Vi slänger tonvis med mat – datummärkning spelar in

Foto: Istockphoto

Det slängs en miljon ton mat i Sverige varje år, och privatpersoner kastar mest. Forskaren Carl Yngfalk tycker att det delvis är datummärkningens fel och efterlyser ny teknik som visar om maten är okej eller inte.  Andra anser att det främst behövs mer information till konsumenter.  


 
För en tid sedan stod forskaren Carl Yngfalk i sitt kök med ett urdrucket mjölkglas i handen. Mjölken hade varit kall och smakat gott, men nu föll hans blick på mjölkpaketet och noterade att Bäst fFoto: privatöre-datumet var dagen innan. Genast började han må dåligt och hällde ut resten av mjölken i vasken. Arg blev han också: hur kunde affären sälja gammal mjölk?


Episoden finns med i inledningen till Carl Yngfalks avhandling från 2012, The Constitution of Consumption : Food Labeling and the Politics of Consumerism. I den går han till botten med datummärkningens betydelse på marknaden och statens, industrins och handelns roller i hur människor konsumerar och slänger mat i hemmet. Han konstaterar att konsumenten bara är en liten bricka i ett spel.


- Matsvinnet bland konsumenterna går inte att förstå enbart genom att lyfta fram individens problematiska beteenden. Beteenden kommer av kulturen som i det här fallet kännetecknas av en marknadsekonomi och ett stort överflöd av mat, säger han.


Hur menar du då?

 

- Det produceras mer mat än vi kan konsumera för att det ska gå att tala om någon form av balans mellan utbud och efterfrågan. Denna överproduktion måste ta vägen någonstans, antingen äter vi mer eller så slänger vi. Att få företagen att producera mindre, vilket skulle vara ett rimligt och mer hållbart alternativ, är en tuff nöt att knäcka och går emot idén om den fria marknaden, säger Carl Yngfalk.

Vi slänger alltså för att vi har för mycket mat. I en värld där en miljard människor är kroniskt undernärda och där matproduktionen orsakar stora miljöproblem är det onekligen lätt att sätta mjölken i vrångstrupen.

 

Onödig miljöbelastning

Men först lite bakgrund. Maten vi äter i Sverige står för ungefär hälften av övergödningen och 20-25 procent av klimatpåverkan, enligt siffror från Naturvårdsverket. Äta bör vi annars dör vi, men när mat slängs har ju miljön belastats helt i onödan. Eftersom det är konsumenter, inte butiker eller restauranger, som står för 67 procent av maten som slängs har debatten handlat mycket om hur vi ska ändra vårt beteende. Men Carl Yngfalk tycker inte att det är rätt väg.


- Det är fel att skylla på den enskilda konsumenten. Att vi slänger har att göra med vilka krafter och ekonomiska intressen som verkar i marknaden. I vår ekonomi är ekonomisk tillväxt starkt förknippad med ökad konsumtion. Datummärkningen faller väl in i den ekvationen gällande konsumtionen av livsmedel.

 

Litar på myndigheter

Carl Yngfalk påpekar också att vi i Sverige har lärt oss att förhålla oss intellektuellt till maten; siffror och information har blivit viktigare än våra kroppsliga sinnen.
Vi är också väldigt måna om att mat ska vara hälsosam och säker, och benägna att lita på råd från myndigheter. Det gör att Bäst-före-datum för många känns viktiga att följa. Bäst före måste ju betyda att maten är sämre efter det datumet...

 

Märkningen är också ett viktigt kontrollinstrument för myndigheter och handel, anser Carl Yngfalk. Allt detta leder till mycket matsvinn, men någon form av märkning måste vi ha, påpekar han.


- Man skulle kunna skjuta fram datumen, eftersom de är satta med stor marginal. Men man borde också titta på nyare former av kvalitetsindikatorer för mat, ny teknik som visar exempelvis mikrobiologisk utveckling hos produkten på andra sätt än med siffror. Det kan till exempel vara färg som ändras på en indikator i förpackningen när bakteriehalten ökar.

