Grön gata i Amsterdam Foto: Thomas Schlijpner

Hållbara städer - går det?

Stadsbor står för 70-75 procent av världens utsläpp. Måste det vara så, och var finns världsstäderna och hjärnorna som visar vägen till mer hållbara stadsliv? Vi tar en titt på hållbar stadsutveckling.

Medan drygt 50 procent av världens befolkning bor i städer, orsakar de samtidigt 70–75 procent av växthusgasutsläppen, och står för en massiv del av konsumtionen. Hur kommer det sig?

Jennifer Lennhart, WWF

– Att vår miljöpåverkan ofta stiger när vi flyttar till städer beror på att vi då i regel får bättre ekonomi. Vi får större köpkraft och tyvärr orsakar all konsumtion utsläpp i högre eller mindre grad, säger Jennifer Lenhart, expert på hållbara städer hos Världsnaturfonden WWF.

– Generellt kan man säga att det finns ett samband mellan inkomst och utsläpp, men det är något WWF arbetar för att bryta, på flera olika sätt. För många kan utsläppen dessutom bli lägre i staden, om de bryter sitt bilberoende och bor på lite mindre yta, fortsätter Jennifer Lennhart.

WWF arbetar för att bryta denna trend bland annat genom satsningen One Planet City Challenge, en stadsutmaning för att lyfta fram goda exempel. År 2016 vann Paris globalt och Umeå blev vinnare i Sverige.
 

En stad som inte har deltagit men är intressant att lyfta fram ändå, är Amsterdam. Amsterdam är sedan länge känd som den perfekta cykelstaden. Men visste du att den också kan kallas Den elektriska staden?

 

Mer än 2000 laddningsstationer

Här finns mer än 2000 laddningsstationer för elbilar, och elbilar får fördelar även på andra sätt. Till exempel måste alla taxibilar som trafikerar flygplatsen gå på el och många parkeringsplatser i city är reserverade för elbilar.

 

Och det är bara början. År 2025 ska alla stadens bussar och taxi vara eldrivna. Det berättar Cornelia Dinca, kvinnan bakom företaget Sustainable Amsterdam som visar upp staden för hållbarhetsintresserade besökare.

Cornelia Dinca Foto: Tomas SchlijpnerCornelia Dinca kommer från Kanada och älskar att Amsterdam är så grönt och samtidigt komprimerat, och att det går att cykla överallt. Många gator har gjorts om för kollektivtrafik och cyklister.

– Jag bor med min sambo på 40 kvadrat, och många från Nordamerika som hälsar på tycker att det är litet. Men här i Amsterdam ser vi parker och gaturum som våra vardagsrum. Då behöver vi inte bo så stort. Jag tror att snittet för bostäder i den gamla delen av staden ligger på cirka 55 kvadratmeter, säger hon.

 

"Som en fest"

Cornelia Dinca tar regelbundet emot besöksdelegationer från hela världen som vill lära sig mer om Amsterdam och hållbarhet, så hon har bra koll. Tidigare jobbade hon med energieffektivisering av städer, men nu är hon mer intresserad av hur det känns att vara och leva i staden.

– Hur känns det att vara i staden - vill du stanna kvar eller bara ta dig därifrån så fort som möjligt? Jan Gehl uttrycker det så väl: ”En bra stad ska vara som en bra fest, man stannar längre än man hade tänkt från början!”  (Jan Gehl är en dansk arkitekt och stadsplanerare.)

Hon menar att många städer som i grunden är fantastiskt fina, är förstörda av alla bilar.

 

– Så fort ett offentligt rum ges till bilar, är det extremt svårt att ge tillbaka det till människor utanför bilarna. Det är det som gör Amsterdam så speciellt, staden lyckades ta tillbaka det offentliga rummet.
 

