© Michael Buckley/WWF-Canada + Brent Stirton/Getty Images/WWF-UK + iulicanul/iStockphotos

One Planet Cities

Världens städer kan ta ett ledarskap för en klimatsäker och hållbar framtid. Beslutsfattare inom stadsutveckling kan driva omställningen till en ekonomi byggd på hållbara och förnybara energikällor och erbjuda  medborgare goda möjligheter att välja klimatsmart. Här presenterar Världsnaturfonden WWF sin position för hållbar stadsutveckling. 

 

WWFs driver ett globalt stadsprogram kallat One Planet Cities. Visionen är städer som erbjuder sina invånare möjligheter att leva och blomstra inom ramen för planetens ekologiska gränser. Här ger WWF rekommendationer till den svenska staden eller kommunen som vill driva ett aktivt klimatarbete för att bidra till en hållbar framtid på en levande planet. 

 

 

 

 

Energiomställning och hållbar mobilitet 

För att uppfylla vår del av Parisavtalet bör Sverige ha målet att nå ett 100 procent förnybart och hållbart energisystem och nettonollutsläpp redan 2030 och samtidigt bidra till global klimatnytta. Städer och kommuner har en central roll i detta arbete.

 

Genom den svenska energiöverenskommelsen och klimatlagen finns en bred politisk överenskommelse om att vi till senast 2040 ska ha en 100% förnybar elproduktion och till 2030 ha en transportsektor med 70% mindre klimatpåverkan jämfört med 2010. WWF verkar för att Sverige ska uppnå 100% förnybar och hållbar energi i hela energisystemet och nära nollutsläpp i alla sektorer redan till år 2030. Detta för att ta vår beskärda del av klimatansvaret och bidra positivt till Parisavtalets målsättning om att försöka begränsa uppvärmningen till 1,5°C. Städer och kommuner kan bidra genom att bland annat:

 

  • Sätta ett eget klimatmål för kommunen till 2020 och 2030 i linje med Parisavtalets 1,5°C mål och komplettera med mål och arbete som även omfattar de konsumtionsbaserade klimatutsläppen.

 

  • Ta ett strategiskt ansvar för utvecklingen av ett mer transporteffektivt samhälle, där trafikarbetet med energiintensiva trafikslag som personbil, lastbil och flyg minskar. I detta ingår en mängd olika åtgärder, exempelvis att genomföra infrastruktur- och bebyggelseplanering med mobilitet och tillgänglighet som utgångspunkt i stället för transport, att besluta om stadstrafikmål där gång-, cykel-och kollektivtrafik byggs ut och gynnas och där privat bilägande och biltrafik reduceras, genom parkeringsavgifter och andra styrmedel. Premiering av speciellt cykel och gång leder också till andra fördelar för folkhälsa och stadsrum.

 

  • Lyfta fram elcykel som ett klimatsmart och hälsosamt alternativ till bil. Kommunen kan på olika sätt erbjuda elcykel som attraktivt alternativ till exempel genom pooler med elcyklar istället för bilpooler.

 

  • Skapa goda förutsättningar för fordon som drivs med el och förnybara drivmedel. Dels genom att sätta upp och underlätta för andra att installera ladd-infrastruktur vilket gynnar elektrifieringen av flottan med lätta fordon, dels genom att utveckla infrastruktur för förnybara drivmedel till tyngre fordon. Kommuner kan också besluta om miljözoner där kraven gradvis stärks med målet om att på sikt omfatta krav på att lätta fordon har utsläppsklass el eller drivs med vätgas samt att tunga fordon drivs på el, vätgas eller elhybrid. Kommuner har även makt genom att ställa hållbarhetskrav i upphandling, t ex för kommunal transport.

 

 

Läs hela WWFs position för hållbar stadsutveckling

 

 

Långsiktighet bygger den hållbara staden

I takt med urbaniseringen riktas stora kapitalflöden till städer. Det är avgörande att dessa investeringar inte låser in oss i fossilberoende infrastruktur. Städer är centrala arenor för att planera och investera i en hållbar framtid.

 

Urban infrastruktur såsom nyproduktion och omfattande renovering av befintlig bebyggelse kräver långsiktiga investeringar som ska komma framtida generationer till del. Städer och kommuner har goda möjligheter att bädda för livskvalitet för sina invånare genom medvetna val, t ex när stora bostadsområden ska omvandlas. 
 

