Tjäder. Foto: Wild Wonders of Europe

WWF ger miljoner till naturvårdsprojekt i landet

För att hejda förlusten av biologisk mångfald och minska de ekologiska fotavtrycken krävs ännu mer insatser för naturvården. Kanske behövs det nya grepp och tankar för att sätta fart på en hållbar förvaltning av naturresurser och våra ekosystem? År 2014  fick åtta nytänkande naturvårdsprojekt runt om i landet dela på 1,75 miljoner kronor från Världsnaturfonden WWF


Mer information om varje projekt finns under flikarna nedan.

Länk till pressmeddelandet.
 

Klimatkommunerna

 

Fossilfria placeringar och gröna obligationer – inspiration och vägledning för kommuner - Klimatkommunerna. 

 

Klimatkommunerna är en förening för kommuner, landsting och regioner som jobbar aktivt med lokalt klimatarbete. Föreningens syfte är att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige. Klimatkommunerna stödjer kommuner som vill arbeta med klimatfrågan. De är också en pådrivande aktör för det nationella klimatarbetet och har internationella samarbeten och kontakter med liknande nätverk i andra länder. Med det stöd som klimatkommunerna nu får från WWF ska de hjälpa kommuner och landsting att styra bort sina placeringar från fonder med koppling till fossilbranschen. Projektet ska samla ihop relevanta aktörer för att underlätta kommunernas arbete, tillhandahålla information och erfarenheter samt hjälpa till med nätverk och kontakter. En kartläggning över kommunernas ekologiskt hållbara placeringar kommer först göras och därefter kommer vägledning och en handledning tas fram i samarbete med kommunerna. En slutkonferens kommer att arrangeras för att sprida deltagarnas erfarenheter bredare, till ekonomi- och klimatansvariga tjänstemän och politiker i Sveriges kommuner.

Det förväntade resultatet av projektet och klimatkommunernas arbete är ett ökat medvetande bland kommunerna och att fler kommuner tar steget att jobba med att se över sina finanser och rensa bort fossilfonderna. Detta leder till en ökad efterfrågan på fossilfria fonder och kommer i sin tur att påverka bankernas utbud.

WWF bidrar med 200 000 kronor (Innovativ naturvård).

 

Hållbara restauranger

 Formgivare: Karin Huber

Hållbara restauranger – U&We Catalyst for Good Business

 

Hållbarhet har blivit en drivande kraft när det gäller mat, vilket kan ses både genom hur livsmedlen produceras och genom att andelen ekologiska produkter som säljs i affärerna ökar. Tyvärr avspeglas inte detta på restaurangsidan idag. I stället karaktäriseras branschen av bristfällig kommunikation mellan kund och restaurang. Gästerna ställer ytterst sällan frågor om hållbarhet, även om de annars bryr sig om mat. Målet med detta projekt är att förändra mellanklassrestaurangernas profil, så att de arbetar med hållbarhet, vad gäller både utbud och arbetsmetoder. Projektet har etablerats som en pilot och denna fas handlar nu om uppskalning. 100 restauranger ska medverka och få genomslag brett genom samarbeten och även medial uppmärksamhet. Det förväntat resultat av projektet är att Hållbara Restauranger blir ett väl etablerat koncept, att restauranggäster börjar ställa krav vid restaurangbesök och att medverkande restaurangers ekologiska fotavtryck minskar!

 

WWF bidrar med 200 000 kronor till projektet (innovativ naturvård).

 

Lövsuccé för landskapet

Foto: Länsstyrelsen Jönköpings län

 

Lövsuccé för landskapet - Länsstyrelsen i Jönköpings län

 

Syftet med projektet är att bryta monokulturen i landskapet och i stället skapa landskapsavsnitt med en grön infrastruktur av lövträd i olika utvecklingsstadier. Projektet kommer att testas och utföras i biosfärområdet Östra Vätterbranterna i Jönköpings län.
För att uppnå en fungerande grön infrastruktur är målet att använda ny teknik, nya analysverktyg samt befintliga verktyg som exempelvis naturvårdsavtal och nya verktyg som fastighetsavtal. Verktygen ska användas för att bevara yngre lövbestånd som binder samman lövområden i ett större landskapsavsnitt.
Ett mer varierat skogslandskap med ett ökat lövinslag kan bidra till att minska sårbarheten som ett förändrat klimat innebär, där exempelvis antalet stormar kan komma att bli fler.


 

WWF bidrar med  200 000 kronor (Florafonden). 


