Foto: Germund Sellgren

Östersjön – vårt unika innanhav

Förorenat, överexploaterat och döende. Ord som ofta används i beskrivningen av vårt unika innanhav. Men Östersjön är så mycket mer. Det är ett unikt ekosystem, ett semestermål, en arbetsplats och ett vackert och älskat hav.

 

Foto: Lasse Burell

 

En blandning av sött och salt

Vattnet i Östersjön är bräckt – en blandning av söt- och saltvatten. Havet är världens näst största brackvattenshav efter Svarta Havet. Salthalten i dess ytvatten minskar från söder till norr, från 10 promille (tusendelar) i Öresund till 2-3 promille i Bottenviken. I världshaven ligger salthalten omkring 35 promille.
 
Saltvatten strömmar in i Östersjön från Nordsjön via Öresund och Stora och Lilla Bält. Samtidigt rinner stora mängder sötvatten in via älvar och floder runt kusterna. Ett överskott av sött vatten strömmar söderut längs ytan och pressas ut i Kattegatt. Denna motström tillsammans med de trånga och grunda passagerna genom Bälten och Öresund gör det svårt för saltvatten att komma in. Det är främst i samband med riktigt djupa lågtryck under höst och vinter som mycket saltvatten kan flöda in från Kattegatt, men det gör att det tar så mycket som 20-30 år för vattnet i Östersjön att bytas ut.

 

Få men unika arter

Abborre. Foto: Pixabay

Det finns inte så många olika arter av växter och djur i Östersjön, och den främsta orsaken är Östersjöns bräckta vatten med låg salthalt, som innebär en stressfaktor för de organismer som vill leva där. Däremot har det bräckta vattnet gjort att det finns en unik blandning av söt- och saltvattensarter.
 
Bland fiskarna finner man sötvattensarterna abborre och gädda (som tycker att vattnet är lite väl salt), och saltvattensarterna torsk och flundra (som tycker att vattnet är lite väl sött).
 
Några grupper av djur, till exempel tagghudingar (sjöstjärnor och sjöborrar) och broskfiskar (hajar och rockor) saknas i större delen av Östersjön.

 

Flera av Östersjöns arter har en unik genetisk sammansättning, exempelvis vildlaxen som består av en mängd populationer från olika älvar.


Ett känsligt hav

Östersjön är ett av världens mest förorenade hav. Den får sitt vatten från ett tillrinningsområde, fyra gånger så stort som Östersjön, med nio länder och totalt 90 miljoner människor och där det finns industrier, jordbruksmarker och skogsbruk. Härifrån tar vattendragen med sig stora mängder föroreningar och gifter som till slut hamnar i havet. Så mycket som 80 procent  av föroreningarna är landbaserade. Vi avråds till och med att äta fet fisk från Östersjön, då den innehåller för stor mängd miljögifter.
 
Eftersom vattenomsättningen i Östersjön är så långsam stannar föroreningarna kvar länge, och de bryts ned väldigt sakta på grund av den låga vattentemperaturen. Detta gör att gifter lätt ansamlas i sediment, växter och djur. Eftersom organismerna inte är anpassade till den låga salthalten lever de på gränsen av vad de klarar av, och är därmed extra känsliga för föroreningar.

 

En viktig del av fiskenäringen

Pelagiski trål. Foto: naturepl.com / Chris Gomersall / WWF

I Östersjön har fisket haft en stor roll under många generationer. Sportfiske, hobbyfiske, fisketurism och storskalig fiskeindustri - alla har rymts i samma hav.

 

Tyvärr har överkapacitet på fiskefartyg och fiskeredskap lett till överfiske i de flesta havsområden, så även i Östersjön. Omkring 80 procent av Europas fiskbestånd är idag överfiskade. Fisket leder också till att sjöfåglar och marina däggdjur fastnar i nät som bifångster. En annan negativ konsekvens är påverkan på havsbottnarna genom till exempel bottentrålning. 

 

För att hjälpa dig att välja rätt fisk, har WWF tagit fram en fiskguide, så att du kan få det stöd du behöver för att välja mer hållbart.

 

Salta och syrefattiga djup

Salt vatten är tyngre än sött, och därför är Östersjöns vatten saltare ju djupare ned man kommer. Eftersom Östersjön består av ett antal djupa bassänger med grunda trösklar emellan, ligger det saltare vattnet ofta still i djupen. Det förnyas inte förrän nytt saltvatten strömmar in från Nordsjön. Därför råder ofta brist på syre i Östersjöns djupare delar. Mycket få djur kan leva utan syre, så de flesta flyttar iväg eller dör. För närvarande saknar en tredjedel av Östersjöns djupa bottnar synligt liv, vilket motsvarar nästan två Danmark i yta. 

 

För att få bukt med övergödningen och algblomningen krävs det högre miljökrav inom EUs jordbrukspolitik. Vill du veta mer om övergödning, algblomning, och vad WWF gör för att få bukt med dessa problem, kan du läsa mer här.

 

Stora krav på ett litet hav

Det är många sektorer som påverkar och påverkas av Östersjöns miljö – allt från sjöfart och fiske till utvinning av mineraler och olja, energiproduktion, turism och rekreation. År efter år ökar konkurrensen om havets begränsade utrymme och resurser. Risken är att det totala trycket från våra aktiviteter överskrider gränsen för vad ekosystemet klarar av. Det är ett hot, inte bara mot havets växt- och djurliv, utan även mot de ekologiska processer och naturresurser vi alla är beroende av. 

 

Om alla Östersjöländer kan arbeta tillsammans för ett levande Östersjön, skulle det ge många fördelar både för miljön och för samhället i stort. Genom en bättre samordning och planering, där utrymme och resurser fördelas på ett rationellt sätt, kan vi se färre konflikter och fler positiva effekter. Det är bättre för naturen och för alla de som lever och arbetar vid och i Östersjön. Här kan du läsa mer om hur WWF arbetar med en hållbar havsförvaltning.

 

Älskade hav

Att leva i ett land som gränsar till ett hav sätter inte bara ett stort ansvar på hur vi förvaltar det, det ger också oss stora möjligheter. Vi har en fantastisk skärgård som skapar semestermål längs hela kusten. Fiske som skapar arbetstillfällen, och ett helt ekosystem som involverar unika arter och miljöer. Havet är så viktigt, och det är dags för oss att kavla upp ärmarna, ändra kursen och väcka liv i Östersjön

 

Östersjöns framtid

 

Läs mer om hur vi kan rädda Östersjön tillsammans 

Senast uppdaterad 2018-05-18

Om Östersjön

 

Östersjön är ett ungt och grunt innanhav med en vattenvolym av mer är 20 000 km³ och ett medeldjup av 52 m (max 459 m).

Havsytan är ungefär 400 000 km² och omges av ett nederbördsområde som till ytan är fyra gånger så stor som havsytan.

Så kan du hjälpa haven

Foto: Shutterstock

 

Tänk på hur du hanterar havet, och att du värnar om att det ska må bra.

Spola inte ner medicin i toaletten (du kan lämna tillbaka det till apoteket), släng inte skräp i naturen, och töm båttoaletten när du kommer till en hamn. Du kan även hitta fler tips på hur du kan hjälpa haven här

Välj rätt fisk!

 

Du som konsument kan bidra till ett mer hållbart fiske genom att göra ett medvetet val när du äter fisk och skaldjur. Besök Fiskguidens webbsida eller ladda ner mobilappen idag!