 300 människor i drevet hade tigrarna ingen chans. Vissa ”jägare” sköt tusen tigrar eller mer under sin aktiva tid.
Samtidigt har tiger varit en ingrediens i kinesisk traditionell medicin sedan urminnes tider.

 

När Kinas tigrar var nästan borta och Indien förbjöd tigerjakt 1971 växte en väl organiserad illegal jakt fram. I takt med att allt fler kineser fick råd ökade efterfrågan på tigerskinn och tigerskelett till tigerbrännvin. Denna användning driver tjuvjakt på tiger också idag. Man kallar det ”Ferrari-faktorn”, alltså behovet av att imponera på andra. Tiger är dyrt och exklusivt.

 

I början av 2000-talet var antalet tigrar nere i 3 till 4 procent av förra sekelskiftets tigerstam. Utöver jakt är anledningarna exploateringen av tigerskogar som omvandlats till jordbruksmark och plantager. Endast 6 procent av tigrarnas ursprungsområden finns kvar i opåverkat skick. Detta trots att hundratals miljoner samlats in genom åren av olika naturvårdsorganisationer som på olika sätt försökt skydda tigrarna i det vilda.

 

Allt är till salu för den som har pengar. Tigerklor, tigertänder, tigerpenisar anses bringa kraft, hälsa och potens enligt kinesisk folktro. Tigervin har en trogen kundkrets som bidrar till utrotning av världens tigrar. Foto: Ola Jennersten

 

Vändpunkten

För sex år sedan chockades världen när det avslöjades att antalet tigrar, trots alla insam­lade pengar, trots allt naturvårdsarbete, var nere på rekordlågt antal, endast 3 200. Då kom vändpunkten. Ledarna för världens tigerländer samlades i St Petersburg och enades om en gemensam plan för att rädda tigern – ”Global Tiger Recovery Program”.

 

Målet är klart och tydligt och kräver radikal förändring: antalet tigrar ska ha fördubblats till år 2022. Tigerländerna förbinder sig att stoppa tjuvjakten, smugglingen och efterfrågan på tigerdelar. Varför fördubbling just till 2022? Jo, i den kinesiska kalendern var det tigerns år 2010 och nästa tigerår infaller just år 2022. Sedan dess har ministrar och forskare regelbundet mötts för att rapportera hur arbetet för att fördubbla antalet tigrar fortgår. Tigerländerna har fått visa hur de tar sig an planen och bekämpar illegal jakt och handel, hur man arbetar med vägar och järnvägar som försvårar djurens vandringar.

 

Företag och industrier ska involveras, parkvakter utbildas och utrustas och samarbetet med lokalbefolkningar förbättras.
Längs vägen har länderna också uppmärksammat behovet av att ta tag i alla de konflikter som uppstår när tigrar dödar husdjur och skadar eller dödar människor. Tigerländerna har också lovat att fokusera mer på att undersöka och reducera efterfrågan av tigerdelar på den illegala marknaden. 

 

I halvtid

Hård koll ger resultat.Jaktinspektören Ivan Dorginskey i östligaste Ryssland ser till  att ha tät kontakt med traktens jägare. Ryssland är ett av de länder där tigrarna blir fler. Foto: Ola JennerstenNu är vi i halvtid av tigerprogrammet och redan nu står det klart att den massiva satsningen på att rädda tigern har givit resultat. I Indien, Nepal, Bhutan och Ryssland ökar antalet tigrar. Vi närmar oss 4 000 vilda tigrar i världen. Dessa siffror är dessutom de mest tillförlitliga vi någonsin haft. Noggranna inventeringar har gjorts med stöd av WWF.
Tusentals kamerafällor, DNA-analyser och spårning liksom tusentals arbetstimmar har investerats i kartläggningen av de asiatiska skogarna.
Det här är alltså de bästa data vi någonsin haft tillgängliga. Vi kan lita på siffrorna – som inte odelat är positiva.Resultatet visar att det finns A-, B- och C-lag i tigerarbetet. Till C-lagen hör utan tvekan Kambodja, Vietnam och Laos som i praktiken inte längre har en reproducerande stam av tigrar.
B-lagen är de som inte fullgjort sina inventeringar eller har tappat många tigrar. I Bangladesh fanns bara 106 tigrar vid senaste inventeringen, vilket endast är en fjärdedel av det antal som landets regering uppgav vid tigermötet i Sankt Petersburg 2010.
Liknande negativa siffror kommer vi sannolikt få från både Malaysia och Indonesien. Idag rapporterar Malaysia en halvering av de antal tigrar landet räknade med för sex år sedan, dock utan en nationell inventering.
I Kina kan vi se en vändning med en svag ökning till ett tiotal tigrar, dock utan någon fullständig inventering.