 

Vildare än tam

Foto: Niklas Johansson

Foto: Niklas Johansson

 

Vildare än tam – Länsstyrelsen i Jönköpings län

 

I detta projekt är vår kanske mest kända ekosystemtjänst i fokus – pollineringen. Det finns en risk att denna tjänst nu minskar i omfattning genom att bin och humlor dör. Detta ger negativa konsekvenser för biologisk mångfald men också stora konsekvenser för odlare som är beroende av en fungerande pollinering. Syftet med detta projekt är att testa olika åtgärder för att gynna vilda pollinerare som är viktiga för pollinering av fruktträd respektive klöver. Man kommer att demonstrera vilka enkla åtgärder brukaren kan vidta samt jämföra vilka aktiva pollinerare som finns i konventionell fruktodling respektive hos en KRAV-producent. Projektets förväntade resultat är att klargöra vilka som pollinerar (och kvoten mellan vilda och tama bin), se om åtgärdsområdena har gett en ökning av vilda pollinerare, samt visa på odlarens produktionsresultat och åtgärdskostnader. Projektet ska dessutom konkret visa på vilda pollinerares betydelse och hur åtgärder som gynnar dessa pollinerare även gynnar produktionen – i förlängningen förväntas en genomslagskraft och tillämpning hos andra brukare.


WWF bidrar med 200 000 kronor (Florafonden).

Skyddsvärda jätteträd

Foto: Rikard Sellberg länsstyrelsen i Södermanslands län

 

Frihuggning av igenvuxna skyddsvärda träd och jätteträd – Länsstyrelsen i Södermanlands län

 

Stora kraftiga träd berör och skapar känslor. Det finns få livsmiljöer där alla parter är så överens om att de måste bevaras, ur både biologiskt och kulturellt hänseende. Samtidigt som de symboliserar det äldre odlingslandskapet och dåtida markanvändning hyser träden en oersättlig artrikedom. Erfarenheten säger att vi inom naturvårdsarbetet kan samlas kring skötsel och vård av träden på ett helt annat sätt än när vi diskuterar en hotad växt eller insekt som få ens har sett eller hört talas om. Därför är dessa jätteträd en bra och sammanhållande kraft inom naturvårdsarbetet i Sverige.

För att få funktionella landskap i odlingslandskapet måste vi hitta vägar att binda ihop naturreservaten med omgivande landskap. Förutom att iordningställa trädbärande hagmarker är det ett måste att frihugga skyddsvärda träd i områden som ligger mellan naturreservat och hagmarker. På så sätt binds landskapet ihop. Detta projekt kommer under 2015 att frihugga cirka 300 träd men målet till 2020 är att ha frihuggit 5 000 skyddsvärda träd i Sörmlands län. Syftet är att gynna och uppmärksamma livsmiljöer där skyddsvärda träd har sin huvudsakliga hemvist, främst ekhagmarker. Markägarna är centrala i projektet och det är viktigt att de känner sig delaktiga och nöjda med insatserna. Ett ytterligare trevligt inslag i projektet är att skolelever ska kunna ”adoptera” ett jätteträd, så kallade skolträd där historia, djur och växter, bild och teckning sätts i fokus.
Förväntade resultat av detta projekt är att många träd frihuggs och att markägare blir stolta och nöjda över sina träd och känner att de bidrar till konkret naturvård. Målet är också att kommuner blir mer insatta i enskilda träds betydelse för både människor och biologisk mångfald och att detta tas med i kommunernas översikts- och detaljplaner. Om projektet skalas upp ordentligt kan det bli en av de större och mer omfattande naturvårdsinsatserna i Sverige där markägaren står i centrum och ger då större förståelse för vad naturvård innebär.

 

WWF bidrar med 200 000 kronor (Väktarfonden).

 

Rädda snoken

Foto: Nicolina Bjuréus

Foto: Nicolina Bjuréus

 

Rädda snoken – SNOK/ dr Mattias Hagman
 

Snoken är på stark tillbakagång i Sverige och har bara under de senaste 80 åren minskat med cirka 70 procent. Förlust av lämpliga äggläggningsplatser är den främsta orsaken. Snokhonor är nämligen beroende av värmealstrande gödselstackar för att deras ägg ska kunna kläckas i det svala svenska klimatet. Antalet gödselstackar har minskat kraftigt i Sverige, vilket har påverkat snoken negativt.

Projekt SNOK syftar till att ta reda på mer om snokens ekologi och behov samt till att informera och utbilda allmänheten om snoken. Målet är att hjälpa snoken genom att anlägga och tillgängliggöra äggläggningsplatser så att den svenska populationen kan återhämta sig. Äggläggningshögarna bör dessutom gynna även andra arter såsom kopparödlor och hotade dyngbaggar som behöver sådana miljöer för att överleva.

Projektet kommer att testa olika typer av anlagda äggläggningsplatser samt skapa strukturer i befintliga gödselstackar så att nykläckta ungar och honor kan ta sig in och ut. Projektet kommer även att informera allmänheten om vad man kan göra för att hjälpa snoken.
Projektet ska också visa om det går att säkra snokens tillgång till lämpliga äggläggnings-miljöer och att på så sätt hjälpa populationen att återhämta sig. Det förväntade resultatet är att alla åtgärder fungerar så att man kan använda en kombination av de olika metoderna. Om resultaten är lovande kan projektet sedan skalas upp och åtgärderna börja användas på rikstäckande nivå för att på så vis uppnå maximal effekt.