Den hållbara staden är både grön, trygg och inkluderande. En stadsplanering som inte kretsar kring personbilen och vägtransporter utan istället utgår från en bredare syn på mobilitet och tillgänglighet och t ex gynnar kollektivtrafik, cykelvägar och resfria alternativ frigör utrymmen i staden, ger bättre luftkvalitet och bättre hälsa. 

 

En kommun som bygger och renoverar i egen regi kan ställa långtgående krav på miljöanpassning och energieffektivitet samt beakta sociala aspekter. För en kommun som ska investera i t ex nyproduktion av flerbostadshus bör en grundlig miljökonsekvensanalys göras bland annat gällande materialval där trä från certifierat skogsbruk ska övervägas som ett alternativ till cement.

 

  • Kommuner ska i upphandling ställa tydliga hållbarhetskrav. För att kunna ta faktabaserade och välbalanserade beslut bör livscykelanalyser (LCA) göras. Kommunen kan som kontraktsvillkor för projekterade eller genomförda bygg- och anläggningsprojekt ange att en LCA-studie skall utföras eller en EPD® upprättas. I de fall där trähus är aktuellt bör krav ställas att träråvaran kommer från ansvarsfullt skogsbruk och FSC-certifierad råvara.

 

  • Städer och kommuner kan driva energieffektiviseringen av bostäder och andra byggnader, bland annat genom att ställa höga energikrav vid försäljning eller upplåtelse av kommunal mark för byggande av flerbostadshus. Kommunen kan se till att energieffektivisering blir en central del vid renoveringar i det kommunala bostadsbolaget och uppmana till energieffektiviserande åtgärder vid bygglovsansökningar.

 

  • Beräkningar på energiförbrukning och klimatpåverkan skall göras för hela produktionsfasen, inte bara driftsfasen. För analys av en byggnads klimatpåverkan ska därmed även val av byggmaterial och energiaspekter vid byggandet (t ex transporter till och energianvändning på byggarbetsplatsen) inkluderas.

 

  • Kommuner kan främja utbyggnaden av förnybar energi på flera sätt, bl a genom att installera solceller på kommunens egna byggnader, underlätta för hushåll att sätta upp egna solceller genom information och förenklad process för eventuellt bygglov samt planera för vindkraft i sin översiktsplanering.

 

  • Stadsplaneringen ska ta hänsyn till sina åtgärders sociala och ekonomiska konsekvenser, både för olika grupper och för invånare i olika områden i staden. I praktiken kan social hållbarhet främjas t.ex. genom jämställd transportplanering, feministisk stadsplanering, planering för invånare med funktionsvariationer och genom socialt ansvarsfull upphandling.

Städer som drivkraft för hållbar ekonomi

Enligt beräkningar kommer 350 biljoner dollar - motsvarande ungefär fem gånger världens årliga BNP - att investeras i urban infrastruktur de närmaste 30 åren. Det finns ett enormt behov av att rikta om kapitalflöden från fossilbaserade lösningar till investeringar i energieffektivisering och förnybart. Städer och kommuner kan på olika sätt agera kravställare och samverkanspart och de har goda möjligheter att utveckla sig som testbäddar för internationell miljöinnovation. Städer är också själva kapitalägare med makt att påverka finansmarknaden genom sin kapitalförvaltning.

 

  • Kommunerna bör sätta mätbara hållbarhetsmål i linje med vetenskap och internationella överenskommelser för sin kapitalförvaltning och kontinuerligt redovisa hur väl deras finansiella portfölj uppfyller målen.

 

  • Kommunerna bör kräva av investerare att de ska samverka med städer, myndigheter, branschorganisationer och forskare för att skapa ramverk och riktlinjer för vilka instrument som mest effektivt styr mot hållbara städer.

 

  • Investerare och städer bör gemensamt definiera vad en hållbarhet i linje med väl under 2°C innebär, samt hur man mäter och redovisar stadens påverkan i förhållande till klimatmålen.