Vad tycker du att staten borde göra för att minska svinnet?


- Svår fråga. Kanske se över lagstiftningen och skapa incitament för att handlare ska sälja produkter som gått ut i större utsträckning än i dag. Vissa handlare har ju frivilligt börjat arbeta såhär idag, vilket är bra och dessutom marknadsför handlaren som mer ”hållbar" mot konsument.

Konsumentföreningen Stockholm har under några år drivit sin kampanj Släng inte maten mot matsvinnet och föreslagit att man ska byta ut ”Bäst före” mot ”Minst hållbar till”.


- Folk tolkar ”Bäst före” som att det är ett absolut datum, tyvärr, vi tycker att ”Minst hållbar till” är mer vägledande och att Sverige borde byta till det, säger Minna Hellman, informatör i konsument- och miljöfrågor på föreningen, och hänvisar till en studie där 6 av 10 inte visste skillnaden mellan Bäst före och Sista förbrukningsdag.

 

Men danskar slänger ännu mer...

”Minst hållbar till” används redan i Danmark, men faktum är att danskarna slänger ännu mer mat än vi. Nämligen 70 procent mer mat per person i hushållen, enligt sajten stopspildamad.dk. Enligt en studie* är danskarna också något mer benägna att slänga mat som gått ut än svenskar, även om det skett en stor förbättring efter informationsinsatser i landet. Forskaren Carl Yngfalk tror inte att vi svenskar skulle kasta mindre om man bytte till ”Minst Hållbar till”.


- Vad man kallar det – Bäst före eller Minst hållbar till - spelar mindre roll tror jag, säger han.
Foto: pressbild
Ytterligare en kraft som vill skapa opinion kring frågan om datummärkningen är EU-ledamoten Anna Maria Corazza Bildt (m).
Även hon riktar in sig på konsumenterna, snarare än på överproduktionen av mat.

- Någonstans på vägen har vi förlorat vår koppling till maten och den bondekultur där vi tar vara på maten. Vi måste på nytt börja använda våra sinnen och sunt förnuft. I dag litar vi tyvärr blint på vad som står på förpackningarna och gör inte skillnad på bäst före datum, som visar på kvalitet, och sista förbrukningsdag, som handlar om säkerhet, säger hon.

 

Efterlyser informationskampanj

Anna Maria Corazza Bildt tycker att det behövs en svensk kampanj för att öka medvetenheten kring vad Bäst före betyder och att maten oftast är okej betydligt längre. Att det kan fungera visar det faktum att fler danskar låter bli att slänga mat som gått ut efter informationskampanjer om matsvinn (2011 lät 37 procent bli att slänga mat som smakade okej när den gått ut; 2012 var siffran 56 procent*). Men hon vill gå längre än så.


- I förlängningen kan det vara en idé att ta bort Bäst-före-datumet för de produkter som håller väldigt länge såsom vissa torrvaror. Jag driver också på för att producenten själv ska få avgöra hållbarheten på ägg.

På Livsmedelsverket planeras faktiskt just nu (januari 2013) någon form av informationsinsats kring datummärkningen, berättar miljöstrateg Anna-Karin Johansson.


- Vi har redan publicerat råd om vad datummärkningen innebär och hur man kan förhålla sig till den på vår hemsida, men vi behöver bli bättre på att få ut informationen, säger hon, och förklarar att man just är i uppstarten kring det.

Tillbaka till Carl Yngfalk, som ju erkänner att han slängt mjölk för att den ”gått ut”, trots att den smakade helt okej.


Har du ändrat ditt beteende?


- Även jag har svårt att lita på mina kroppsliga sinnen och slänger ibland mat – det är så att säga utgångspunkten för min forskning. Men jag är nog mer kritisk mot datummärkningen i dag än för fem år sedan och slänger förmodligen mindre, avslutar han.

