Cat Holloway / WWF-Canon

Valhajen – havets stillsamme jätte

Valhaj (Rhincodon typus) är den största nu levande hajen och fiskarten.
Det är en fredlig jätte som huvudsakligen lever av plankton, men även ansjovis, sardiner och makrill förekommer i dieten
.

 

Valhajen är en sällsynt art. Den verkar trivas i vattnen kring Australien, Belize, Indien, Indonesien, Maldiverna, Mexiko, Sydafrika, Sydostasien och Galapagosöarna. Foto: Jürgen Freund/WWF–Canon

 

Mysterium i tropiska vatten

Valhajen finns i tropiska och tempererade hav runt ekvatorn där den tar sig fram i sakta mak med en hastighet på cirka 5 km/timme. Mest simmar den i de övre vattenskikten, men den kan dyka ner mot 700 meters djup.

Valhajen är fortfarande ett av havens stora mysterium. Lite är känt om dess livscykel och beteende. Trots att den har existerat i nästan 60 miljoner år, upptäcktes den först år 1828. Arten är klassad som sårbar av IUCN (Internationella Naturvårdsunionen).

Valhajen är världens största fisk och kan i sällsynta fall bli närmre 18 meter lång och väga upp till 36 ton. Ett av dess främsta kännetecken är den enorma munnen som kan bli upp till 1,5 meter bred.

 

Färgteckningen varierar mellan individer. Vanligtvis är de gråsvarta eller mörkbruna med vita eller gula fläckar.

Denna enorma fisk blir könsmogen först vid cirka 30 års ålder. Honan kan bära över 300 embryon åt gången i sin livmoder. Äggen kläcks redan i moderns mage och föds sedan levande.

 

De nykläckta ungarna simmar fram. Foto: Erkki Siirilä / WWF-Canon

 

Valhajen blir cirka 60–150 år gammal.

 

Valhajen lever oftast ensam, men de kan ibland samlas i större grupper när det finns gott om plankton lokalt. Detta brukar uppskattas av turister och dykare.

 

Förekomst och spridning av valhajar är en stark indikator som visar hur haven mår. Där valhajar återfinns i stort antal kan man anta att ekosystemet är välmående och i balans.

 

Hoten mot valhajen

Valhajskött på tork. Foto: Jürgen Freund / WWF-CanonMänskliga aktiviteter som överfiske, hajfensfiske av valhaj, bifångst och turism är direkta hot mot valhajens existens och fortlevnad. Det pågår fortfarande en handel med valhajens kött, fenor och olja.

 

Man har även sett att valturism kan ha en negativ påverkan genom att valhajarnas ätbeteende ändras, samt att valhajar skadas av förbipasserande båtar och båtmotorer.

 

 

 

WWF studerar valhajen...

WWFs experter fortsätter att studera hajar och deras omgivande ekosystem på flera platser runt om i världen.


Valhajsforskare Foto: Jürgen Freund / WWF-CanonForskning bedrivs bland annat i Koralltriangeln (havsområdet som sträcker sig mellan Malaysia, Filippinerna, Indonesien, Papua Nya Guinea och Salomonöarna).


Till sin hjälp har man teknisk utrustning, exempelvis satellitsändare, sonar för ljusupptagning och kameror. Insamlad information och data är grunden och förutsättningarna för fortsatt skydd och bevarande av valhajen och andra marina arter.


Varje valhaj har ett unikt mönster av vita prickar på kroppen, vilket gör att forskare lätt kan identifiera dem. Dessa prickar fotograferas och förs sedan in en databas. På Filipinerna har man på detta sätt lyckats identifiera 458 individer sedan år 2007.

Precis som våra fingeravtryck är prickarna på valhajarna unika och individuella för varje haj. Därför kan man identifiera varje individ genom att fotografera och dokumentera mönstren. Foto: WWF Filippinerna
Satellitsändarna hjälper forskarna att övervaka och studera bland annat valhajars beteende, populationsstorlek och migrationsmönster. 

 

I dagsläget följer man cirka 29 valhajar med hjälp av denna teknik.


WWF stödjer flera projekt som hjälper valhajen i Mexiko, Indonesien, Centralamerika och i vattnen runt ön Mafia utanför Östafrikas kust. Genom forskningen får forskarna in värdefull information om valhajars beteende, populationsstorlek och habitat.

 

...och sprider kunskap

 

Hajar har länge fascinerat människan och valhajsturismen ökar ständigt. WWF är verksamma i bland annat Mexiko och på Filippinerna där vi arbetar för att sprida kunskap om valhajarna samt öka medvetenheten kring hoten. 

 

Vi lär även ut hur man ska bete sig bland hajar, både ombord på båtar och i vattnet. Detta för att se till att varken människor eller hajar kommer till skada.

 

Ökad kunskap och förståelse för dessa gåtfulla jättar främjar bevarandet inte bara av valhajen, utan även av dess omgivande ekosystem och andra marina arter. Den småskaliga ekoturism som bedrivs i dessa områden ger inkomster bland annat till de lokala fiskarna vilket förbättrar levnadsstandarden.

 

WWFs projekt hjälper valhajarna utanför Tanzania

 

Se filmen om valhajen och WWFs arbete för världens största fiskart.

 

Senast uppdaterad 2017-12-11

 

WWFs valhajsprojekt

WWFs valhajsprojekt återfinns på flera håll i världen, bland annat i Koralltriangeln – området kring Indonesien, Malaysia och Filippinerna. Projekt finns också i Mexiko, Indonesien, Centralamerika och i vattnen runt ön Mafia utanför Östafrikas kust.

 

Vi jobbar med forskning och med att öka medvetenheten och kunskapen om valhajar, även bland valhajsturister.

 

Foto: Jürgen Freund / WWF-Canon

Ansvarsfull valhajsturism

Intresset ökar för att se och dyka med hajar och rockor. Därför har WWF varit med och tagit fram råd för arrangörer om ansvarsfull turism.

Läs mer på vår internationella hemsida:

Turism med hajar och rockor