Foto: Ola Jennersten / WWF

Goda resultat 2017 - arter

 Några exempel på vad som hänt under året.

 

Svenska visenter hjälper ryska släktingar

Bialowieza, en av Europas mäktigaste skogar

Sjutton visenter från Blekinge ska hjälpa till att rädda det ryska beståndet i ett naturreservat i Ryssland. Där finns cirka 500 djur, men fler behövs för att säkra överlevnaden. Visenterna lämnade Sverige i december för vidare färd österut via Litauen till Ryssland med lastbil och färja. Projektet drivs av WWF i Ryssland för att stärka beståndet i reservat i norra Kaukasus och vi hoppas att det bidrar till att stärka beståndet av stora gräsätare som i princip försvunnit från Europa.

  
Visenten, eller europeisk bison som den också kallas, är Europas största landdäggdjur. Den har varit utrotad i det vilda sedan 1927, men sedan kommit tillbaka. Utsättning av djur från djurparker har skett i Polen, Vitryssland, Litauen, Ryssland, Ukraina, Slovakien, Rumänien och Tyskland. Djuren spelar en viktig roll inte minst som betesdjur för att hålla markerna öppna. Flera projekt pågår runt om för att få tillbaka en vildare natur med stora gräsätare.
 
Projektet är ett samarbete mellan WWF, European Bison Conservation Center och Eriksberg. Visenterna kommer från fyra uppfödare i Sverige; Avesta visentpark, Borås djurpark, Eriksbergs naturreservat och Kungsbyns djurpark. 

 

 

Räddningsaktion för hotade vikaresälar i Finland

Foto: Juha Taskinen / WWF-Finland

 

Snöfattiga vintrar och klimatförändringar sätter hård press på den utrotningshotade Saimenvikaren i Finland. Bara cirka 360 sälar finns kvar. Saimenvikaren bygger sina bon i snö eller isvallar. På grund av snöbristen har WWF tillsammans med volontärer och finska myndigheter packat ihop snödrivor på isen. Där kan sälarna gräva grottor där de föder och diar sina ungar.
 
Arbetet med konstgjorda snödrivor har varit framgångsrikt. 2014 skapades 241 drivor, som täckte praktiskt taget alla traditionella boplatser. 81 små ulliga kutar föddes, de flesta i snöbona. Sex kutar hittades döda. Utan de här insatserna hade dödligheten varit betydligt större. Metoden prövades för några år sedan av WWF i samarbete med ett finskt universitet. Lösningen med att skapa snödrivor är dock kortsiktig. Det behövs en hållbar plan för framtiden. I det ingår att agera mot klimatförändringen och komma fram till hur vi bäst bevarar platser där isberoende arter kan fortsätta leva.

I Östersjön finns cirka 10 000–14 000 vikaresälar. Omkring 2 000–3 000 lever i Finska viken och Rigabukten.

 
 

Tigrarna i Anuisky har fördubblats

 

När WWF började stödja den jättelika ryska nationalparken Anuisky år 2011 fanns det åtta tigrar i området. Parken saknade modern utrustning och var dåligt övervakad. Sedan dess har två övervakningsstationer byggts, nationalparken har fått moderna snöskotrar, terrängfordon, båtar med utombordsmotorer, radiostationer, videokameror och satellittelefoner samt 100 nya kamerafällor. Nu ser vi att på bara sex år har antalet tigrar fördubblats i detta vintriga tigerområde.

Amurtigern är en av världens största kattdjur och den lever i ryska Fjärran östern. Antalet amurtigrar i Ryssland har uppskattats till 430-500 individer och det gör att den klassificeras som ”hotad” av den internationella naturvårdsorganisationen IUCN.

 

 

Stärkt skydd för Indiens tigrar

Indiens tigrar blir stadigt fler och det vet vi tack vare omfattande inventeringar som görs bland annat med WWFs stöd. WWF har hjälpt Indiens skogsdepartement att förstärka skydd och förhindra illegal jakt på tigrar och deras bytesdjur. Vi stödjer även lokalbefolkningar med de problem som vilda djur orsakar på tamdjur och åkermark.

För första gången på decennier är det nu en uppåtgående trend för tigrarna (från 3 200 år 2010 till dagens 3 900). Ökningen sker framförallt i Indien, Ryssland, Nepal och Bhutan. Läget är svårast i Kambodja, Vietnam och Laos som troligen inte har några vilda tigrar idag. Även i Malaysia och Indonesien är läget för tigrarna kritiskt.

Kambodja blir åter ett tigerland

Kambodjas premiärminister gav under året sitt stöd till att sätta ut tigrar i ett naturskyddsområde i nordöstra Kambodja. Initiativet som stöds av WWF ingår i en plan för att återintroducera tigern. Åtta tigrar (sex honor och två hanar) kommer att importeras från Indien eller Nepal och sedan sättas ut under 2022. Fler områden med bytesdjur måste först få ett ökat skydd. 
 
