– Det finns så många vackra gamla tyger, säger Maria Asplund som gör nya plagg av återvunna loppistyger.

 

– Genom att Remake finns har vi möjlighet att inspirera andra och berätta att så här kan man göra i stället, säger Marie Teike

Slut på slit & släng

Vi svenskar köper i snitt 13 kilo textilier per år, och det mesta kastar vi så småningom.
Men allt fler vill nu ta vara på denna resurs.
Möt några av de kreativa nytänkare som ser möjligheter i kläder som andra ratat.

Text: Martina Strand Nyhlin
Foto: Johan Kindbom  (om ej annat anges)

 

— Det finns så många vackra gamla tyger, säger Maria Asplund, som driver ett litet skrädderi där hon gör unika kvinnoplagg av återvunna loppistyger.
Tygskåpen i Maria Asplunds ateljé i Gamla Uppsala är imponerande färgsprakande och imponerande proppfulla. Här finns en pytteliten del av allt det tyg som vi svenskar lagrar i våra hem.
– När jag ska sy river jag ut allt och planerar plaggen. Det är jätteroligt!
Tygerna hittar hon på loppisar landet över. Även släktingar, vänner, ja till och med äldre damer i grannskapet letar åt henne.
– Det här tyget har jag köpt på bakluckeloppis i Östhammar, säger hon och visar en kjol som är under produktion.

 

Marias sömnadsintresse kommer bland annat från farfar Torsten som var skräddare och vars företagsnamn Arnlunds skrädderi nu lever vidare med Maria. Men hennes speciella affärsidé är alltså att arbeta uteslutande med tyg från gamla kläder. Det funkar för att tygförrådet till största delen består av återvunnet.
– Att återbruka tyger är verkligen en winwin-situation. Tygerna är fina, unika och billiga och det är härligt att de kommer till nytta, säger Maria, som trivs med att driva sitt företag i liten skala parallellt med sitt lärarjobb.

 

Svenska företaget Renewcell har betydligt mer världsomspännande ambi­tioner. I en nyöppnad demonstrations­anläggning i Kristinehamn försöker de materialåtervinna bomull, lyocell, viscose och andra naturmaterial.
Enkelt beskrivet river Renewcell sönder textilierna, kokar dem i kemikalier och skapar en tygmassa som kan spinnas och bli nytt tyg. Processen är patentskyddad, men de kemikalier som används är ungefär samma som används vid lyocell- och viskostillverkning i dag. De har redan gjort lyckade försök där deras fiber spunnits till tyg som blivit kläder. I slutet av nästa år hoppas de kunna producera 7 000 ton återvunna tygfibrer per år.
– De stora volymerna textil är ju i blandade former, så vårt arbete har handlat om att bygga upp en robust och billig process som klarar av även blandade material, säger Henrik Norlin, affärsutvecklare på Renewcell.

 

Naturvårdsverket har i uppdrag från regeringen att lämna förslag på hur hanteringen av textilier kan bli mer hållbar. I dagsläget samlas cirka 20 procent av alla textilier som säljs på den svenska marknaden in, varav den största delen återanvänds som den är via export.
Materialåtervinningen av textil sker i dag mest i form av ”down-cyclade produkter”, som trasor och fyllningsmaterial. Endast 2–3 procent materialåtervinns från fiber till fiber alltså blir till nytt textilt material. Det här vill Renewcell vara med och ändra på.
– Vi vill licensiera ut tekniken till and­ra aktörer som snabbt kan börja producera själva, säger Henrik Norlin.

 

– Det finns så många vackra gamla tyger, säger Maria Asplund som gör nya plagg av återvunna loppistyger.

 

Naturvårdsverket vill att mer tygfibrer återvinns i stället för att slängas. Men den stora miljövinsten ligger fortfarande i att återanvända och återbruka textil. Flera mindre återbruksprojekt har vuxit fram den senaste tiden.
Remake, Stockholms stadsmissions åter­bruksmärke, fick i år en helt egen butik i bästa cityläge mitt i Stockholm.
För fjorton år sedan jobbade märkets grundare Marie Teike ensam en dag i veckan med Remake. Nu har hon sällskap av ett 40-tal personer som designar nya kläder av den textil som Stads­missionen samlar in.
– Jag älskar material som varit med om någonting. Nya material känns döda, tycker jag, säger Maria Teike.
Butiken är luftigt inredd och besöks den här dagen av allt från tonåringar till pensionärer. Produkterna tillverkas i Stadsmissionens tre arbetsträningsverksamheter och butiken går över förväntan. Storsäljarna är jeansskjortorna i lapptäckesteknik och ”långplaggen”, som man valt att kalla klänningarna. De färgsprakande ”lapptäckestygen” på löp­meter som hänger på väggen väcker stor uppmärksamhet. Målet är att göra Remake till en accepterad och uppskattad produktionsprocess.
– När jag ser allt tyg vi samlar in känner jag ibland att man borde stoppa klädproduktionen. Genom att Remake finns har vi möjlighet att inspirera andra och berätta att så här kan man göra i stället, säger Marie Teike.