Cykeldelning i Amsterdam på 60-talet

Amsterdam har en lång tradition av hippieanda och innovation, och det var faktiskt här världens första cykeldelningssystem startade 1967. Några hippies, kallade ”provos”, idkade civil olydnad och skaffade 50 cyklar som de målade vita och placerade ut på stadens gator. De startade aktionen efter att förgäves ha frågat stadens styrande om man kunde stänga stadens centrum för biltrafik, och satsa mer på lokaltrafik. Polisen beslagtog då cyklarna eftersom det var emot reglementet att lämna dem olåsta. Då satte aktionsgruppen på kombinationslås och skrev ut kombinationen på ramen.

– ”Provos” var också bland de första att varna för att bilarna hotade livet i staden, under en tid då alla andra satte likhetstecken mellan bilar och framgång, poängterar Cornelia Dinca, och citerar deras manifest:

”På ett utrymme där en miljon människor bor, tonvis av giftiga gaser produceras och sprids; där gator och trottoarer försvinner under bilar; där hundratals dödsfall erbjuds för en minoritet motorburnas lättja; och där en unik stad lider av irreparabla skador orsakade av den bilberoende (auto-holic) delen av befolkningen” (vår översättning).

Amsterdam har genom åren haft flera, dock kortlivade, cykeldelningssystem. Men initiativtagaren Luud Schimmelpennink utvecklade faktiskt senare Köpenhamns system, som inspirerade till många andra cykeldelningssystem i hela världen.

 

DeCuevel - en grön företagsby


Ytterligare ett exempel på en smart lösning är en företagsby i norra Amsterdam baserad på ”cleantech”, eller ren teknik, i ett gammalt industriområde. Marken är som ofta i industriområden förgiftad, men renas på ett ekologiskt och smart sätt: växter drar ut gifterna ur marken.

Många av företagen har gröna affärsidéer, en del håller till på husbåtar, och har ett kretsloppstänk.

– Alla hus i DeCuevel är ”cirkulära”, på så vis att de genererar sin egen el, har biofilter för att rena avloppsvattnet, komposttoaletter, etc. Det är ett sätt att testa olika sätt att ”stänga cykeln”, berättar Cornelia.

I andra delar av Amsterdam har man skapat bostadsområden där antalet parkeringsplatser är begränsat och bilar inte får parkeras i anslutning till bostäderna utan bara i områdets ytterkanter. Till exempel Het Funen som är helt bilfritt och där alla hus har sin egen arkitektoniska utformning.

 

La Cíudad Verde visar vägen

Ofta är det när människor samlas i städer som de med förenade krafter verkligen kan göra skillnad. Mängder av gröna initiativ har startat på detta vis.

Ett av många exempel hittar vi i Colombia, där den unga gräsrotsrörelsen La Ciudad Verde använder innovativa metoder för att uppnå förändring.

I landet bor 80 procent av invånarna i städer, och bara huvudstaden Bogotà är som ett helt Sverige befolkningsmässigt. Problemen med utsläpp är enorma och luften ofta direkt skadlig att andas in.

 

Medellin Foto: Pixabay

Arbetsmetoden La Ciudad Verde använder är en kombination av att väcka engagemang, utföra aktioner och sammanföra aktörer som kan samarbeta för en hållbar stadsutveckling. I miljonstaden Medellin fanns tidigare väldigt få cykelbanor. En natt för några år sedan målade en grupp från La Ciudad Verde cykelbanor på flera av stadens vägar.

 

Nästa dag användes dessa provisoriska cykelbanor av många cyklister, och aktionen ledde till att dåvarande borgmästaren började prata med ungdomarna och ta intryck av deras idéer. Idag finns cykelbanor på många ställen och nu under den nya borgmästaren (Federico Gutiérrez) är det staden som aktivt kampanjar för att människor ska cykla mer, berättar Tatiana Garcia som arbetar i stadens administration.

– Medellin är en av Colombias mest förorenade städer, och vår borgmästare är väldigt intresserad av att få människor att cykla mer. Den stora utmaningen är att nå ut till medborgare och även kommunens anställda och få dem att ändra beteenden, till exempel att låta bilen stå, konstaterar Tatiana Garcia, som arbetar i stadens administration.