Så sent som på 1960-talet var det vidsträckta landskapet Eastern Plains, där tigerutsättningen troligen ska ske, känt för sitt djurliv med strövande tigrar och jämfördes med Östafrikas savanner. Jakten i skogarna under Pol Pots regim på 1970-talet och osäkerheten som följde, tjuvjakt och illegal handel har bidragit till att de magnifika djuren i praktiken utrotats. Den senaste bilden i Kambodja av en tiger från en kamerafälla togs 2007.

 

Blåfenade tonfiskar märkta med sändare på västkusten

Foto: Brian J Skerry / National geographic

 

Under hösten drog WWF, Havsfiskelaboratoriet SLU Aqua och Sportfiskarna igång ett unikt märkningsprojekt av en sällsynt fiskart. Cirka 20 blåfenade tonfiskar fångades med spö i Lysekil och märktes med elektroniska sändare under två septemberveckor.

Efter att tonfiskarna varit kraftigt överfiskade i mer än 50 år har de nu börjat återvända till nordöstra Atlanten och de svenska och danska kusterna. Stim har rapporterats i Skagerrak, Kattegatt och i Öresund både förra året och i augusti i år.  En bidragande orsak till att bestånden stabiliserats är troligen skärpta fiskekvoter och bättre förvaltning i fiskens lekområden i Medelhavet.

Genom märkningsprojektet hoppas nu forskarna kunna kartlägga hur tonfiskarna rör sig och förökar sig. Blåfenad tonfisk är bjässar som ofta väger mellan 150-300 kilo.  Sändarna kommer att ge information om plats, djup, havstemperatur och ljusförhållanden. Om vi förstår orsakerna till att tonfisken återvänt kan vi identifiera vilka faktorer som gör det möjligt för den att fortsätta komma hit. Märkningsprojektet är det första i sitt slag i Skandinavien.


 

WWF sände djuriskt kul radio 

WWF lanserade under hösten podcastserien ”Djuriskt kul” - för att uppmärksamma haven.   Podcasten leds av författaren, krönikören och programledaren Hanna Hellquist. Vid sin sida har hon WWFs havsexperter Tom Arnbom och Inger Näslund. De dyker ner under ytan för att ta reda på mer om hur djuren i haven gör, och under fyra avsnitt utforskas sex och samlevnad, familjeliv och småbarnsår, vänner och fiender samt matvanor i haven.
 
Målet var att göra en lättsmält och kul podcast för att väcka nyfikenhet kring djur och natur, där alla typer av frågor och reflektioner kan dyka upp. Programmen tar avstamp i mänskliga beteenden som dejting, sex och vänskap, och applicerar dem på havens värld. Förhoppningen är att även tilltala lyssnare som normalt inte hade valt att lyssna på en podd om miljö eller natur. Lyssna här: wwf.se/djuriskt_kul 

 

  

Svårt att räkna orangutanger

 

Eftersom orangutanger mycket sällan samlas i en större grupp är det svårt att ta reda på hur många individer det finns i ett visst område. Två metoder används: antingen letar man systematiskt efter individer eller så räknar man bon. Orangutanger bygger nämligen i princip ett nytt bo varje kväll av grenar uppe i trädens kronor. Genom att räkna färska bon går det att få en ganska bra bild över antalet djur men metoden är långsam. Skogarna är svårtillgängliga och att ta sig fram några kilometer kan ibland ta flera dagar. Områdena man vill inventera kan många gånger vara flera hundratusen hektar stora. Man tvingas därför att välja ett område och utifrån detta göra  överslagsberäkningar som skulle kunna stämma för ett större område, men siffrorna är förstås osäkra. Många gånger är också uppgifterna gamla när arbetet väl är klart.

 
Ny snabbare metod med drönare

Nu gör vi ett försök att inventera på ett helt annat sätt i Sebangau på Borneo. Med hjälp av drönare (radiostyrda flygplan) planerar vi att flyga över detta väldiga område på cirka 500 000 hektar. Drönarna ska utrustas med kameror som fotar av hela täcket av trädkronor och därmed även alla orangutangbon. Med hjälp av beräkningsprogram som känner av eller kan identifiera själva boet kan vi sedan snabbt räkna ut hur många färska bon som finns i skogen.
 
Att flyga över Sebangau kan ta från en vecka till en månad, jämfört med en markinventering som tar flera år. Metoden har prövats i andra områden men behöver utvecklas och anpassas till Sebangau. Det finns också många hinder på vägen: själva beräkningsprogrammen, kalibrering med markobservationer, tillstånd för flygningar och så vidare som vi nu ska undersöka och finna lösningar på. Får vi tekniken att fungera kommer vi kunna följa dessa fantastiska djur på ett mycket mer dagsaktuellt plan. Det blir lättare att anpassa våra aktiviteter snabbt om något händer så att vi kan skapa rätt förutsättningar för att dessa regnskogens invånare ska kunna fortsätta leva i sin skog.


 

Efter inventering av noshörningar i östra och norra Selous har man funnit spår dels runt Madaba och vid Behobeho bergen - två otillgängliga delar av reservatet.  Där, i hjärtat av Selous, sågs två honor med kalvar. Under sommaren placerades ett hundratal kamerafällor ut vid vattenhål för att fånga bilder på djuren som ofta är nattaktiva.