 

 

Loppissjalar kombineras och veckas till hållbar flärd.Textilbranschen kan jobba på ett mer ansvarsfullt sätt enligt Suzanne Beskow. Foto: Emily Laye

Loppissjalar upcyclas till tjusiga nya sjalar

 

– Jag ger sjalarna nytt liv med hjälp av plisséteknik, säger Susanne Beskow.

 

Susannes idé är att återbruka de många avlagda sjalar som finns på second hand-butiker. Genom att kombinera sjalarna på nya sätt och vecka dem enligt plissétekniken skapar hon nya sjalar, väskor och bröstnäsdukar.

 

– Ola Salo bar en sjal jag gjort när han framträdde i Melodifestivalen, det var roligt, säger Susanne.


Susanne vill bidra till en hållbar flärd. Produkterna säljs i numrerade askar, för att uppmuntra ägarna att vara mer rädda om dem.

 

– Man kan inte strypa folks längtan efter att vilja ha nya saker på sig, men textilbranschen kan jobba på ett mer ansvarsfullt sätt, säger hon.

 


Ann-Sofie Bergort och Linda Lövenlid vill nå dem som inte köper second hand idag.– Vi vill göra second hand för alla

 

Avlagda kläder kan ofta återanvändas direkt. Men loppis är tröttsamt tycker många. Nu kommer nya sätt att handla begagnat.

 

– Vi vill nå dem som inte köper second hand idag och göra ”second hand för alla”, säger Linda Lövenlid, som driver företaget Minimera tillsammans med Ann-Sofie Bergort.


Företaget säljer sina kläder via en webbshop som innehåller sökbara kategorier med bilder på kläderna, storlek, färg och märke. Från början sålde man bara barnkläder, men nu även dam- och herrkläder. För att få plats med alla kläder har man just flyttat till en större lagerlokal i Norrköping.


Kläderna samlas in via förfrankerade påsar som privatpersoner kan beställa. Nya och fräscha kläder värderas och köps in direkt. Resten skänks till Myrorna.

 


Under våren 2016 introducerade Lindex sin allra första upcyclade produkt – en sneaker tillverkad av återanvänt denimtyg insamlat av MyrornaFrån ett par gamla jeans till ett par nya skor

 

Under våren 2016 introducerade Lindex sin allra första upcyclade produkt – en sneaker tillverkad av återanvänt denimtyg insamlat av Myrorna, delvis via Lindex textil­insamling i svenska butiker. Denimsneakern togs fram
i samarbete med Myrorna och Fair Unlimited.

 

 


Linn Frisinger och Nadja Forsberg såg en marknad för hållbara strumpbyxor och gjorde omedelbar succé.Målet är att återvinna strump­byxan

 

De har fått massor med mode- och entreprenörs­priser. Idén: att återvinna mode­världens slit-och-släng-produkt nummer ett.

 

– Vi vill förändra strumpbyxindustrin, säger Najda Forsberg, Swedish Stockings brand manager.

 

Nylonstrumpbyxor är en riktig miljö­bov. Varje år tillverkas miljarder nylonstrumpor som ofta hamnar i soporna redan efter en enda användning.

 

Nylon är en oljeprodukt och själva produktionen släpper ut stora mängder koldioxid. Swedish Stockings visar att det finns andra, mer hållbara vägar.

 

Företaget spinner strumpor av nylon som kommer från återanvänt material eller spill i annan produktion. De smälter materialet och stickar nya, tåligare strumpbyxor i en delvis solcellsdriven fabrik.

 

– Hållbarhet är vårt mål i allt vi gör, säger Nadja Forsberg.

 


Återbruk i klädbranschen

H&M var först med att samla in gamla kläder och tyger för att utveckla metoder att återanvända dessa. De har nu fått sällskap av bland annat barn­klädeskedjan Name it, under­klädeskedjan Hunkemöller, Levis, Jack & Jones, Hemtex, Kapp­Ahl med flera.

 

Bukowskis och Stockholms auktionsverk ordnar höst och vår auktioner med vintage­kläder och säljer däremellan vintage på nät­auktioner, liksom de flesta andra svenska auktionshus.

 

Gudrun Sjödén säljer jackor med återbrukat dun.

 

Lindex och Myrorna har lanserat gemensam kollektion med skor av återvunna jeans.


Enköpings folkhögskola ger utbildningen Remake design där studenterna bland annat lär sig göra nya kläder av gamla.
Mistra Future Fashion är en paraplyorganisation för forskning om hållbart mode.


Sellpy samlar in kläder och säljer i Traderabutik.

 

 

Den här artikeln är en del av WWF Eko nr3-2016.
Bli WWF Vän du också för att få tidningen digitalt eller i pappersform direkt hem i din brevlåda.


>> Här kan du bli WWF Vän

 

 

 


 

 

Du behövs - Bli WWF Vän 2018!