naturepl.com Anup Shah WWF-Canon

Röd panda

 

Röd panda (Ailurus fulgens) även kallad liten panda, mindre panda eller kattbjörnen är en art i familjen halvbjörnar. Det vetenskapliga namnet Ailurus betyder ”flammande katt”. Enligt IUCNs lista över hotade arter är kattbjörnen kategoriserad som en utrotningshotad art.


Närmare släkt med tvättbjörnen än med jättepandan

Den röda pandan uppdelas på två underarter, Ailurus fulgens fulgens och Ailurus fulgens styani. Ailurus fulgens fulgens lever i Himalaya, i de tempererade bambuskogarna i Sichuan- och Yunnanprovinserna i Kina, samt i Myanmar (Burma) och Laos, medan Ailurus fulgens styani lever i Nepal och Indien. I Kina förekommer den röda pandan till stor del i samma områden som jättepandan.

 

Jättepandan och den röda pandan har en del drag gemensamma och de två arterna har tidigare förts samman till en egen familj; kattbjörnen kallades då liten panda. Numera anser man dock att jättepandan och den röda pandan tillhör olika familjer, björnar respektive halvbjörnar, och att den röda pandan är närmare släkt med tvättbjörnar.

Utseende

Röd panda har en mankhöjd på 25 cm och en vikt på 3-6 kg, och ett ansikte med vita och rödbruna fält som ger ett randigt intryck. Detta ger ett skyddande kamouflage bland de röda mossorna och vita lavarna i träden där de lever. De är svarta på magen och orangebruna på ryggen och har en lång, yvig svans. Pälsen är lång och tjock och de har päls under fotsulorna också (ett drag som den delar med jättepandan och isbjörnen), vilket skyddar mot kalla och hala underlag. De har korta ben och skarpa klor som är delvis indragbara. Denna egenskap har inte björnar, men är däremot vanlig hos kattdjuren.


Röda pandan har breda tänder och starka käkar och äter i första hand bambuskott och blad, men även bär, blomknoppar och ibland fågelägg och till och med fåglar. De har en förlängning av sitt vristben, som en "falsk tumme", som de använder till att gripa tag i bambun som de äter, men också om grenarna i träden där de lever och sover. Denna "falska tumme" har de gemensam med jättepandan.

Solitärt däggdjur

Den röda pandan lever för det mesta ensamma, men de kan också leva i par.
Efter en dräktighetstid på ca 130 dagar föder de 1-4 ungar. Deras ljudsignaler består av höga skrik, visslingar och ett fågellikt kvittrande. De morrar, fnyser och väser i aggressiva situationer. När den blir trängd kan den ta 1,5 m långa skutt.


WWFs arbete

WWF-Indien har startat projekt i staten Sikkim, där flera skyddade naturområden ligger och där den röda pandan förekommer i flera av dem. Man arbetar med att inventera hur många röda pandor som lever där, utveckla strategier för ett långsiktigt skydd av arten, samt uppfödning och återintroducering av individer i det vilda. En av de två individer som efter uppfödning släpptes ut i Nationalparken Singhalila, har lyckats föröka sig.   
 

Senast uppdaterad 2017-12-11

 

 

 

 © Fritz PÖLKING / WWF

  

 

 © Michel GUNTHER / WWF-Canon