Kollektivhus är miljösmart och bekvämt

Det är svårt att tänka sig ett mer miljösmart och praktiskt sätt att bo än i kollektivhus. Men hur fungerar det i praktiken, och varför är denna boendeform så ovanlig? Minplanet söker svaren bland kollektivhusfrälsta och professorer.

̶ Miljöhänsyn är inte den huvudsakliga drivkraften för kollektivhus, men många har insett hur resursbesparande det är att äta mat och göra annat tillsammans, säger Dick Urban Vestbro, professor i bebyggelseanalys.


Karin Månsson (ovan) som bor i kollektivhuset Sockenstugan i södra Stockholm håller med. Eftersom hennes kollektiv har ekoprofil har hon dessutom påverkats i den riktningen.


̶  Jag var inte så inne på ekologiskt i början, men nu är jag helfrälst, säger Karin Månsson.

När Minplanet besöker Sockenstugan en vanlig tisdagseftermiddag har matlaget precis börjat stöka i köket.


I skafferi och på hyllor står KRAV-märkta matvaror i långa rader, på anslagstavlan finns flera listor med etiska matrekommendationer och personerna i matlaget – i dag enbart kvinnor - berättar att det varje dag serveras både vegetarisk och ickevegetarisk mat.

 


Ulla, Britta och Miriam.


Matlaget är hjärtat i kollektivhuset och grunden till gemenskapen. Dessutom blir det en avlastning.


̶  Det är helt otroligt skönt att kunna få sätta sig vid ett lagat bord. Det tog ett tag att vänja sig vid att inte behöva ha så mycket mat i kylen, säger Britta Carlström som har bott här i ett år.

 

Hon liksom de andra vi möter har flyttat hit för att få ett bekvämt men samtidigt socialt boende.

̶  Jag vill ha sällskap, men någon man vill jag inte ha, konstaterar Britta Carlström.


Disk en gång i månaden

Alla medlemmar kollektivet köper kuponger som finansierar maten. De deltar i matlaget och disken en gång i månaden. Resten av vardagskvällarna är det bara att gå till matsalen och sätta sig.

 



Utöver att gemensam matlagning är mer energieffektivt sparar de boende resurser och därigenom miljö genom att dela på utrymmen. Lägenheterna är lite mindre än brukligt men i gengäld betalar man hyra för tio kvadratmeter gemensamma ytor som storstuga, gästrum, bastu, snickarrum och gym. Ett bibliotek finns också.


Till kollektivhuset hör också en trädgård med flera små lotter som de boende kan odla på.

 


Det finns gott om bärbuskar och på hösten är de boende så gott som självförsörjande på bär. På baksidan av huset tronar några välskötta komposter.


Varför bo i kollektivhus? Enligt professor Dick Urban Vestbro, ordförande i föreningen Kollektivhus NU, är kollektivboende till hjälp för flera grupper, för äldre, ensamstående och barnfamiljer


̶ Det är en enorm avlastning att bara behöva laga en eller två middagar istället för 20, säger han.

Det märks också att ensamstående mammor är överrepresenterade i kollektivhus vilket inte är så konstigt med de vinster som det innebär.


I kollektivhuset Sockenstugan är regeln att man ska vara 40 år eller äldre och inte ha hemmavarande barn. Det är ett boende för "andra halvan av livet". En av kvinnorna i matlaget berättar att hon känner sig trygg med att hon kan vända sig till nästan alla om hon behöver hjälp med något.


Loppisar, fester, föredrag...

Det sociala livet blomstrar också med föredrag, spelmangsillen, loppisar och fester. Det finns ett 20-tal arbetsgrupper för matinköp, festplanering, trädgård med mera.
Kan det inte bli för mycket gemenskap?


̶  Det är inte alltid helt enkelt, erkänner Karin Månsson. Det gäller att lära sig att samarbeta och att vara tolerant. Fast jag måste säga att det har fungerat förvånansvärt bra i Sockenstugan, säger hon.

 


Ett gemensamt gym hör till faciliteterna.


Dick Urban Vestbro tror att många svenskar väljer bort kollektivhus för att de värnar om sin personliga integritet.


̶   Sverige är ett av de länder som har den högsta andelen enpersonshushåll, vilket nog inte är en slump. Undersökningar visar att vi också är ett av de mest individualiserade folken. Min dotter som är ensamstående mamma skulle tjäna mycket på att bo i kollektivhus men hon vill inte binda sig att laga mat på en bestämd dag, säger han.


0,5 promille bor såhär

Kanske är det en av förklaringarna till att de som bor i kollektivhus bara utgör en halv promille av Sveriges befolkning. En annan förklaring är det strukturella motståndet. Få politiker driver frågan, och även inom byggbranschen finns ett motstånd som kan ha sin förklaring i att många män drar sig för kollektivhusboende. Byggbranschen en traditionstyngd sektor som domineras av män.


I Sockenstugan är 25 procent av de boende män. Vi får höra om en kvinna som verkligen ville flytta in men vars man vägrade. Varför kunde han inte motivera. Kvinnan övervägde att separera eftersom hon så gärna ville bo i kollektivhuset men till slut valde hon sin man och flyttade aldrig in.

 


Kenneth är en av de få män som bor i Sockenstugan.


