Foto: Michel Gunther / WWF

Goda resultat 2017 - ekologiska fotavtryck

Några exempel på vad som hänt under året.

 

Handbok för hållbart ledarskap i städer

"Urban Solutions Handbook - Cities Sharing Leadership For Sustainability” publicerades i maj. Handboken innehåller lärandeexempel från städer som är framstående inom hållbar stadsutveckling och målar en tydlig bild av städers betydelse för att lösa klimatfrågan. Den belyser också hur WWF arbetar genom städer för att leverera på FNs hållbarhetsmål. Skriften finns att läsa på www.panda.org/urbansolutions


 

WWF arbetar för mer hållbar skolmat

 

Maten vi äter står för en fjärdedel av vår klimatpåverkan. Alla måste vi äta, men det är dags att uppgradera våra kostvanor. WWF jobbar aktivt med att påskynda detta. För att nästa generation ska få en rivstart har WWF tagit fram en handledning till lärare och elever från förskoleklass till årskurs 9. I samarbete med White Guide Jr arbetar vi med att ge kostchefer ökad inspiration och kunskap att göra skolmater mer hållbar genom att utse Årets Hållbara Skolmatskommun.

 

WWF arbetar enligt One Planet Food. Det är WWFs begrepp för vad vi kan äta för att klara oss med en planet. Så att alla kan äta en hälsosam och hållbar mat. Något av det viktigaste du kan göra för att minska matens klimatpåverkan är att minska köttkonsumtionen – i den rika delen av världen behöver vi kraftigt minska vår köttkonsumtion. Och om du äter kött, se till att välja bra kött när du äter det. Välj kött där man har tagit hänsyn till djuromsorg, miljö och hållbarhet. Det kan du lära dig mer om i WWFs Köttguide.

 

Till WWFs guider: http://www.wwf.se/kottguiden, http://www.wwf.se/fiskguiden

 

Mat på agendan med WWFs konsumentguider

 

WWFs Fiskguide har blivit en självklarhet för många svenskar att följa vid inköp av fisk och skaldjur och har blivit ett viktigt påverkansverktyg. I det gångna årets fiskguide presenteras en rad uppdateringar. En nyhet är att den garnfångade torsken i östra Östersjön hamnar på rött i guiden, från att förra året ha legat på gult ljus. Det beror på att beståndet är i sämre skick, fiskeredskapet hotar andra arter och att skötseln och kontrollen av fisket i området är för dålig. Det finns inget torskfiske i Östersjön som hamnar på grönt ljus i fiskguiden. Fem nya arter som letat sig in på den svenska fiskmarknaden och nu lyfts in i fiskguiden är havsabborre, röd snapper, guldbrax/guldsparid, clarias och grönmussla. Fiskguiden listar cirka 65 arter varav tre fjärdedelar av dem går att hitta som långsiktigt hållbara val, det vill säga på grönt ljus i årets guide.


 

Svenskar äter allt mer fisk

I samband med 2017 års lansering av Fiskguiden presenterades rapporten ”Svensk konsumtion av sjömat – en växande mångfald” som utfördes av RISE, Research Institutes of Sweden, på uppdrag av WWF. Rapporten är den första större kartläggningen av svensk sjömatskonsumtion som tittar på vad för fisk och skaldjur som svenskarna äter, hur mycket och dess ursprung. I rapporten framgår det att lax, torsk och sill fortfarande är våra vanligaste matfiskar, men också att fler exotiska arter introducerats till de svenska konsumenterna.

Vidare visar rapporten att svenskarnas konsumtion av sjömat stiger och att vi numera äter i snitt 11 kilo fisk och skaldjur per person och år, vilket motsvarar 25 kilo hel fisk. Drygt 75 procent av den sjömat som vi äter i Sverige är importerad.


WWFs konsumentguider finns som appar för såväl Android som Iphone.
Till guiderna: http://www.wwf.se/fiskguiden, http://www.wwf.se/kottguiden

 

 

Europas största kapitalägare och deras bidrag till 2-gradersmålet

Foto: Peter Krahl / Miljöförvaltningen

 

I en kartläggning av Europas största kapitalägare och hur deras aktieportföljer bidrar till 2-gradersmålet, har tio svenska kapitalägare analyserats. Sammantaget ligger de nordiska kapitalägarna bra till när det gäller minskade innehav i fossilt per år 2020, men många ligger sämre till när det gäller ökade investeringar i förnybart.

 

Läs den svenska sammanfattningen här.

 

Massivt stöd för levande europeiskt odlingslandskap

Foto: Mauri Rautkari /WWF

 

TACK alla ni som skrev på för ett mer hållbart, globalt ansvarsfullt och rättvist jordbruk! Totalt i Europa var vi 258 708 som skrev under; dessutom ställde sig 600 organisationer och företag bakom uppropet. Det visar att det finns ett mycket starkt stöd för att förändra EUs jordbrukspolitik. Dagens storskaliga industriella matproduktion skadar klimatet, miljön och folkhälsan, minskar kraftigt den biologiska mångfalden, och utarmar landsbygden. Detta vill alla som skrivit under ändra på.
 
Bakom uppropet #LivingLand står WWF i samarbete med organisationen BirdLife och European Environmental Bureau.


 

Elever delaktiga i att forma sin framtida hemstad

Vår stad 2030 är en del i WWFs arbete för minskade ekologiska fotavtryck, hållbara städer, lärande och delaktighet. I fokus för projektet ligger kommunens klimat- och energiarbete. Arbetssättet utmanar och motiverar eleverna att vara delaktiga i samhällsutvecklingen. 

 

Gävle

I Gävle kallades satsningen ”Det goda livet i Gävle 2030 – inom ramen för ett jordklot”. Den genomförs som en del av Utbildning Gävles strategi för lärande för hållbar utveckling. Elever fick föreslå hur Gävle ska se ut och fungera år 2030. Syftet var att göra dem delaktiga i att forma sin framtida hemstad och att involvera dem i dialog med vuxna.

Satsningen har gjorts på tre gymnasieskolor och ett högstadium i Gävle. Det eleverna själva genomgående säger är att arbetet var roligt och lärorikt, att de har fått viktiga insikter och lärt sig mycket om både sakfrågorna och hur komplext det är att arbeta med samhällsplanering. Det har också varit tydligt att eleverna vill vara delaktiga i att påverka sin framtid.

Eleverna har arbetat med en rad olika områden: byggande, boende, bebyggelsestruktur, segregation, grönområden, fritidsgårdar, kollektivt boende, transporter, skolmat, närodlade livsmedel, ekologiska fotavtryck och hållbar bilindustri.

Sollentuna

Sollentuna kommun tog under året ett kliv framåt då de självständigt arrangerade projektet Vårt Sollentuna 2030 med frågeställningen "Hur ser ett socialt- och miljömässigt hållbart Sollentuna år 2030 ut?" Elever från Sollentuna visade under våren sina idéer och visioner för politiker och tjänstemän. Därefter fick alla deltagare rösta på det elevarbete de tyckte bidrog bäst till ökad social och/ eller ekologisk hållbarhet samt det bidrag de tyckte var mest inspirerande. Det vinnande bidraget inom kategorin bäst bidrag till hållbarhet handlade om att eleverna ville utveckla ett miljövänligt och nytänkande bostadsområde i Skillinge, med fokus på kretslopp genom nya tekniker som elbilar och solceller.

Senast uppdaterad 2018-01-19