 

Svenska städer i täten på många sätt

Svenska städer är på många sätt ledande inom hållbar stadsutveckling, menar Jennifer Lenhart.

 

– Svenska städer är bra på att samarbeta mellan olika sektorer i samhället, och i att erbjuda närhet till grönområden, säger hon.

Det senare är viktigt inte minst som en anpassning till klimatförändringarna. Gröna områden kan kyla ned staden, och ta hand om skyfall, som blir vanligare när klimatet värms upp.

Tidigare arbetade Jennifer Lenhart med hållbarhet i Malmö kommun, som fokuserar mycket på att bygga hållbara nya områden. Staden är även känd för att bygga helt nya mer hållbara stadsdelar som Västra Hamnen och Hyllie. I Malmö finns även stadsdelen Augustenborg som gjorts om till ekostad med många grönytor, gröna tak på nya byggnader och ett öppet system för att ta hand om regnvatten med kanaler, diken och dammar som tagits fram i samarbete med dem som bor i området.

– Det här är jätteintressant för hela världen. Vi tog emot besökare från Kina, Korea, USA, Storbritannien, UN Habitat i Nairobi...  Svenska städer är i regel väldigt välplanerade, även när det gäller lågenergibyggnader, användning av förnyelsebara energikällor och det svenska skattesystemet som gör att man kan använda pengar lokalt. När det gäller att minska privat konsumtion är de dock sämre.


Framtidens städer

Så hur blir städerna i framtiden? En som tittat på det är Alexander Ståhle, stadsforskare, stadsplanerare och en av Sveriges mest anlitade föreläsare inom stadsutveckling, byggande och trafik. Hösten 2016 berättade han om sin forskning på den  internationella borgmästarkonferensen UCLG, United Cities and Local Goverments.

Med sig hade han tre bilder på scenarier av framtiden 2050 – Fristaden, Teknostaden och Ekostaden.
 

En vision av den ekologiska framtidsstaden Bild: Alexander Ståhle / Spacecape

Fristaden liknar dagens städer där bilar prioriteras framför fotgängare och motorlösa fordon, men med  fler bilar än idag, precis som utvecklingen blir om marknadskrafter och billobbyister får ännu mer makt, menar Alexander Ståhle.

 

Ekostaden är dess raka motsats, en framtid i energikris med odlingar, cyklister, fotgängare och en och annan förarlös taxi, medan Teknostaden är mer high tech med många förarlösa taxibilar, spårvagnar, byggnader i regnbågens alla färger, stora reklamtavlor och skyskrapor, men också en del grönt.

Alexander Ståhle Foto: pressbild

– Överallt dit jag kommer och visar bilderna får Ekostaden och Teknostaden ungefär lika många röster. Men nästan ingen vill ha Fristaden, säger Alexander Ståhle.

 

Bilar tar för mycket plats

Precis som kollegan Cornelia Dinca i Amsterdam och även WWFs Jennifer Lenhart är han starkt kritisk till att bilar får ta så stor plats moderna städer.

– Det är djupt ojämlikt att vissa ska ha råd att ha bil och därmed ta upp plats, orsaka utsläpp och utsätter andra för livsfara. Dessutom betalar samhället dyrt för att bygga och underhålla vägarna, medan bara vissa nyttjar dem. Vi borde inte ha personbilar i städer i framtiden, bara självstyrda, långsamma taxibilar som alla kan använda. Och den utvecklingen är redan på gång, Über har förarlösa bilar i flera amerikanska städer, säger Alexander Ståhle.

Jennifer Lenhart håller med om att hur vi transporterar oss är en rättvisefråga, och ger ett talande exempel:

– På en konferens nyligen hörde jag om en kvinna i en latinamerikansk stad som hade 2-3 timmars restid till jobbet, enkel väg. Hon måste ta tre olika bussar och det kostade henne 30 procent av inkomsten. Det är inte rimligt! Samtidigt spenderar många amerikaner 2-3 timmar i bilen per dag för att pendla till och från jobbet. Det är sorgligt för det är tid de skulle kunna tillbringa med familjen, sova, eller göra något annat de vill, säger hon.


