WWFs projekt för att rädda Arktis

Det finns många olika hot mot Arktis säregna arter och känsliga miljö. WWF arbetar på flera fronter med allt från artbevarande till politisk påverkan.

 

Exploatering och ökad trafik 

Minskande havsis öppnar upp för exploatering och utvinning av mineraler, olja, gas, fiske och för nya sjöfartsleder. Ju mer trafiken växer, desto större är riskerna. Störningar av havslevande djur, oljeutsläpp och utfiskning är tre stora faror.

• WWF arbetar för att stoppa all ny exploatering av olja till havs i Arktis.

• WWF stödjer flera projekt i Kanada och Grönland för att se till att valar och sälar inte störs av fartyg som fraktar mineraler från gruvor.

• WWF arbetar inom IMO (International Maritime Organization) för att skapa speciella regler för sjöfarten i Arktis.

• WWF arbetar för att förbjuda fartygsbränslen som är extra farliga för miljön.

• WWF arbetar för att världens energisystem ska ställas om från fossila till förnyelsebara bränslen till 2050. Tekniken finns, men det krävs stora finansiella resurser. En viktig del av lösningen är att stora fondbolag och investerare fasar ut sina investeringar i fonder som gynnar beroendet av fossila bränslen, för att istället satsa på förnyelsebar energi – och det måste göras nu.

• WWF har flera projekt för att styra sjöfarten så den inte stör djurlivet i Arktis.

• WWF arbetar med regeringar och Arktiska rådet för att få fram ett nätverk av marina skyddade områden och en framtida uthållig utveckling av Arktis

 

Valrossar i fara

Bristen på havsis gör att livsutrymmet för säl och valross minskar. Tusentals valrossar i Alaska och östra Ryssland går upp på land där ungarna riskerar att klämmas ihjäl.


• WWF är med i att ta fram en nationell förvaltningsplan för valross i Ryssland.

• WWF har arbetat aktivt för att stoppa exploateringen av olja i Arktis för att hjälpa valrossar.

• WWF har deltagit i en forskarexpedition till det okända Laptevhavet i ryska Sibirien mitt emellan Atlanten och Stilla havet. Målet var att samla in information och få svar på om valrossarna i Laptevhavet är egen underart eller tillhör populationen i Stilla Havet eller Atlanten. Frågan är viktig – om de är en egen underart måste Ryssland ge dem speciellt skydd.

• WWF har tagit fram en internationell rapport på valross som visar på kunskapsluckor och vilken information som saknas för att förvalta dem väl. Där ingår skydd av Laptevhavet. Valrossarna i Laptev tillhör både Atlanten och Stilla Havet, och det här är den plats där dessa två ”isolerade” populationer möts.

• WWF arbetar tillsammans med urfolk och myndigheter för att skydda ett stort område i Arktis mellan Grönland och Kanada. Området kallas Last Ice Area, för här kommer havsisen finnas kvar längst när klimatförändringarna slår till.

 

 

Hotad isbjörn

Jakt- och livsutrymmet för isbjörnen minskar i takt med den smältande havsisen. Isbjörnar drunknar, svälter ihjäl eller söker sig till landområden närmre människor, där den utgör ett problem. 

• WWF stödjer många olika lokala isbjörnspatruller som har till uppgift att mota bort isbjörnar som närmar sig samhällen. Patrullerna finns idag i Ryssland, Grönland och Kanada. Ofta är det lokal- eller ursprungsbefolkning som anställs, eftersom de har bäst kunskap om isbjörnarna.

• I Kanada har WWF bidragit med elstängsel runt inuiternas hundar för att skydda dem från isbjörn. WWF har också finansierat stålkontainrar där ursprungsfolk kan lagra mat så att isbjörnar inte kommer åt maten.

• WWF stödjer isbjörnsforskning i Alaska, Kanada, Ryssland och Svalbard i Norge för att ta reda på hur den bästa förvaltningen kan ske.  

 

Späckhuggarna tar över

Det öppna havet gör att späckhuggare tränger längre in i Arktis och tar över isbjörnens roll som toppredator och konkurrerar om födan. Späckhuggare kommer till områden där de tidigare inte varit och fångar säl. De skrämmer därtill bort narvalarna från inuiterna i östra Kanadas traditionella jaktområden.  

• WWF stödjer forskningsprojekt för att studera späckhuggarnas och narvalarnas rörelser i arktiska områden.

 

 

Havsförsurning

Den accelererande havsförsurningen kan påverka hela ekosystemet. När havsisen smälter öppnas havet upp och tar upp koldioxid från luften. Det påverkar den kemiska sammansättningen i vattnet, och leder till att djur som bildar skal får svårare att ta upp kalcium ur vattnet. På lång sikt kan det påverka många djur med skal eller skelett.

 

• WWF arbetar med att ersätta diesel som energikälla i lokala samhällen i Arktis. Flera projekt går ut på att få in vinddriven energi, som samtidigt gör de lokala samhällena mindre beroende av leveranser från omvärlden.

• WWF arbetar på global nivå med energieffektivisering och att stora investeringsbolag fokuserar på förnybara energikällor istället för fossila bränslen. Syftet är för att minska utsläppen av koldioxid.

 

Företag som expanderar

När havsisarna och snötäcke smälter av ser många företag och investerare möjligheter att expandera in i Arktis.

 

• WWF kartlägger företagens och branschernas utveckling i Arktis för att visa för beslutshavare vilka beslut som måste tas för att skydda områden och säkerställa ur- och lokalbefolkningens långsiktiga överlevnad.

• WWF tar fram en scenariorapport som visar på olika möjliga framtida utvecklingar i Arktis på grund av klimatförändringarna, så att beslutshavare inte tar beslut idag som förstör naturen i framtiden.

 

Ursprungsbefolkningarnas livsvillkor förändras

40 ursprungsbefolkningar lever i Arktis – och är beroende av en natur i balans. Deras livsstilar och kulturer hotas när naturen påverkas.

 

Läs här hur WWF hjälper Arktis urfolk

 

 


 

Senast uppdaterad 2017-11-23

Expedition till Laptehavet

WWFs Arktisexpert Tom Arnbom deltog i en expedition till ryska Arktis för att studera isbjörnar och valrossar.

Läs hans berättelse här