Den snabba karibiska revhajen har varit den vanligaste hajarten i Karibien. Men nu står arten med på FN-organet IUCN:s röda lista som ”nära hotad”. FOTO: MAGNUS LUNDGREN

 

Magnus Lundgren hör till detinternationella toppskiktet naturfotografer. Han är specialiserad på undervattenfoto.

Äntligen värdefulla – också levande 

Efter decenniers storslakt ser allt fler på hajar med nya ögon. En växande hajturism visar att en levande haj är värd tusenfalt mer än den haj som dödas för att bli hajfenssoppa eller fiskpulver.

 

Text: Kicki Lind  Foto: Magnus Lundgren

 

Bahamas, Västindien. Nio meter under den azurblå havsytan sitter några dykare på knä på en ljus sandbotten. De är väl medvetna om att de iakttas av en stor tigerhaj. Ändå andas alla lugnt.

 

Var med du också och gör skillnad i år – bli WWF Vän 2018!

 

– I det klara och varma vattnet ser jag hammarhajformen på långt håll, berättar undervattensfotograf Magnus Lundgren några veckor senare. Det är Patchy, en kändis bland dykare här och något så ovanligt som en stor hammarhaj. Hon sveper över sjögräset och passerar precis förbi min undervattenskamera så att jag kan känna virvlarna efteråt. Det är ett av de där ögonblicken som alltid kommer att finnas kvar.

Säg ”haj” och många tänker instinktivt på den klassiska filmen ”Hajen” (”Jaws”) från 1975. Än i dag förknippas John Williams musikaliska ledmotiv med hajar och, inte minst, ett annalkande hot. ”Hajen” är en av filmhistoriens mest kända skräckfilmer som gav långlivat bränsle för alla fördomar som världen hade, och fortfarande till viss del har, om hajar. De flesta hajar befinner sig överst i näringskedjan och har inga naturliga fiender. Ändå har population efter population världen över drastiskt minskat, och det sker i allt snabbare takt.

Hundra miljoner hajar dödas varje år, till viss del som bifångst men framför allt i ett riktat hajfensfiske. Fenorna skärs av och kroppen kastas tillbaka i havet, eller blir till mat i fiskodlingar. I delar av Asien, särskilt i Kina, är hajfenssoppa en dyrbar delikatess med hög status. Åtminstone var den det fram till för några år sedan då Kina införde ett förbud mot hajfenssoppa på officiella möten och banketter.

 

Ovan: Dykare förbereder sig inför dagens första dyk. Bahamas är en idealisk plats för hajskådning med flera stora hajarter i kristallklart vatten. Nedan: Tigerhajen är, i motsats till sitt skamfilade rykte, en mycket försiktig haj. Den här simmade nästan på fotografen och på bilden syns hur den fäller ner blinkhinnan för att skydda sitt öga. FOTO: MAGNUS LUNDGRENKändiskampanjer mot hajfensfiske  i kinesiska medier har bidragit till att efterfrågan på hajfenssoppa nu har börjat sjunka, särskilt bland yngre. På språket mandarin är själva namnet på hajfenssoppa ”fisk-ving-soppa”, vilket gjort att många kineser trodde att fenorna kom från en benfisk. En annan utbredd missuppfattning var att avhuggna fenor växer ut igen. Det gör de såklart inte. Utan fenor kan hajen inte simma och dör en långsam död efter att den slängts levande överbord.

Som undervattens- och bevarandefotograf har Magnus Lundgren ägnat de senaste 30 åren åt att dokumentera och synliggöra livet under ytan i alla världsdelar.

– Det som händer i våra hav är ju osynligt för allmänheten, en dold värld under havsytan. Det är ett av skälen till att våra hav alldeles för länge har hamnat på naturskyddets bakgård. Tillståndet för havsmiljön och de stora havsdjuren är i en nedåtgående spiral och vår generation måste vända den utvecklingen. När djuren som finns allra högst upp i näringskedjan nästan försvinner helt påverkas förstås hela ekosystemet.


Magnus har tillbringat mycket kvalitetstid med hajar.  

– De flesta människor jag möter har helt fel bild av hajar. I verkligheten är de mycket skygga djur som i största möjliga mån undviker kontakt med sin största fiende – människan. Även när jag dyker i världens allra hajrikaste vatten, som till exempel Bahamas, används fiskrens som skapar doftspår för att få skygga hajar att överhuvudtaget visa sig. Vi dyker då utan bur med tigerhaj, tjurhaj och stor hammahaj, dag ut och dag in, och läget är helt under kontroll. Ingen haj har oss människor på sin meny. Visst förekommer olyckor där en haj gör misstag, men det är extremt ovanligt. Det är då ofta där sikten i vattnet är dålig. Statistiskt sett är risken att bli träffad av blixten mycket större.


Med tiden har Magnus lärt sig att tolka hajarnas kroppsspråk.

