Foto: Edward Parker / WWF

Goda resultat 2017 - skogar

Några exempel på vad som hänt under året.

 

Storsatsning på nyckelbiotoper

Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe

 

WWF har under året varit engagerad i diskussionerna kring nyckelbiotoper - områden med särskilt skyddsvärd, känslig skog och natur. Dessa spelar en avgörande roll både som livsmiljö för hundratals rödlistade arter och som ett slags nav för ekosystemet i den svenska skogen. Det råder dock stor okunskap om var dessa områden finns och enligt Skogsstyrelsen så bedöms hälften av de nyckelbiotoper som finns i landskapet ännu vara oidentifierade.

 

I våras ville Skogsstyrelsen pausa kartläggningen av nyckelbiotoper i norra Sverige. WWF, liksom flera andra organisationer, var mycket kritiska till att myndigheten valde föregå den pågående samverkansprocess kring nyckelbiotoper som inletts. I september valde dock regeringen att skjuta till medel och ge myndigheten ett tydligt uppdrag om att återinföra inventeringen av nyckelbiotoper i hela landet från årsskiftet. Vidare satsas ytterligare en kvarts miljard kronor per år på att ersätta markägare som har mycket nyckelbiotoper på sina fastigheter.

 

En nyckelbiotopsklassificering innebär inget formellt skydd och inte heller något avverkningsförbud. Men certifieringssystemen FSC och PEFC gör att det inte finns några köpare av virke från nyckelbiotoper, så för markägaren innebär det i praktiken ett avverkningsstopp.

 

Arbete med naturturism räddar skog på Madagaskar

Foto: Jörn Höhler / WWF Madagaskar

Med stöd från WWF firades Biodiversity and Sustainable Tourism i det skyddade Amoron i Onilahyområdet på Madagaskar. Genom arbete med naturturism längs Onilahy-floden förbättras situationen för den unika skogen i området som under många år varit under tryck från kolproduktion och veduttag.

 

Certifiering av sågverk i Tanzania

 

WWF arbetar tillsammans med Mpingo Conservation Development Initiative (MCDI) med att utveckla ett hållbart byskogsbruk i södra Tanzania. I höst FSC-certifierades MCDIs nystartade egna sågverk i Kilwa.

 

 

Brandfaran på Borneo

 

Lyckligtvis blev situationen på Borneo inte lika allvarlig som vi hade 2015/2016 då det brann väldigt mycket. Borneo och även Sumatra (där vi har liknaande situation) består till stora delar av torvmarker med torvlager på många meter. I naturligt tillstånd är dessa täckta med ett frodigt täcke av träd och växter, alltså en riktig regnskog. Dessa torvskogar är bra på att hålla vatten och är för det mesta också helt täckta av vatten.

 

Det som gör att vattnet kan hållas kvar är alla rötter från träd och växter. Ett sådant fungerande ekosystem klarar en El Niño-torka utan några större problem och omfattande bränder är extremt sällsynta. Många av dessa känsliga torvmarker har man dock försökt ställa om till odlingsbar mark, till exempel för ris eller oljepalmer. Då tas träden bort och torvmarken dikas ut. Med det menas att man gräver diken för att föra bort vatten så att det ska bli möjligt att odla. Detta har man i Indonesien gjort på enorma arealer och det finns i dag tusentals kilometrar med kanaler och diken. Det är alltså denna förstörelse som ligger till grund för att det så ofta och omfattande brinner på Borneo och Sumatra. 

 
Hur vi förbereder oss

Nationalparken Sebangau, där mycket av WWFs arbete med att rädda orangutangerna utförs, är ganska oförstörd. Men områdena runt omkring är kraftigt avskogade och utdikade. Mycket av våra insatser går ut på att försöka att återställa ekosystemen och få tillbaka vattennivåerna i skogen. Det gör vi på flera olika sätt. Bland annat genom trädplantering men också genom att helt enkelt bygga dammar i de största kanalerna. På så vis kan man dämpa avvattningen och med tiden kommer träden tillbaka och ekosystemet återbildas. Men det tar lång tid.


Att bygga dammar är kostsamt och komplicerat men under det senaste året har WWF tillsammans med flera lokala byar lyckats bygga 308 dammar, något som vi är väldigt stolta över och kommer att fortsätta med. Det här hjälper långsiktigt till att minska bränderna och återställa ekosystemet. Andra mer direkta åtgärder vi arbetat med under året för att skydda Sebangau från brand är att vi grävt och konstruerat 155 vattenkällor att ta vatten ifrån vid eventuella bränder. Vi har även tillsammans med lokalbefolkningen organiserat brandbekämpningsberedskap, typ lokala brandkårer. Vi har också hållit flertalet utbildningar för lokalbefolkningen om hur man hanterar eld och bekämpar den. Allt detta har gjorts möjligt med hjälp av insamlade medel från er faddrar och andra givare. 
 
Vi hoppas att  WWF även kommande år ska kunna försvara Sebangau så att den kan fortsätta att vara ett tryggt hem åt de cirka 6 000-7 000 orangutanger som bor här.
 

 

Senast uppdaterad 2018-06-21