WWF bidrar med 200 000 kronor till projektet (Väktarfonden).
 

Naturvärdesregioner

Illustration: Lena Gustavsson

 

Naturvärdesregioner – ett nytt verktyg för planering av naturvård i skogen – Sveriges Lantbruksuniversitet

 

Hittills har den skogliga naturvården bedrivits på ett tämligen likartat sätt i olika delar av landet, trots att Sveriges skogar har en stor spännvidd, från nordligt boreala skogar i norr till ädellövskogar i söder. Det finns därför en stor potential att utveckla och förbättra naturvården genom att anpassa den till regionala förhållanden. Man kan då prioritera trädslag och biotoper som i regionen har särskilt stort värde för den biologiska mångfalden. Ett hinder för en sådan utveckling är avsaknaden av en indelning i naturvärdesregioner (regioner med likartad flora och fauna och där likartad prioritering av naturvårdsåtgärder är motiverad). Det här projektet syftar till att ta fram en sådan regionindelning, som skulle innebära ett nytt, innovativt angreppssätt för den skogliga naturvården.

WWF bidrar med 350 000 kronor (Skogsfonden).


 

Återetablering av ortolansparv

Foto: Tomas Lundquist

Foto: Tomas Lundquist

 

Återetablering av ortolansparv – nya vägar till artrikedom i jordbrukslandskapet Sveriges Ornitologiska Förening – BirdLife Sverige

 

Ortolansparven har minskat kraftigt i flertalet europeiska jordbrukslandskap. I Norden är situationen särskild allvarlig. Flera olika miljöövervakningsprogram i Sverige visar på en dramatisk nedgång på 80 procent sedan mitten av 1970-talet. Orsakerna till ortolansparvens tillbakagång i Norden är dåligt kända. Jordbrukets rationalisering anses dock vara en mycket viktig faktor som begränsar ortolansparvens förmåga att reproducera sig. Syftet med projektet är att utveckla nya naturvårdande åtgärder i samarbete med engagerade lantbrukare, fågelskådare, myndigheter och forskare som skapar långsiktiga förutsättningar för en vital population av ortolansparv i Svealands jordbrukslandskap. Detta skall uppnås genom att på utvalda gårdar i Uppland och Närke skapa förutsättningar för en återetablering med hjälp av livsmiljöförbättrande åtgärder (t ex osådda partier i vår- och höstsäd) och en innovativ metod som lockar fåglar till dessa platser med hjälp av lockande ljud. Försökets framgång följs upp genom studier av hur ortolanen utnyttjar tillgång på vegetationsfattig mark för att söka efter föda, samt om återetableringen leder till framgångsrik häckning och är stadigvarande.

WWF bidrar med 200 000 kronor till projektet (Bergmans naturvårdsfond). 


 

Senast uppdaterad 2015-11-30

WWF-stöd till naturvårdsprojekt i Sverige 2014:

Klimatkommunerna, 200 000 kr. Fossilfria placeringar och gröna obligationer – inspiration och vägledning för kommuner. Stöd från Innovativ naturvård.
 
U&We – Catalyst for Good Business, 200 000 kronor. Hållbara Restauranger. Stöd från Innovativ naturvård.
 
Länsstyrelsen i Jönköpings län, 200 000 kronor. Lövsuccé för landskapet. Stöd från Florafonden.
 
Länsstyrelsen i Jönköpings län, 200 000 kronor. Vildare än tam.  Stöd från Florafonden.
 
Länsstyrelsen i Södermanlands län, 200 000 kronor. Frihuggning av igenvuxna skyddsvärda träd och jätteträd. Stöd från Väktarfonden Nils Dahlbecks minne.
 
Mattias Hagman/SNOK, 200 000 kronor. Rädda snoken. Väktarfonden Nils Dahlbecks minne.
 
Sveriges lantbruksuniversitet, 350 000 kronor. Naturvärdesregioner – ett nytt verktyg för planering av naturvård i skogen. Stöd från skogsfonden Stora WWF.
 
Sveriges Ornitologiska Förening – BirdLife Sverige, 200 000 kronor. Återetablering av ortolansparv – nya vägar till artrikedom i jordbrukslandskapet. Stöd från Bergmans naturvårdsfond.

Pressbilder

Björn. Foto: Leif Ragnarsson
WWFs stöd till Innovativ Naturvård delas ut för att främja den biologiska mångfalden och, foto: Leif Ragnarsson.
Ladda ner bilden högupplöst

Se fler av WWFs pressbilder