Dick Urban Vestbro vågar trots sitt kön bo kollektivt och trivs bra med det. Men han ser en möjlig förklaring till att män i par inte väljer kollektivhusboende.


̶  Det finns teorier om att män vill ha mer kontroll över sin partner och att de är rädda för att förlora den kontrollen, inte sexuellt utan socialt genom att kvinnorna får rika sociala kontakter. Generellt sett är det kvinnor som tar initiativet att flytta in och männen som tar initiativet att flytta ut, säger han.


Men kanske är en förändring på gång. I Facebookgruppen "Kollektiv i Stockholm" finns många män, företrädesvis yngre, som efterfrågar kollektiva boenden. En av dem är Mattias Jonsson (nedan).

̶  Jag tror att det för varje generation blir lättare att släppa fram mer av sitt register. Förut var en "riktig man" någon som inte visade känslor och höll sig på sin kant. Då är det nog svårt att bo tätt tillsammans med andra. När mansrollen blir bredare blir den förhoppningsvis mjukare.


Både de boende i Sockenstugan och Dick Urban Vestbro tycker sig se en renässans för kollektivboende.


̶  Det ringer dagligen människor som vill starta kollektivhus och det är flera seriösa projekt på gång runtom i Sverige, säger Dick Urban Vestbro.


"Tillsammans" sätter käppar i hjulen

Ett hinder utöver att det saknas initiativ hos politiker och byggsektor är en okunskap hos befolkningen.


̶  Visserligen görs det positiva reportage om kollektivhus i media, men det räcker inte. Många människor har en bild av kollektivhus hämtad ur filmen "Tillsammans" och så vill dom inte bo, säger Dick Urban Vestbro.


Annars ser han kollektivhus som en möjlighet till en mer hållbar livsstil.
̶  Det bästa med kollektivhus är att man kan göra livsstilsförändringarna till en positiv grej istället för en uppoffring.

 

Ja, uppoffringen är det svårt att känna av när vi besöker Sockenstugan. Att få lagad mat flera dagar i veckan, gym, bastu, egen odlingslott vid huset och en massa intressanta aktiviteter känns ju snarare som lyx.

Text: Susanna Elfors
Foto: Elin Dunås samt privata

 


Reportern Susanna Elfors i samspråk med Karin Månsson, ordförande i Sockenstugan.


ANOR FRÅN 1930-TALET

- De första kollektivhusen byggdes på 1930-talet och syftet var att göra det enklare för kvinnor att yrkesarbeta.
- Under 1960 och 70-talen startade många lägenhetskollektiv men det var först under 1980-talet som - kollektivhusbyggandet startade på allvar.
- I dag finns det ca 45 kollektivhus och 2000 kollektivhusboende hushåll i Sverige.
- Gemensamt för kollektivhus är att där finns gemensam matlagning och ofta också trädgårdsskötsel och trappstädning.
- I kollektivhus har dock alla egen lägenhet med egen köksutrusning.


Nyfiken på kollektivhus? Här finns de med miljötänk:
(Fullständig förteckning på www.kollektivhus.nu)
Tunnan (Borås): Odlingslotter och växthus, långtgående självförvaltning
Tersen (Falun): Odlingar, delar på verktyg, tidningar, cyklar, bilar etc.
Stolplyckan (Linköping): Bilpool, 22 arbetsgrupper, 2000 kvm gemensamma lokaler.
Fiolen (Lund): Grönsaksland och jordkällare.
Vildsvinet (Örebro): Höns och trädgård.
Fristads kollektivhus (Stockholm): Kollektivhus "light" med café där det serveras rättvisemärkt kaffe och egna odlingar.
Solhem (Norrtälje): Fokus på äldre men alla är välkomna, sparar i Ekobanken.
Hållkollbo (förening): Strävar efter ekologiskt hållbara kollektivhus.

 

Artikel från 2012

  

Senast uppdaterad 2013-09-19

 

 

Artiklar

Städer måste bli hållbara

Stadsbor står för 70-75 procent av världens utsläpp. Måste det vara så, och var finns världsstäderna och hjärnorna som visar vägen till mer hållbara stadsliv?
Häng med

 

Så rensar du ut hemma

Trångt och rörigt hemma? Frigör plats genom att rensa ut! Men var snäll mot dig själv och låt det ta tid - gärna ett helt år!
Bästa rensar-tipsen

 

Fördel tågsemester

 

Tycker du att resan är vägen, inte bara målet? Prova att tågsemestera!
Phillip Weiss ger råd

 

"Bättre utan bil"

Lena Nilsson i Göteborg

Bor man nära stan är en bil mest till besvär. Så resonerar Lena Nilsson och Palle Lilja, som båda gjort sig av med bilen.

Skönt ta sig fram för egen maskin

 

 

Hållbar garderob på dina villkor

Nej, du behöver inte vara minimalist för att få till en hållbar garderob!
Johanna Nilsson tipsar

 

Spara hållbart: hurdå?

Lisa Blomqvist såg över sina fonder efter att hon läst att många investerar i olja, kol och olagliga vapen.
Så sparar du hållbart 

 

Här blomstrar gåvoekonomin

Gåvoekonomi är en global rörelse där vi ger bort och delar varor och tjänster för att spara både pengar och miljö.

I Värmland puttrar det av initiativ 

 

Läs fler artiklar ur arkivet