Tjäder. Foto: Wild Wonders of Europe

WWF ger miljoner till naturvårdsprojekt i landet

För att hejda förlusten av den biologiska mångfalden och minska de ekologiska fotavtrycken krävs ännu mer insatser för naturvården. Nu får nio nytänkande naturvårdsprojekt runt om i landet dela på 1,8 miljoner kronor från Världsnaturfonden WWF. Flera av de utvalda projekten ligger i framkant gällande praktisk naturvård och främjandet av biologisk mångfald. Projekten har även potential att skalas upp och tillämpas av andra aktörer.

Mer information om varje projekt finns under flikarna nedan.

Länk till pressmeddelandet.
 

AP-fonderna

Foto: Ola Jennersten

Pollination är en extremt viktig ekosystemtjänst som bland annat genomförs av blombesökande insekter. Många av dessa insekter är idag sällsynta pga ansvarslöst utnyttjande av naturresurser, användande av miljögifter och föroreningar. 

Integrering av biologisk mångfald i AP fondernas investeringsbeslut, Fair Trade Center 

Enligt lagen om allmänna pensionsfonder ska AP-fonderan ta hänsyn till etik och miljö, dock utan att göra avkall på övergripande mål om hög avkastning. Inom ramen för FNs miljöprograms finansinitiativ (UNEP FI) samt initiativet Natural Value har vägledning och riktlinjer tagits fram för hur investerar kan ta hänsyn till biologisk mångfald. Syftet med projektet är att ta fram en rapport med förslag på hur AP-fonderna ska använda dessa verktyg för att bevara biologisk mångfald genom sina aktieinvestingar i börsnoterade bolag. Rapporten kommer även att omfatta en kartläggning av AP-fondernas nuvarande investeringar i områden med hög biodiversitet eller i bolag som bedriver miljöfarlig verksamhet.


Projektet har fått 245 000 kr från WWF.

Naturens rättigheter

Naturens rättigheter, Nätverket Lodyn

 

Dagens miljölagstiftning räcker inte till för att skydda ekosystemen, bevara den biologiska mångfalden eller minska de ekologiska fotavtrycken. Alltfler menar att det krävs ändrade spelregler för att nå ett hållbart samhälle. Projektet avser att lyfta idén om naturens rättigheter i Sverige. Idén om naturens rättigheter och att betrakta livsmiljöförstörelse som ett internationellt brott, har fått fäste i många länder, men ännu inte i Sverige. Det är en juridisk innovation byggd på vetenskaplig förståelse för naturen som levande system. Projektet vill skapa material och nätverk kring denna idé och fördjupa kunskapen och förståelsen för vad begreppet innebär.  Naturens rättigheter kan bidra till en synvända i relationen mellan samhälle och natur, samt öppna upp ett bredare samtal och engagemang för naturvård och biologisk mångfald. Projektet vill också undersöka hur naturens rättigheter konkret skulle kunna appliceras i samhälleliga och juridiska processer på olika nivåer – från lokala till globala.

 

Projektet har fått 200 000 kr från WWFs för att bygga upp ett nätverk kring dessa frågor samt anordna en konferens om naturen rättigheter.

Wild Vision

Foto: Leif Ragnarsson

Wild Vision – strategi för wildlife experience, Ekoturismföreningen

 

Syftet är att visionen och strategin för wildlife experience ska bygga en positiv och offensiv plan för hur vi kan se rovdjuren och annat högre vilt som en värdekälla för starka lokala inkomster och jobb baserade på viltskådning och en hållbar jaktturism. Målet är att Wild Vision ska kunna sätta offensiva mål gällande önskade populationer av rovdjuren och annat intressant vilt samt ge en konkret plan för hur dessa populationer i lämpliga regioner av vårt land ska kunna ligga till grund för nya entreprenörer och företag som guidar.

 

Ekoturismföreningen har fått 160 000 kr från WWF för att utveckla denna strategi.

Feromoner

Foto: Nils Rydholm

Bastardsvärmare på bete med syntetiskt honferomon.