 

En mystisk och ovanlig syn – den stora hammarhajen med sitt säregna huvud. Just den här ståtliga honan kallas för Patchy. Hon gjorde dagliga besök runt Tiger Beach vid Bahamas, en legendarisk hajdykarplats, när Magnus Lundgren var där. FOTO: MAGNUS LUNDGREN


Närkontakt med tigerhaj – jo, det är möjligt. Men det gäller förstås att ha respekt. FOTO: MAGNUS LUNDGREN– Det är inte särskilt komplicerat. Tecknen är tydliga. Om jag är lugn, visar respekt och vet hur jag skall bete mig är det inga problem att dyka med hajar. Situationen är totalt avspänd. Om det finns många hajar i vattnet är det i ytläge jag är extra noggrann och inte förvirrar situationen med plaskande eller andra stressande signaler.

Bland dykare finns ett stort och snabbt växande intresse för hajar. Vetenskapliga studier har nu befäst att hajdykning och turism, som förankrats lokalt och bedrivs på ett hållbart sätt, är en betydelsefull livlina och kan spela en avgörande roll för att hajarna ska bevaras.

Världens första hajreservat instiftades 2009 i önationen Palau i Stilla havet. I dag är 80 procent av havet omkring Palau ett ma-rint reservat där allt fiske är förbjudet. Området lockar dykare från hela världen och det sammanlagda värdet av varje besökares upplevelser, hotellövernattningar och mål- tider överstiger vida det värde som fisket kunde inbringa. Dessutom leder turismen till arbetstillfällen i regionen.

Hajen har alltid haft ett lågt värde för fiskare. Det är möjligtvis den som säljer maträtten hajfenssoppa som gör en lukrativ affär. I ljuset av den blomstrande dykturismen i Palau uppskattar man att varje levande haj under sin livstid på 60 till 70 år är värd närmare två miljoner dollar, att jämföra med de omkring 45 dollar som en fiskare kunde räkna med att få för en hajfena i första försäljningsledet.

 

Var med du också och gör skillnad i år – bli WWF Vän 2018!


Att det finns regler för hur hållbar hajskådning bedrivs är avgörande för att aktiviteten ska fungera långsiktigt. Människor som bor i regionen skall vara direkt involverade som arrangörer liksom i andra delar av besöksnäringen. En annan viktig förutsättning är naturskyddande lagstiftning som skapar trygghet för djurliv och verksamheter.


Övre vänster: Sugfiskarnas främre ryggfena är en sugkopp som gör att de kan lifta med större hajar. Nedre vänster: Det finns en tydlig hierarki mellan hajarter och när en tjurhaj anländer till dykscenen ger sig i princip allaWWF har tagit fram ambitiösa riktlinjer för hajturism tillsammans med stiftelsen AWARE och The Manta Trust, något som Magnus Lundgren välkomnar:
– Riktlinjerna som kallas ”Responsible Shark and Ray Tourism – A guide to best practise” är verkligen genomarbetade och alla de verktyg som behövs ryms i guiden. Där finns allt om hur man skall planera, organisera, genomföra och utvärdera aktiviteter som hajskådning.

Som en av initiativtagarna till kommunikationsprojektet Wild Wonders of China (se WWF Eko 2/2017) har Magnus Lundgren hållit flera föreläsningar på temat naturskydd i Kina.


– Intresset för naturen både över och under vattenytan växer stort i Kina. Jag blir ofta särskilt ombedd att ta upp ämnen som naturreservat i havet, bevarande av hajar, nedsmutsning, mikroplaster och vilka åtgärder som fungerar. Många vill verkligen veta och är angelägna om att få information. Trots att framtiden för havsmiljön länge har varit dyster är jag i dag mycket mer hoppfull om världshavens möjlighet till återhämtning än för bara ett par år sedan. Jag har stor tilltro den yngre generationen, säger Magnus Lundgren.

Källa Palau: National Geographic Society

 

 

 

 

 

Vänster: övre Sugfiskarnas främre ryggfena är en sugkopp som gör att de kan lifta med större hajar. 

Vänster nedre: Det finns en tydlig hierarki mellan hajarter och när en tjurhaj anländer till dykscenen ger sig i princip alla
karibiska hajar av direkt.

 

Årfenshajen var tidigare troligtvis världens vanligaste ”stora” djur (över 50 kg). I dag akut hotad i västra Atlanten. FOTO: MAGNUS LUNDGREN

Årfenshajen var tidigare troligtvis världens vanligaste ”stora” djur (över 50 kg). I dag akut hotad i västra Atlanten.

 

 

 

Den här artikeln är en del av WWF Eko nr 4-2017.
Bli WWF Vän du också för att få tidningen digitalt eller i pappersform direkt hem i din brevlåda.


>> Här kan du bli WWF Vän

 

 

 


 

 

Du behövs - Bli WWF Vän 2018!