 

I framtiden bor vi nära jobbet

– Det mest hållbara är att bo nära arbetet, så att du slipper transporter. Det är nog den mest grundläggande principen för ett hållbart och rättvist samhälle, tycker Alexander Ståhle.

Att det inte alltid är så enkelt i en större stad att hitta jobb nära hemmet och vice versa, är förstås ett problem. Men han tror ändå att det är den utveckling vi lär få se.

Framtidens förorter enligt scenariot Teknostaden Bild: Alexander Ståhle

– Om det blir energikris kommer ingen att kunna bo i villaförorter för ingen har råd att transportera sig. Villaförorterna förutsätter att du har bil. Istället kommer fler behöva bo i täta områden; andra flyttar förmodligen ut på landet och försörjer sig av jord- och skogsbruk.

Han ser trots allt många tecken på att städer runtom i världen vill ställa om, bli mer hållbara och skönare att bo i.

– Man ska komma ihåg att de städer vi har idag är resultatet av de visioner som fanns i början av 1900-talet, då vi såg bilar som frihet. Idag finns helt andra visioner. Ta bara Stockholms stad, själva översiktsplanen går under namnet ”Promenadstaden”. Det tar tid att bygga om städer, men jag ser att vi är på väg i rätt riktning, menar Alexander Ståhle.

Som vi redan sett drivs många hållbara initiativ av stadsbor, men ibland behöver staden vara mer progressiv än dess invånare, och ofta tycker inte alla heller likadant. Jennifer Lenhart nämner som exempel när Ströget skapades i Köpenhamn genom att en lång, central bilgata stängdes för biltrafik. Året var 1964 och många var glada, men protesterna också massiva, främst från butiksägare som var rädda att förlora kunder. Stadens borgmästare Alfred Wassard mordhotades. Men Köpenhamnsborna började snabbt älska sin gågata.

– En sak som kan vara lätt att missa är att stadens styrande också ibland behöver få höra att de gjort något bra. Här fyller WWFs stadsutmaning en viktig funktion, städerna får ett erkännande för det de gör, och med det kan de visa invånarna att de har god anledning att vara stolta över sin stad, säger Jennifer Lenhart.

Och stolthet föder engagemang, vilket i sin tur kan göra städerna grönare och skönare.

– När människor älskar sin stad är chansen större att de engagerar sig, kanske i en stadsodling, eller i någon annan grupp. Då blir staden inte bara en plats, utan något att vårda och älska.


Falun minskar matsvinnet

 

Kristineskolans matsal Foto: Maria Hansson


Många kommuner försöker nu minska matsvinnet på olika sätt. En viktig fråga om vi vill sänka utsläppen. En liten kommun som tar frågan på stort allvar är Falun.

I nio av kommunens skolor bedrivs ett matsvinnsprojekt med målet att halvera svinnet. Framför allt har man jobbat med kökspersonalen.

Mathilda Strand, dietist Foto: Maria Hansson– Det handlar om att lära sig hur mycket mat som går åt vid olika maträtter och olika veckodagar. Köken ska nu alltid veta när elever är borta på praktik till exempel. De har dessutom jobbat med att bara lägga ut lite mat i taget mot slutet av serveringen, för mat som lagts ut får vi inte spara, säger kommunens dietist Mathilda Strand.

På Kristinegymnasiet mitt i Falun hade man redan efter några månader nått målet att halvera svinnet. I den ljusa matsalen träffar vi Elin Johansson och hennes kompisar som alla går i årskurs två på Barn-och ungdomsprogrammet. å menyn står hemlagad chilli con carne med ris eller potatis, samt ett vegetariskt alternativ.

Alla tycker att det är bra att skolan satsar på att minska svinnet, eftersom man bryr sig om miljön. Men att undvika att slänga skolmaten är inte alltid så lätt, menar de.

– Jag tycker ofta att det ser gott ut och tror att jag ska äta upp, men sen tappar jag matlusten, maten är ganska smaklös, säger Elin Johansson.