 

Feromonbaserade studier av biologisk mångfald och naturvårdsnytta, SLU Alnarp

 

Projektets första fas har tagit fram attraktiva feromoner och utprovat feromonbaserade (sexuella lockdofter) inventeringsmetoder för en portfölj av olika rödlistade skogsinsekter av stort intresse för naturvården. Nästa fas är nu att utpröva och tillämpa dessa metoder i praktiken och därmed kunna göra en storskalig kartläggning av skogsbrukets effekter på naturvårdsintressanta arter. Projektets långsiktiga syfte är att verka för spridning och allmän tillämpning av detta innovativa system för inventering av hotade insekter. Sådana metoder skulle i grunden kunna förändra förutsättningarna för olika aktörer att dokumentera och tillvarata naturvärdena inom skogsnäringen och även andra former av landskapsutnyttjande.  Projektet samarbetar med myndigheter, markägare och andra skogliga aktörer och kommer nu att föra över dessa övervaktningsmetoder till praktisk användning inom skogsbruk och naturvård.

 

Projektet har fått 200 000 kr från Stora WWF skogsfond.

Vattenlandskap

Foto: Ola Jennersten

Partnerskap för hållbara vattenlandskap, Länsstyrelsen i Västmanland, Mälarenergi AB, Forskargruppen Skog-Landskap-Samhälle (SLU).

 

För att vattenlandskap ska ha en chans att uppnå vattenförvaltningens krav på god vattenstatus behövs dels kunskaper om status för vatten, strandzoner och hela avrinningsområden, och dels kommunikation mellan de aktörer som förvaltar och sköter vatten i dessa olika skalor. Idag råder generellt brist på konkret samverkan mellan olika sektorer och aktörer. Målet med detta projekt är att konkretisera vattenförvaltningens krav på god vattenstatus utifrån ett avrinningsområdesperspektiv. Dessutom visa på behov av aktörssamverkan för beslutsfattare på olika nivåer. Med evidensbaserade bristanalys som grund vill projektet genom demonstrationsobjekt och utbildningsdagar höja blicken mot hela avrinningsområdet. Samverkan mellan aktörer inom pågående markanvändning och naturresursutnyttjande är högst nödvändig så att denna kunskap kan leda till konkreta åtgärder och en hållbar förvaltning av våra resurser. Projektet vill visa på ett helhetsgrepp kring det mänskliga fotavtrycket i form av vattenkraft, skogsbruk och övrigt naturresursutnyttjande utifrån ett avrinningsområdesperspektiv. Detta är ett arbetssätt som är tillämpbart i alla avrinningsområden, och som syftar till att skapa förutsättningar för att uppnå god ekologisk status i våra vatten.

 

Projektet har fått 150 000 kr från Stora WWF skogsfond.

Fäbodar

Foto: Per Nylander

Modell för restaurering av fäbodsmiljöer – Leksand

 

Fäbodmiljöer hyser en rik biologisk mångfald, men bara i Dalarna har de levande fäbodsgårdarna minskat från 20 000 till 250 de senaste 150 åren. Följden an denna utveckling har blivit att miljöerna har förbuskats och växt igen och kulturmiljöer med hög biologisk mångfald har gått förlorad. Idag finns inga anvisningar för restaureringsarbete av dessa miljöer. Syftet med detta projekt är att skapa en mall för restaurering av dessa fäbodsmiljöer. Häri ska ingå huggning med småskaliga metoder (manuellt eller med miniskördare), utkörning av virke med miniskotare eller häst, flisning, stubbfräsning, insådd av ängsväxter, gärdsgårdssättning, restaurering av byggnadsrester (husgrunder, källare, brunnar etc). Hjälp ska även erbjudas markägarna att söka bidrag för restaurering genom t ex skogsstyrelsen och länsstyrelsen.

 

Projektet har fått 200 000 kr från WWF Väktarfonden Nils Dahlbecks minne

Russet

Foto: Anna JanssonRusset som naturvårdare, SLU Ultuna

 

Syftet med projektet är att utvärdera effekter på biologik mångfald som effekt av extensiv hållning av russ. Hypotesen är att betande russ på ogödslade naturbetesmarker och skogsmarker är ett bra sätt att öka den biologiska mångfalden i svenskt jord-och skogsbrukslandskap. Målet är att öka den biologiska mångfalden och samtidigt skapa ett användningsområde för en hotad husdjursras.

