Ögonkorall

Till skillnad från sina tropiska släktingar lever inte ögonkorallen (Lophelia pertusa) i symbios med alger. Den kan därför växa djupt nere i havets mörker, på mellan 200 och 1000 m djup. I Atlanten finns ögonkorallen längs kontinentalbranterna utanför Norges och Storbrittanniens västkuster – och i norra Bohuslän. Världens största rev med ögonkorall är Sula-revet utanför Trondheim i Norge. Det bildar en jättelik ås 300 m ner på havsbottnen som är 13 km lång, flera hundra meter bred och 30 m hög. De svenska korallreven är betydligt mindre.

 

Den unika Kosterfjorden

Den del av Skagerrak som ligger mellan Kosteröarna och fastlandet kallas Kosterfjorden. I fjordens botten finns en förkastningsspricka med brant sluttande sidor. Sprickan sträcker sig söderut ner till Väderöarna och har ett största djup på 247 m. Via ett system av bottenspricker står Kosterfjorden i direkt förbindelse med djupområdena ute i Atlanten. Förhållanden i fjorden är unika för Sverige, med hög salthalt och låg och relativt stabil temperatur i bottenvattnet. Här finns ca 200 djurarter som inte är kända från något annat havsområde i Sverige och ögonkorallen är en av dem.

Foto: Tjärnö marinbiologiska laboratoriumÖgonkorallen finns i områden med kraftiga undervattensströmmar. De ger god tillgång till plankton och andra småpartiklar som korallen filtrerar ur vattnet och äter. Vattenströmmen bidrar dessutom till att hålla revet rent från sediment. Revens vindlingar och hålrum erbjuder livsrum för många djurarter, däribland ormstjärnor, hårstjärnor, anemoner, svampdjur, havsborstmaskar, sjöpungar, krabbor och många fler. Vissa av dessa djur är knutna specifikt till ögonkorallens unika miljö.

Tropiska rev förknippas med stora stim av färggranna fiskar men även ögonkorallens rev lockar till sig fiskar som kommer för att kalasa på alla smådjur. I Kosterfjorden har forskarna dokumenterat flera sällsynta småfiskar som högfenig smörbult, taggsimpa och en liten slemfisk som tidigare inte setts i Sverige. Reven tycks även dra till sig kommersiella arter som torsk.

 

Reven ska bevaras

När man för flera år sedan skulle skrota en av oljeriggarna i Nordsjön, visade det sig att det växte ögonkorall på den. Riggen bogserades in till Norge, och några forskare fick tillfälle att undersöka fyndet närmare. Då och då händer det att man hittar koraller på mänskliga konstruktioner, exempelvis på de kablar av olika slag som ringlar fram över Atlantens botten. Det gör det möjligt att bestämma hur snabbt ögonkorallen växer, eftersom man vet när föremålet i fråga sänktes ned i vattnet. De beräkningar man gjort tyder på att ögonkorallen tillväxer mycket långsamt, från några få mm till högst 2-3 cm på ett år.

Korallernas långsamma tillväxt gör dem sårbara. Fisketrålar som släpas över reven kan vara ett allvarligt hot eftersom de riskerar att slå sönder korallerna. Exempelvis i Norge har man konstaterat omfattande trålskador på vissa rev, och där är det numera förbjudet att tråla i anslutning till ögonkorall. Ytterligare ett problem är att fisketrålarna virvlar upp bottensediment som kan lägga sig över koralldjuren som ett kvävande täcke.

  
 
 

Senast uppdaterad 2017-12-11

Foto: Tjärnö marinbiolgiska laboratorium

  

Marin nationalpark

2009 bildades Kosterhavets nationalpark, som är Sveriges första marina nationalpark. Det är en utav landets största nationalparker och täcker närmre 40 000 hektar. Inom området finns hela den svenska förekomsten av ögonkorall som därmed är skyddad från nuvarande och framtida hot från fisket. Det har dock visat sig att delar av korallreven är i dåligt skick och forskare vid Göteborgs universitet har därför påbörjat restaureringsförsök där man sätter ut friska koraller inhämtade i Norge.

Läs mer om Kosterhavets nationalpark (extern hemsida)