Foto: Maria Hansson
– Det vore bra att få veta mer om miljöpåverkan av det man gör, jag tycker att skolan skulle kunna prata mer om det, fortsätter hon.

Falu kommun har mycket annat på gång när det gäller hållbarhet. På en affisch läser vi om en stor hållbarhetsfestival som äger rum till helgen och varje höst har kommunen en hållbarhetsvecka tillsammans med stadens butiker. Senast deltog drygt 20 butiker och servicebutiker som alla satsar på hållbarhet på olika sätt.

 

Text: Elin Dunås

 

(Artiklarna skrevs i december 2016, uppdaterades i oktober 2017)

 

Senast uppdaterad 2018-01-18

WWF jobbar för hållbara städer

Urbaniseringen är en stark global trend. Idag bor över hälften av jordens invånare i städer och inom några årtionden beräknas 70 procent av världens befolkning att vara stadsbor. Städer står idag för en växande miljöbelastning med över 70 procent av de globala koldioxidutsläppen. Samtidigt rymmer staden stora möjligheter. Nu behövs smarta sätt att möta mänskliga behov med små fotavtryck och med ökad livskvalitet. 

Lär dig mer
 

NYC allt grönare

För drygt tio år sedan lanserade New York Citys borgmästare PlaNYC, ett av världens mest omfattande program för att förbättra miljön. Ett av de över100 målen var att plantera en miljon träd, på tio år. Redan hösten 2015 hade man nått målet – en miljon träd som gjorde New York-luften renare och staden vackrare och behagligare att vistas i. www.milliontreesnyc.org

 

Många fler goda exempel finns här:

www.wwf.se/urbansolutions

 

 

Svenska städer försöker minska konsumtionen

Växthusgasutsläpp från svensk konsumtion och flygresor utanför Sverige har ökat med nära 50 procent de senaste 20 åren. Många svenska städer försöker minska den ohållbara konsumtionen, här är några exempel.

GÖTEBORG har satt målet att invånarnas utsläpp år 2030 ska de vara nere i 3,5 ton per invånare – omkring en tredjedel av genomsnittssvenskens utsläpp idag. Receptet är utmaningar via Greenhackgbg.se, minskat flygresande och genom att se över maten som staden ansvarar för varje dag. Staden konstaterar dock att målen blir mycket svåra att nå.

ESKILSTUNA  har byggt en galleria där allt som säljs kommer från återvunnet material. I Retuna finns även en Recycle- och Design-utbildning.


ÖREBRO. Via plattformen Klimatsmart Vardag kan man hitta vegetariska recept, testa elcyklar och anmäla sig till klimatutmaningar, till exempel ”en köpfri månad”, då inget annat än mat får köpas. Skulle du klara det?

Artiklar

Städer måste bli hållbara

Stadsbor står för 70-75 procent av världens utsläpp. Måste det vara så, och var finns världsstäderna och hjärnorna som visar vägen till mer hållbara stadsliv?
Häng med

 

Så rensar du ut hemma

Trångt och rörigt hemma? Frigör plats genom att rensa ut! Men var snäll mot dig själv och låt det ta tid - gärna ett helt år!
Bästa rensar-tipsen

 

Fördel tågsemester

 

Tycker du att resan är vägen, inte bara målet? Prova att tågsemestera!
Phillip Weiss ger råd

 

"Bättre utan bil"

Lena Nilsson i Göteborg

Bor man nära stan är en bil mest till besvär. Så resonerar Lena Nilsson och Palle Lilja, som båda gjort sig av med bilen.

Skönt ta sig fram för egen maskin

 

 

Hållbar garderob på dina villkor

Nej, du behöver inte vara minimalist för att få till en hållbar garderob!
Johanna Nilsson tipsar

 

Här blomstrar gåvoekonomin

Gåvoekonomi är en global rörelse där vi ger bort och delar varor och tjänster för att spara både pengar och miljö.

I Värmland puttrar det av initiativ 

 

Läs fler artiklar ur arkivet