 

Framtiden

Målet att fördubbla antalet tigrar till 2022 är inte orealistiskt – det visar en ny forskningsrapport i ScienceAdvances.
Det finns tillräckligt med skog för att rymma fler tigrar. Rapporten menar till och med att antalet går att trefaldiga, men då måste de viktigaste spridningskorridorerna behållas intakta.
Tigrarnas kärnområden måste skyddas och alla tigerländer måste arbeta med grön infrastruktur, alltså att vägar och järnvägar inte skär av spridningskorri­dorer. Dessutom måste tigrar släppas ut i de områden där tigrar försvunnit eller är på väg att försvinna, som exempelvis i Kambodja och Kazakstan.
En förutsättning för att kunna återinföra tigrar är dock att tjuvjakt på tigerns bytesdjur bekämpas. Det gäller också att få med regeringarna i arbetet. Nyligen kom glädjande besked från Kambodjas miljödepartement som godkänner re­introduktion av tiger.
Den ovan nämnda studien visar också att förstörelsen av tigerskogar har varit mindre än förväntat under de senaste fjorton åren.
Knappt 8 procent av tigerns skogar har omvandlats under denna period. I 19 av de viktigaste tigerlandskapen var det nästan ingen förlustav skog alls.
Tigerlandskapen Taman Negara-Belum på fastlandsdelen av Malaysia samt Kerinci Seblat och Bukit Tigapuluh på Sumatra visade de största förändringarna sedan år 2000. Oljepalmsplantager är den främsta orsaken till att skogarna skövlats. Detta är särskilt allvarligt på Sumatra eftersom det är där de sista individerna av den underart som kallas ötigrar finns. Dessa tigrar är något mind­re än fastlandstigrarna och fanns förr också på Java och Borneo, men där är de idag helt borta. 

 

Målet att fördubbla antalet tigrar till 2022 är inte orealistiskt, visar en ny forskningsrapport. Foto: Eric Baccega / naturepl.com

 


Det här gör WWF

Man kan sammanfatta WWFs insatser på följande sätt: stoppa tjuvjakten, stoppa handel med och efterfrågan på tigerprodukter samt påverka politiker.

 

Alla WWFs insatser är viktiga – inte minst arbetet med att påverka politiker så att de håller vad de lovade vid det stora tigermötet i Sankt Petersburg 2010 – att de ska arbeta för att fördubbla antalet vilda tigrar i Asien till år 2022!

 

Varje år överför Världsnaturfonden WWF i Sverige ungefär 10 miljoner kronor till tigerprojekt i Asien. Medlen fördelas mellan WWFs kontor i Indien, Ryssland, Indonesien, och Mekong (Burma, Thailand och Kambodja), samt samordningsprogrammet Tiger Alive Initiative.

 

Eftersom drygt hälften av världens vilda tigrar finns i Indien, är det också naturligt att  större delen av Världs­naturfonden WWFs pengar går till Indien.

 

Svenska insamlade medel hjälper till att finansiera skyddet av tigrar i i Kaziranga i Assam, North Bank i Assam and Arunachal Pradesh (på gränsen till Bhutan), Terai Ark längs gränsen mot Nepal, Sunderbans på gränsen till Bangladesh, Satpuda Mailkal i centrala Indien och västra Indiens tigerlandskap med bland annat tigerreservatet Ran­thambore i Rajastan.

 

Arbetet i dessa områden gynnar inte bara tigrar utan även andra hotade arter som pansarnoshörning, asiatisk elefant, leopard och läppbjörn.

 

Över hundra personer inom WWF Indien arbetar med tigerskydd. Det handlar bland annat om att underlätta lokalbefolkningarnas problem med tigrar och om att minska behovet av brännved genom att introducera mer effektiva spisar och biogasproduktion på gårdsnivå.

 

WWF hjälper dessutom Skogsdepartementets inventeringar med kamerafällor, kunskap och arbetstimmar. Utbildning av och hjälp med utrustning till parkvakterna ingår också. En viktig del är arbetet med att utöka arealen skyddade områden.

 

 

Den här artikeln är en del av WWF Eko nr 3-2016.
Bli WWF Vän du också för att få tidningen digitalt eller i pappersform direkt hem i din brevlåda.


>> Här kan du bli WWF Vän

 

 

 


 

 

Du behövs - Bli WWF Vän 2018!