 

Läs hela WWFs position för hållbar stadsutveckling


 

 

Värdera urbana ekosystem

Städer bör ta fasta på det höga värdet av ekosystemtjänster både i och utanför stadskärnan och bevara, återskapa och nyskapa urban grönska och vatten av hög kvalitet i all fysisk planering. Detta bidrar till bland annat stärkt klimatanpassningsförmåga, biologisk mångfald, ökad folkhälsa och livskvalitet samt ett attraktivt stadsrum.

 

Planetens biologiska mångfald och ekosystemtjänster är förutsättningar för vår överlevnad. Städer påverkar den biologiska mångfalden direkt via sin fysiska struktur och urbaniseringens effekter i landskapet. Vidare ger städers konsumtion av material och energi indirekta effekter, både regionalt och globalt. Städer kan gå i bräschen för en ekosystembaserad förvaltning genom att ta ansvar för och investera i omlandets ekosystemtjänster t ex i vattensystem som försörjer staden.

 

I många växande städer är konflikten mellan bevarande och exploatering aktuell. Mark är en central naturresurs. Hur staden planerar markanvändningen får konsekvenser över långa tidsrymder. Beslutsfattare måste agera för att bevara, återskapa och nyskapa urban grönska och vatten i all fysisk planering. 

 

  • Beslutsfattare bör förvalta, värna och utveckla omkringliggande ekosystem och sätta värde på dess tjänster, till exempel vid exploateringsplaner mot centralt belägna grönområden. En fördjupad analys av ekosystemens betydelse och de gröna värdenas förtjänster hjälper beslutsfattare att göra väl avvägda planerings-och investeringsbeslut gällande användning av mark.

 

  • Planerare och beslutsfattare bör använda sig av en integrerad modell för landskapsförvaltning där all användning av mark, luft och vatten planeras över sektorsgränserna så att växande och ibland motstridiga krav på ekosystemen kan hanteras. Även bättre samverkan över kommungränserna behövs.
    Värdet av urban grönska som ett verktyg för klimatanpassning och folkhälsa bör uppmärksammas. Värdet behöver mätas noggrannare för att fungera som beslutsunderlag. Inte minst måste värdet av förbättrad folkhälsa och motståndskraft beräknas i monetära termer för att få genomslag. Detta gäller särskilt beräkning av värdet av stora parker i stora städer.

 

  • Städer och kommuner bör överväga ekosystembaserade anpassningslösningar integrerat i lokala klimatanpassningsstrategier. Dels kopplat till risk- och sårbarhetshetsanalys för klimatförändringars effekter, dels som bidrag till utvecklad grön och blå struktur i och omkring städer.

 

  • Kommuner behöver stöd från nationell nivå. Regeringen bör ge goda förutsättningar för lokalt naturvårdsarbete och incitament till att bevara och utveckla urban grönstruktur och tätortsnära natur.

 

Läs hela WWFs position för hållbar stadsutveckling

 

 

 

Minska svenskarnas ekologiska fotavtryck

Städer kan erbjuda en resurseffektiv infrastruktur med möjligheter och incitament att välja klimatsmart och hållbart med bibehållen eller ökad livskvalitet. Fotavtrycket från mat, transporter, boende och konsumtion behöver kraftigt minskas.

 

WWFs Living Planet Report (2016) visar en negativ trend för planetens biologiska mångfald och ett växande ekologiskt fotavtryck. I Sverige lever vi som om vi hade fyra jordklot och det är svenskarnas konsumtion av mat och transporter som har störst andel i vårt ekologiska fotavtryck. På nationell nivå måste Sverige därför inkludera ett konsumtionsbaserat perspektiv och sätta ett ambitiöst mål samt införa styrmedel och åtgärder för att minska de konsumtionsbaserade utsläppen.


Städer och kommuner kan påverka marknaden genom hållbarhetsarbete i sina egna verksamheter och de har möjlighet att genom klimatsmart upphandling av t ex mat, byggnader och transporter gynna hållbara livsstilar. Genom lokal politik påverkar de i högsta grad samhällsutvecklingen inom områden centrala för klimatomställningen. 

 

  • Städer och kommuner bör inkludera ett minskningsmål för konsumtionsbaserade utsläpp i sina klimat- och hållbarhetsmål. Genom att analysera sina invånares konsumtionsbaserade utsläpp inom olika områden kan städer och kommuner prioritera initiativ med störst potential till utsläppsminskningar. Genom att ställa miljökrav i en upphandlingsprocess kan även invånarnas ekologiska fotavtryck påverkas.

