Fartyg på Östersjön. Foto: Lasse Burell

Sjöfart och kryssningsturism

WWFs arbetar för att sjöfartens hållbarhetsarbete ska förbättras. Det måste till ett miljöarbete och regleringar vad gäller sjösäkerhet, avfallsdumpning, luftutsläpp och för fritidsbåtar. Till exempel behövs en ökad hänsyn till viktiga och känsliga naturområden samt en mer övergripande havsplanering för framtidens sjöfart i relation till andra industrier och verksamheter i Östersjön.

 

Sjöfart. Foto: Shutterstock 

 

Sjöfarten är en invecklad industri eftersom den mestadels rör sig på internationellt vatten och följer internationella lagar. Internationella lagar som gäller havet är i regel väldigt svaga och bristfälliga och ger betydligt mera rättigheter än skyldigheter. På land har vi vägnät, trafikljus, trafikseparering och noggranna regler kring transport av farligt gods. För tåg och flyg finns avancerade kontrollsystem som stödjer föraren och larmar vid behov. Men till sjöss gäller fortfarande det tämligen förlegade synsättet ”Freedom of the Sea”, som är baserat på ett koncept från 1700-talet. I praktiken innebär det att vem som helst får segla var som helst med vilken last som helst.

 

Sjöfart spelar en viktig roll i världshandeln. Foto: ShutterstockSjöfart spelar en viktig roll i världshandeln, den bär omkring 90 procent av alla internationella handelsvaror. Att flytta tung last till sjöss är förhållandevis energieffektivt och kräver överlag mindre infrastruktursatsningar än landburna alternativ.  Sjöfarten har dock en stor påverkan på havsmiljön. Båtarnas avgaser bidrar till försurning och övergödning. Giftiga båtbottenfärger, sopor och avloppsvatten smutsar ned, liksom smörjoljor och utsläpp från båtarnas bränsletankar. Via barlastvatten och skrov sprids invasiva arter, och även buller har inverkan på havets liv.

 

I sjöfarten finns både stora möjligheter och stora miljöutmaningar. Just därför vill WWF se tydliga incitament för sjöfarten att minska sitt ”fotavtryck”, sin påverkan på ekosystemen. Det ska vara gynnsamt att satsa på hållbarhet och det ska kosta att smutsa ner, orsaka olyckor eller att inte följa de befintliga regelerverken. Ett annat incitament är en miljömärkning av fartyg som går längre än vad som lagligen krävs vad gäller miljöhänsyn. Dessa incitament är avgörande för en Hållbar Blå Ekonomi.

Sjösäkerhet

Oljespill på strand. Foto: Shutterstock

I Skagerrak, Kattegatt och i stora delar av Östersjön är det svårt att upptäcka om någon gör fel. Den bemannade övervakningen som finns är centrerad till ett fåtal lokala områden och saknas helt i stora delar. Följaktligen är kustbevakningen i respektive land i de flesta fall begränsad till att reagera på olyckor istället för att förebygga dem – och när det väl blivit ett spill är naturen den största förloraren. För både Västerhavet och Östersjön med deras kalla vatten, skärgårdar, utbredda turistnäring och unika kustmiljöer skulle kostnaderna och förlusterna bli oersättliga om en ett stort oljespill skedde.

 

Ett annat exempel är att det finns oljespill som inte är knutna till olyckor eller brott – det ständiga spillet från smörjoljor. Mängderna är visserligen små men när flödet är konstant, som vid hårt trafikerade rutter, påverkas havsmiljön och djur skadas. För att förhindra ytterligare oljeutsläpp och olyckor i framtiden krävs en mer proaktiv service för och kontroll av sjöfarten. Särskilt i högtrafikerade områden som Östersjön där många andra verksamheter dessutom växer fram – som havsbaserad vindkraft, turism och ledningsdragningar.

 

Sjöövervakningen bör utvecklas till en Östersjöomspännande övervakning som kan larma och vid behov anropa fartyg som befinner sig där de inte borde vara, som hamnat i en trängselsituation eller i allmänhet befinner sig i en situation som kan anses riskfylld.

 

WWF uppmuntrar till initiativ för att gynna en mer hållbar sjöfart. Det ska vara en god affär att vara hållbar.  För de fartyg som håller låg standard kan man till exempel införa obligatorisk lotsplikt i känsliga områden. Det kan även röra sig om differentierade farledsavgifter och hamnavgifter.

