Janet Molisa Mukoko jobbar för WWF i Kamerun

Lokalt engagemang skyddar miljön

– Om vi på WWF ska nå våra mål så måste det också finnas ett starkt civilsamhälle i de länder där vi verkar, människor som själva är engagerade för att skydda naturen och utveckla sina länder på ett hållbart sätt. Utan dem kan hotade djur och miljöer inte skyddas på lång sikt.

 

Det säger Göran Eklöf som arbetar med Världsnaturfonden WWFs program för stöd och samarbete med lokalbefolkningar och deras organisationer i utvecklingsländer.

 

WWF har under alla år arbetat med att skydda och värna hotade djur och miljöer. Många gånger har det skett i samarbete med andra organisationer, företag och myndigheter.

 

I de projekt som presenteras här är det människor – och inte vilda djur – som är i fokus. Varför arbetar WWF på detta sätt?

 

– Vi behöver samarbeta med andra som drar åt samma håll som vi, som ställer beslutsfattare till svars och som är aktiva i förvaltningen av naturen, svarar Göran Eklöf. Annars finns risken att människor upplever skyddet för djuren som ett hot mot deras egen överlevnad. För om människor som lever runt nationalparkerna får det sämre så blir de också lättare utnyttjade av till exempel tjuvjägare.

 

Lokala organisationer driver projekten  

Uttrycket civilsamhället är ett samlingsnamn för alla de olika organisationer som finns i ett samhälle och som är oberoende från staten. Här finns allt från stora miljöorganisationer till små kooperativ som bildats i byar djupt inne i regnskogen.

 

Ett annat viktigt uttryck som ofta används är ägarskap. Med det menas att det är människorna i de länder där WWF arbetar som måste ”äga” verksamheten: på lång sikt går det inte att rädda världens natur om det görs av människor och organisationer som kommer utifrån.

 

Ett exempel på hur det kan fungera är när WWF ger stöd till en grupp mindre mark- och skogsägare som har gått ihop och bildat en organisation. Tillsammans kan de komma överens om hur skogen och de vilda djuren i närheten av en nationalpark ska skyddas. Här kan WWF ge stöd och hjälp, men det är människorna själva som måste styra och ta ansvar för det de gör. WWF arbetar också tillsammans med större miljöorganisationer på nationell nivå.

 

– Det är viktigt att organisationerna är självständiga från oss, att de representerar människor i området att de känner ägarskap och styr sig själva.

 

Ett nytt sätt att arbeta 

Ett exempel på hur WWF arbetar är Indonesien där organisationen har 600 anställda, varav de allra flesta arbetar på lokalkontor runt om i det stora landet. Cristina Eghenter arbetar för WWF på Borneo:

 

– Samarbetet med Sverige innebär en möjlighet för oss att verkligen fokusera på att stärka andra och lämna den centrala plats som vi på WWF älskar att vara på. Det handlar om vilka som på lång sikt är de aktörer som kan skydda naturen och miljön. Därför är det så viktigt att det utvecklas starka, självständiga organisationer som inte är beroende av oss. Det här innebär också att vi måste förändra vårt sätt att tänka och jobba, konstaterar Cristina.

 

Stödet till civilsamhället handlar inte bara om att Sverige bidrar med pengar. Som organisation lär sig WWF också mycket av samarbetet, menar Göran Eklöf:

 

– Erfarenheter från ett samarbete i till exempel Kenya kan föras vidare till Vietnam. Vi kan också lära oss mycket av lokala organisationer. WWF är inte experter på demokrati eller kvinnors situation, där finns det andra som är mycket mer kunniga än vi.

 

Samtidigt är det inte alltid lätt att stödja små, lokala organisationer och ursprungsbefolkningar. I många fall är grupperna svaga, människor pratar inte andra språk än de lokala och har kanske knappt gått i skolan.

 

– Många grupper som lever i och kring världens regnskogar har inte några egna formella organisationer. Därför tar det tid att bygga upp ett samarbete. Det är ju inte heller meningen att vi ska komma in och göra om deras organisationer till något annat än vad de är, konstaterar Göran Eklöf.

 

Senast uppdaterad 2015-10-27

Varför arbetar WWF
med människor?

 

Människor som bor i de områden där WWF arbetar tillhör ofta marginaliserade grupper som lever i fattigdom och saknar inflytande i samhället. De är ofta beroende av lokala naturresurser för sin försörjning. När befolkningen växer ökar trycket på naturen, och då hotas både samhällenas överlevnad och den biologiska mångfalden.

För att på lång sikt kunna skydda hotade djur och miljöer så krävs en kunnig och engagerad lokalbefolkning som kan försörja sig på sätt som inte skadar naturen.  Och viktigast av allt – WWF bidrar med kunskap, men själva jobbet utförs av de tusentals människor som anpassar kunskapen till lokala förutsättningar och omsätter den i praktik.

 Joyce Kawooya, rektor för skolan i det lilla samhället Kaswa i Uganda. Foto Germund Sellgren / WWF

– När eleverna går hem tar de med sig kunskapen och sprider den i hela samhället. Föräldrarna kommer också till skolan och kan lära sig direkt.

 Joyce Kawooya, rektor för skolan i det lilla samhället Kaswa i Uganda

Pak Lewi, en av ledarna för FORMADAT på Borneo

- Organisationen FORMADAT bildades av oss för att vara till nytta för alla som bor i hjärtat av Borneo. Vi förenas för att skydda vårt land, våra rättigheter, vår miljö och vår kultur.

Pak Lewi, en av ledarna för FORMADAT på Borneo.