 

  • Städer och kommuner kan i ökad utsträckning använda samhällsplaneringens potential till att möjliggöra mer hållbara livsstilar genom att till exempel säkerställa tillgång till olika typer av icke-kommersiella mötesplatser och främja mer hållbara fritidsaktiviteter, så som att utveckla lokala semestermål, rekreationsområden och stadsodling.

 

Den goda maten

Allt fler börjar uppmärksamma att maten vi äter står för en fjärdedel av människans klimatpåverkan och påverkar de planetära gränserna. WWFs One Planet Plate presenterar en hälsosam och hållbar mat. One Planet Plate sätter en klimatgräns för måltider som gör att vi kan hålla Parisavtalet och begränsa temperaturökningen till 1,5 grader. Dessutom bidrar One Planet Plate till att planetens biodiversitet bevaras genom att avskogning och markomvandling inte sker och att den biologiska mångfalden ökar i vårt odlingslandskap.

 

  •  Kommuner bör anta policyer för mat, både för den mat som serveras i de egna verksam­heterna och den mat som medborgarna äter. Principen bör vara att mäta påverkan, sätta mål för minskning av klimat- och miljöpåverkan samt uppföljning. I dessa policyer bör styrdokument utformas för:
  • Att mäta och halvera matsvinnet; direkt i den egna verksamheten, och indirekt genom inköp/val av produkter i värdekedjan.
  • Att mäta och avsevärt minska matens klimatpåverkan.
  • Hållbar mat i de offentliga verksamheterna, i enlighet med den nationella Livsmedelsstrategin. Samma krav ställs på maten som serveras i offentlig verksamhet, som på de livsmedel som produceras i Sverige.
  • Att offentliga inköp ska resultera i att den mat som serveras inom offentlig sektor ska uppfylla de krav som ställs på djuruppfödning och odling i Sverige.
  • Städer och kommuner bör använda WWFs konsumentguider för kött och fisk som inspiration och underlag i utbildning, upphandling och den egna verksamheten.

 

  • Städer och kommuner bör se till att personal, kockar och upphandlare har relevant utbildning inom hållbar mat, och t ex utgå ifrån WWFs Kött- och Fiskeguider.

 

Läs hela WWFs position för hållbar stadsutveckling

 

 

 

  

Lyssna till WWFs expert Carina Bergström-Hansson om hållbara städer och WWFs internationella stadsutmaning One Planet City Challenge.

 

 

 

Vill du veta mer?

Vill du veta mer om Världsnaturfondens position för hållbara städer?
Välkommen att kontakta oss.

Sofia Widforss WWF Swe

 

Projektledare One Planet Cities
Sofia Widforss  

 

 

 Sabina Andrén WWF Swe

 

Programsamordnare One Planet Cities Sabina Andrén

 Mer om WWFs arbete med Hållbara städer

Ekologiska fotavtryck

WWF lyfter visionen om hållbara städer med minimala fotavtryck, bevarad biologisk mångfald och med ökad livskvalitet.

 

Vår planet räcker inte till

 

Ekosystemtjänster och biologisk mångfald

WWF arbetar för att lyfta de mångfaldiga värden som ekosystemtjänster står för. 

 

Staden och ekosystemtjänster


Investera i framtiden

I världens städer krävs enorma investeringar för att säkra en hållbar utveckling.

 

Städer som drivkraft

Lärande och delaktighet

Lärande och delaktighet är ledstjärnor i arbetet för en hållbar stadsutveckling. 

 

Aktivt medborgarskap


Senast uppdaterad 2018-06-12

 

WWFs position

One Planet Cities –

Ledarskap för en levande planet

Här ger WWF rekommendationer till den svenska staden eller kommunen som vill driva ett aktivt klimatarbete för att bidra till en hållbar framtid.

 

Urban Solutions Handbook

Urban Solutions Handbook 2017

Här presenteras en rad städer som på något intressant sätt jobbar med att minska det ekologiska fotavtrycket och att bevara och öka biologisk mångfald och ekosystemtjänster i ett urbant sammanhang.

Besök hemsidan