  

115 nya arter upptäckta i Mekong

Foto: Pipat Soisook / WWF

 

En krokodilödla som blivit seriefigur, en hästskofladdermus som kunnat vara hämtad ur Star Wars och en snigelätande sköldpadda som upptäckts på en matmarknad är tre av 115 nya arter som har upptäckts i Mekong-regionen de senaste två decennierna. Totalt har tre däggdjur, 11 reptiler, 11 groddjur, två fiskar och 88 växter upptäckts. Det visar WWFs nya rapport ”Stranger Species” som samlar resultaten från några av världens främsta forskare.
 
Mellan 1997 och 2016 har totalt 2524 arter av däggdjur, fåglar, reptiler, fiskar och groddjur upptäckts i Mekong-regionen som omfattar fem länder: Myanmar, Laos, Thailand, Kambodja och Vietnam.

 

Upptäckten av dessa nya arter kommer i en kritisk tid. Enligt WWFs senaste Living Planet Report riskerar de globala populationerna av fisk, fåglar, däggdjur, groddjur och reptiler att ha minskat med två tredjedelar år 2020 – och minskningen kommer att ha skett inom loppet av bara 50 år.

  

Auktion av fjällrävsäventyr gav samtidigt stöd till Musikhjälpen


 

Samarbetsprojektet Felles Fjellrev deltog i Musikhjälpen 2017 och auktionerade ut ett unikt tillfälle att följa med ut i vildmarken till fjällrävarnas vardag. Under två sommardagar 2018 kommer vinnaren att få följa WWF med och se arbetet med fjällrävarna.

 

Det EU-finansierade Interregprojektet har som mål att säkerställa Skandinaviens fjällrävar genom gränsöverskridande förvaltning och att få dem att etablera sig i områden som i dag är tomma på fjällräv.

 

Ökat skydd för hajar och rockor

Foto: naturepl.com Alex Mustard / WWF

 

Fyra hajarter och nio arter av rocka har fått bättre skydd under 2017. Tidigare kunde man fritt köpa och sälja dessa arter, men nu begränsas handeln kraftigt. Detta betyder också att olagligt fiske blir lättare att upptäcka.


Skyddet gäller silkeshaj, tre arter rävhajar och nio arter av djävulsrockor. Hajarna befinner sig i toppen av näringskedjan och bidrar till att upprätthålla balansen i haven. WWF har kämpat länge för bättre skydd av dessa arter.


 

En liten seger för Bergsgorillorna

 

 

Bergsgorillorna lever idag i två lummiga skogsområden på hög höjd, dels i bergsregnskogarna på Virungavulkanerna på gränsen mellan DR Kongo, Rwanda och Uganda, och dels i Bwindi i Uganda. Man tror att gorillorna för mycket länge sedan sökte sig upp på bergssluttningarna för att undkomma parasiter och sjukdomar. Människor i området har haft samma flyttmönster. Tack vare kylan på 2 000-4 000 meters höjd kan till exempel inte anopheles-myggan som sprider malaria överleva.

Hård kamp för att skydda världsarvet Virunga från oljeprospektering

Nationalparken Virunga har i flera år varit starkt hotad av oljeprospektering. Tack till alla som var med och skrev under vårt upprop för att bevara Virunga. Protesterna har gett resultat! Efter en medlingsprocess mellan WWF och multinationella oljebolaget Soco International stod det klart att bolaget drar sig tillbaka från Virunga. Soco kommer inte att borra efter olja i parken, och lovar dessutom att lämna alla områden på UNESCOs världsarvslista ifred. WWF s upprop har hittills samlat in 750 000 underskrifter.

Utrymmet krymper

Idag har bergsgorillornas områden blivit två "skogsöar" omgärdade av ett intensivt brukat jordbrukslandskap. Då det en gång i tiden var en fördel att "flytta" till bergsregnskogen har det idag blivit en återvändsgränd. Bergsorillorna är fast uppe på vulkantopparna. Detta gör arten extra sårbar för klimatförändringar. Med ett varmare klimat kan vegetationen komma att förändras och parasiter kan överleva på högre höjder.

Jättebrännässlor tar över gorillornas skog

På Virungamassivets vulkaner ser man redan effekter av temperaturhöjningen. Svampparasiter angriper olika arter, exempelvis lobelior. Vegetationen i stora delar av den så kallade Mikeno-sektorn har förändrats de senaste femtio åren. Enorma ytor där det tidigare var bergsregnskog och bambuskog har tagits över av jättebrännässlor. Gorillorna har förlorat åtskilliga kvadratkilometer skog.


Bergsregnskogen i Bwindi, som tidigare kallades den ogenomträngliga skogen, ser ut att vara mest hotad i dagsläget. En ny forskningsrapport visar att 75 % av skogen kan komma att förändras så kraftigt att den inte längre är en optimal livsmiljö för gorillan.

Senast uppdaterad 2018-02-13