Text: Elin Dunås

Fotnot: Carl Yngfalks avhandling kom ut vid Företagsekonomiska Institutet, Stockholms universitet, där han fortfarande forskar om maktrelationer på dagens marknad och frågor om hållbarhet, organisation och konsumtion. Hans avhandling hittar du här:
http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:473314

 

* I undersökningen, som utförs av Yougov årligen, senast 2012, var det 64 procent av svenskarna som åt maten om datumet gått ut om den luktade/smakade bra. Motsvarande siffra för Danmark var 56 procent, en kraftig förbättring sedan 2011 års 37 procent. Finländarna är bäst på att spara maten, 76 procent gör så. En ny rapport kommer i början av mars, håll utkik! För mer info om undersökningen kontakta jan.enander@yougov.com.


TIPS: SÅ SLÄNGER DU MINDRE

* Tänk på att Bäst Före inte betyder att varan är dålig efter det datumet, bara att kvaliteten minskar. Datumen är också satta med god marginal. Lukta och smaka för att avgöra om maten går att äta. Enligt Arla håller mjölken i flera dagar extra om kylskåpstemperaturen är 4 grader. Ägg håller i en-två månader utöver datummärkningen när de förvaras i kylskåp, enligt Svenska Ägg.
* Planera inköpen så att du inte handlar på dig färskvaror som ingen hinner äta upp.
* Ska du resa bort ett tag? Kolla om grannen vill ha mjölk, ost, grönsaker och annat som kanske inte håller sig.
* Förvara maten rätt. Mejerivaror och kött där det är kallast i kyskåpet, grönsaker där det är varmare. Nötter och frön håller mycket längre om de förvaras i kylskåp; de kan även frysas in.
Fler tips på Konsumentföreningen Stockholms kampanjsajt:

www.slangintematen.se

 

  

Senast uppdaterad 2013-09-20

 

 

Matsvinnet påverkar miljön

Totalt slängs varje år en miljon ton mat genom hela livsmedelskedjan i Sverige.
670 000 ton slängs av konsumenter. En stor del, 65 procent, är oundvikligt avfall, till exempel kaffesump, potatisskal och bananskal. Men resten är onödigt matavfall som till exempel bröd, hela frukter och grönsaker samt matrester.

Det onödiga matavfallet motsvarar omkring 25 kg per person och år eller knappt 0,3 kg per dag för en familj på fyra personer.

 

Matens miljöpåverkan är stor och står för hälften av övergödningen, 20-25 procent av klimatpåverkan, samt är ofta vattenkrävande.

Källa: Naturvårdsverket

Svinnet ska minska

Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att se över hur matsvinnet kan minska och då är datummärkningen en bit som ingår. Ett första steg är enligt miljöstrateg Anna-Karin Johansson på Livsmedelsverket att förbättra informationen kring vad Bäst före betyder. Redan nu finns råd på verkets hemsida. Naturvårdsverket har nu fått i uppdrag att ta fram ett etappmål för hur mycket matsvinnet ska minska.

Artiklar

Så rensar du ut hemma

Trångt och rörigt hemma? Frigör plats genom att rensa ut! Men var snäll mot dig själv och låt det ta tid - gärna ett helt år!
Bästa rensar-tipsen

 

Fördel tågsemester

 

Tycker du att resan är vägen, inte bara målet? Prova att tågsemestera!
Phillip Weiss ger råd

 

"Bättre utan bil"

Lena Nilsson i Göteborg

Bor man nära stan är en bil mest till besvär. Så resonerar Lena Nilsson och Palle Lilja, som båda gjort sig av med bilen.

Skönt ta sig fram för egen maskin

 

 

Hållbar garderob på dina villkor

Nej, du behöver inte vara minimalist för att få till en hållbar garderob!
Johanna Nilsson tipsar

 

Spara hållbart: hurdå?

Lisa Blomqvist såg över sina fonder efter att hon läst att många investerar i olja, kol och olagliga vapen.
Så sparar du hållbart 

 

Här blomstrar gåvoekonomin

Gåvoekonomi är en global rörelse där vi ger bort och delar varor och tjänster för att spara både pengar och miljö.

I Värmland puttrar det av initiativ 

 

Läs fler artiklar ur arkivet