 

WWFs krav för ökad sjösäkerhet

• Ökad hänsyn till viktiga och känsliga naturområden samt en mer övergripande havsplanering för framtidens sjöfart i relation till andra industrier och verksamheter i Östersjön.

• Östersjöomspännande övervakning som kan larma och vid behov anropa fartyg som befinner sig där de inte borde vara, som hamnat i en trängselsituation, eller i allmänhet befinner sig i en situation som kan anses riskfylld.

• Nya initiativ för att gynna kvalitetssjöfart gentemot undermåliga fartyg, till exempel lotsplikt för fartyg med otillräcklig kompetens eller utrustning. Ett annat incitament är en miljömärkning av fartyg som går längre än vad som lagligen krävs vad gäller miljöhänsyn.

Avfall

Det är inte ovanligt att stora kryssningsfartyg kan ha 5000 personer ombord. Foto: ShutterstockIdag är det tillåtet för alla fartyg att dumpa allt sitt avfallsvatten, både grå- och svartvatten, utanför nationellt vatten. I vissa fall kan det krävas att man måste sönderdela det först. Det är allt. Det är inte ovanligt att stora kryssningsfartyg kan ha 5000 personer ombord (passagerare och personal) eller mer, med tankar på långt över 1000 kubikmeter (1m3~1 ton). De orsakarmycket avfallsvatten rakt ut i havet varje dag. Antalet kryssningsfartyg som besökte Stockholms hamnar under säsongen april – oktober 2015 blev 247, med rekordantalet 530 000 resenärer. 

 

Inom kampanjen Skit inte i Östersjön har WWF tillsammans med partnerorganisationer under flera år arbetat för att stoppa dumpningen av avfallsvatten i Östersjön från kryssningsfartyg. Nu har vi precis fått till ett förbud, vilket var en stor seger. Den Internationella Sjöfartsorganisationen (IMO) har bestämt att avfallsdumpning från passagerarfartyg kommer att förbjudas i Östersjön från 2019 för nya passagerarfartyg och 2021 för alla passagerarfartyg. Nu gäller det att systemet för att ta emot och rena avfallsvattnet i land blir funktionellt och kontrolleras. 

 

WWFs krav angående avfallsdumpning

• Städer och hamnar som får stora inkomster av passagerarindustrin måste proaktivt anstränga sig att förbättra sina mottagningsanläggningar till en standard som gör det möjligt för fartygen att använda dem.

• Passagerarindustrin som är källan till utsläppen måste ta en aktiv roll när det gäller att lösa problemet. Att passivt iaktta hamnarnas tillkortakommande är inte gott nog.

• ”Förorenaren betalar”-principen gäller alla dem som tjänar pengar på en verksamhet som generera föroreningar. I detta fall gäller de både fartygen, hamnarna samt den stad/kommun som tar emot passagerarna. De har alla ett ansvar!

• Östersjöregeringarna måste se till att hela kedjan av avfallsvattenhanteringen fungerar (hela vägen till reningen), samt att en fullgod rening uppnås. Detta inkluderar sanktioner mot den part som inte levt upp till fullgod hantering.

Luftutsläpp

Fartygsindustrin har historiskt lagt ner mycket mindre arbete än till exempel bilindustrin på att minska sina utsläpp. Det betyder att den i dagsläget har en enorm förbättringspotential. Foto: ShutterstockFartygsindustrin har historiskt lagt ner mycket mindre arbete än till exempel bilindustrin på att minska sina utsläpp. Det betyder att den i dagsläget har en enorm förbättringspotential.  Svavelhalten i fartygsbränsle tillåts globalt vara många hundra gånger högre än för bilar. På land har svavelutsläppen i Europa de senaste 30 åren minskat med omkring 90 procent. Efter beslut fattat av Internationella Sjöfartsorganisationen (IMO) sänktes den tillåtna svavelhalten i sjöfartsbränslet 2015 till 0,1 procent svavel. Tidigare låg den på 1 procent. Sänkningen medför extra kostnader för sjöfarten men vinsterna för samhället enbart räknat i mänskliga hälsovinster är upp till 27 gånger större – och då har inte miljövinsterna tagits med i beräkningen. Svaveldirektivet är dock en stor framgång som visar att reglering lönar sig. Redan ett år senare syntes en märkbar förändring - utsläppen minskade med 88 procent. Det är dock inte bara svavelutsläppen som har minskat, även nivån av småpartiklar har gått ned med 36 procent till följd av de nya reglerna.