 

Projektet har fått 250 000 kr från WWF Väktarfonden Nils Dahlbecks minne

 

 

 

 

 

 


Odlingsbygden

Foto: Tobias Nilsson

Törnskatan är en mycket känslig fågelart som trivs i betesmarker med enstaka tätare törnbuskar.

 

Värdefull odlingsbygd – Norrtälje Naturvårdsstiftelse

 

Målen är att i fem utvalda trakter upprätta en dialog för ömsesidigt lärande, stimulera lokala aktörer till att skapa en gemensam vision, bevara och utveckla värden avseende natur, kultur och rekreation, bevara och utveckla betesdrift och småskaligt jordbruk i Roslagen samt att bibehålla och i viss mån förbättra artrikedom och biologisk mångfald. Ytterligare ett mål är att höja jordbrukslandskapets status som naturmiljö. Projektets utformning syftar till att långvarigt engagera de lokala aktörerna. Se projektets hemsida och blogg.

 

Projektet har fått 225 000 kr från WWF Florafonden

Invasiva växter

Foto: Margareta Edqvist

Blomsterlupinen har en otrolig spridningsförmåga och anses som en invasiv och främmande art.

Vilka arter utgör ett verkligt hot mot biologisk mångfald? Artdatabanken och Enetjärn Natur AB

 

Främmande arter har det senaste decenniet blivit utpekat som ett av de största hoten mot biologisk mångfald, både av världssamfundet inom konventionen om biologisk mångfald och av EU. Arbetet kring detta har gått trögt i Sverige. Det saknas tydliga kriterier för riskbedömning vilket gör att alla arter som är främmande i många fall ses som ett problem, trots att det bara är ett fåtal av dem som faktiskt är ett hot mot biologisk mångfald eller ens kan bli det. Målet med projektet är att formulera ett kriteriesystem som är lämpligt att använda för riskbedömning av främmande arter samt att utifrån detta riskbedöma de i Sverige förekommande kärlväxterna. Detta för att framtida arbete med främmande arter i Sverige ska kunna fokusera på de arter som faktiskt utgör ett hot mot den biologiska mångfalden.

 

Projektet har fått 225 000 kr från WWF Florafonden

Senast uppdaterad 2014-03-25

WWF-stöd till naturvårdsprojekt i Sverige 2013:

Fair Trade Center 245 00 kr. Investeringsbesluts påverkan på biologisk mångfald. Stöd från Innovativ naturvård.


Nätverket Lodyn 200 000 kr. Naturens rättigheter och ecoside. Stöd från Innovativ naturvård.


Svenska Ekoturismföreningen 160000 kr. Wild Vision 2020  - svensk strategi för naturupplevelser. Stöd från Innovativ naturvård.


Norrtälje Naturvårdsstiftelse 225000 kr. Värdefull odlingsbygd. Stöd från Florafonden.


Artdatabanken 225 000 kr. Riskanalys kärlväxter. Stöd från Florafonden.


Sveriges Lantbruksuniversitet 250000 kr. Russet som naturvårdare. Stöd från Väktarfonden Nils Dahlbecks minne.

 

Spiks Naturvård i Leksand AB 200000 kr. Rädda våra fäbodar och dess biologiska mångfald. Stöd från Väktarfonden Nils Dahlbecks minne.


Sveriges Lantbruksuniversitet 200000 kr. Optimera naturvården med hjälp av feromonfällor för lokalisering av rödlistade arter. Stöd från Skogsfonden Stora-WWF.


Länsstyrelsen Västmanland, Mälarenergi AB och Skogsmästarskolan Skinnskatteberg 150 000 kr. Partnerskap för hållbara vattenlandskap i skogen. Stöd från Skogsfonden Stora-WWF.

Pressbilder

Björn. Foto: Leif Ragnarsson
WWFs stöd till Innovativ Naturvård delas ut för att främja den biologiska mångfalden och, foto: Leif Ragnarsson.
Ladda ner bilden högupplöst

Se fler av WWFs pressbilder