 

Olika fartygsrederier försöker nu klara de nya gränsvärdena för svavel genom att till exempel använda naturgas (LNG), etanol eller ”skrubbers” med vilka de renar luftutsläppen från ett smutsigt bränsle som tjockolja.

 

WWFs krav angående svavel

• Att myndigheterna runt Östersjön måste övervaka och kontrollera att de nya svavelreglerna åtföljs och ha ett kraftfullt sanktionssystem som incitament. Idag finns stora brister här.

 

Att nå förbättringar är mycket viktigt, inte minst för att Östersjön är klassat som ett Särskilt Känsligt Havsområde och samt därför en ”Sulphur Emission Control Area” (SECA).

  

WWFs krav angående kväve

• Att myndigheterna runt Östersjön och Nordsjön säkrar övervakning och kontroll av de åttioprocentliga minskningar av kväveoxidutsläppen från sjöfart i som börjar gälla 2021. Förslaget är dock för svagt eftersom det bara skulle påverka nya fartyg och inte alla de som redan existerar. Då fartyg har en livsläng på åtminstone 20–30 år kan det ta lång tid innan vi kommer att se tydliga förbättringar.


• Att både näring och mydigheterna föreslår och genomför metoder/system/incitament för utsläppsminskningar av kväveoxid även hos befintlig sjöfart.

Att nå förbättringar är mycket viktigt, inte minst för att Östersjön är klassat som ett Särskilt Känsligt Havsområde och därför är en ”Nitrogene Emission Control Area” (NECA). Östersjön är dessutom redan kraftigt övergött.

Fritidsbåtar

Fritidsbåtar står för en mindre del av utsläppen än sina större kusiner vad gäller luftutsläpp, avfallsvattendumpning och kemikalier från båtbottenfärger, men det finns i själva verket ganska lite tillförlitlig information. Foto: ShutterstockRegler för fritidsbåtar är en nationell fråga men inte desto mindre komplicerad. Fritidsbåtar står för en mindre del av utsläppen än sina större kusiner vad gäller luftutsläpp, avfallsvattendumpning och kemikalier från båtbottenfärger, men det finns i själva verket ganska lite tillförlitlig information. Problemet med utsläppen från fritidsbåtar är att de sker under en förhållandevis kort tid av året och är koncentrerade till en begränsad yta. Det handlar om kust- och skärgårdsområden som dessutom är de vackraste, mest artrika och skyddsvärda.

Fördelen med fritidsbåtar är att medvetna och ansvarsfulla båtentusiaster kan göra mycket på egen hand för att minska sin påverkan på havsmiljön. Du som fritidsbåtsägare kan göra en skillnad genom att bland annat lämna in båtbatteri och se till att farlig båtbottenfärg inte rinner ut i sjö och mark. Läs mer om fritidsbåtar, miljö och hur du kan vara med och påverka på www.batmiljo.se

Artspridning

Barlastvatten kallas det vatten ett fartyg pumpar in i båten för att bibehålla stabilitet. Problemet är att vattnet innehåller tusentals organismer – små djur, växter och bakterier, och när vattnet släpps ut på en ny plats följer dessa invasiva arter med och rubbar den ekologiska balansen. Foto: ShutterstockBarlastvatten kallas det vatten ett fartyg pumpar in i båten för att bibehålla stabilitet. Problemet är att vattnet innehåller tusentals organismer – små djur, växter och bakterier, och när vattnet släpps ut på en ny plats följer dessa invasiva arter med och rubbar den ekologiska balansen. Över 10 miljarder ton barlastvatten flyttas enligt beräkningar runt i världen varje år.  Det här är ett stort problem som bland annat påverkar fiske och vattenbruk, och WWF har i över tio år arbetat för att få världens länder att enas om ett förbud. Det var därför en stor seger då den Internationella Sjöfartsorganisationen (IMO) våren 2016 tog beslut om ett förbud mot utsläpp av barlastvatten, som gäller från och med september 2017. Nu är vi äntligen i hamn!

 

Senast uppdaterad 2017-08-04

Båtmiljö.se

Foto: Anders Sellin / Båtmiljö.se

På Båtmiljö.se kan du som båtägare kan få miljösmarta tips och idéer. Hemsidan är ett samarbete mellan Världsnaturfonden WWF, Baltic Sea 2020  och Skärgårdsstiftelsen.

Till Båtmiljö.se »

WWF-rapport om ruttplanering



Hur kan man minska sjöfartens negativa effekter på naturvärden i känsliga eller skyddade områden?

 

Läs rapporten Dynamisk ruttplanering för sjöfarten i Östersjön