Remiss ang. "Komplettering av underlag för ratificeringen av Förenta Nationernas internationella konvention om kontroll av skadliga antifoulingsystem för fartyg (M2002/1748/Kn)

Charlotte Unger
Enheten för kretslopp och näringsliv
Miljödepartementet
103 33 Stockholm

2002-09-30

Remiss ang. "Komplettering av underlag för ratificeringen av Förenta Nationernas internationella konvention om kontroll av skadliga antifoulingsystem för fartyg" (M2002/1748/Kn)
F o m 1 januari 2003 innebär rubr. konvention att det skall bli förbjudet att måla fartygsskrov med färger innehållande tennorganisaka föreningar. Ratificering av konventionen medför ett behov av lagändringar, förordningsändringar samt ändringar i Sjöfartsverkets föreskrifter.

Världsnaturfonden WWF är mycket positivt till denna IMO-konvention (International Maritime Organization) och ser fram emot att AFS-konventionen (International Convention on the Control of Harmful Anti-fouling Systems on Ships) träder i kraft. WWF anser alltså att Sverige bör vara drivande så att konventionen snarast ratificeras och kan träda i kraft.

WWF avstår i detta fall från att lämna detaljerade synpunkter och förutsätter att ev. brister och nödvändiga kompletteringar i svensk lagstiftning och myndighetsutövning, som påtalats i Kemikalieinspektionens och Sjöfartsverkets rapporter, kommer att åtgärdas. WWF anser att Sverige bör säkerställa att försiktighetsprincipen i praktiken verkligen kan tillämpas så att även andra skadliga antifoulingsystem kan begränsas genom konventionen. För att möjliggöra detta måste det, enligt vår bedömning, ske en samverkan mellan Sjöfartsverket, Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket. Hur denna samverkan skall ske bör snarast utredas. Eftersom det tagit så lång tid att uppnå ett förbud mot tennorganiska färger är det viktigt att främja en framförhållning när det gäller forskning och övervakning av antifoulingsystemens miljöeffekter. Detta behov ställer krav på extra resurser till berörda myndigheter och verk.

WWF kräver att fartyg som inte bär EU-flagg bör förbjudas använda tennorganiska färger under övergångstiden. Av förslaget till förordning framgår att det för tredje land "av rättstekniska skäl" kan bli svårt att f o m 1/1 2003 lagstifta om ett förbud för sina fartyg. Därför föreslås att under övergångsperioden (mellan 1/1 2003 och konventionens ikraftträdande) fartyg som inte för EU-flagg undantas från förordningens förbud. WWF kan inte acceptera detta förslag. Betydelsen av enhetliga regler för fartygstrafiken påpekas ofta, men här möjliggörs olika villkor beroende av ett fartygs flagg. Av remissunderlaget framgår att endast 28,36% av de fartyg som anlöpte EUs hamnar under 2001 förde EU-flagg. Merparten av fartygstrafiken föreslås alltså bli undantagen från förbudet att använda tennorganiska färger! Av denna anledning är det speciellt väsentligt att konventionen får internationell status, eftersom marin biota givetvis är minst lika känslig och tar lika stor skada i övriga världen. Det bör rimligen inte heller vara möjligt att flagga ut fartyg för att kunna bemåla dem med tennorganiska färger.

Föreslagen förordning och AFS-konventionen medför ökade krav på bl a tillsyn. WWF förutsätter att ansvariga myndigheter tilldelas de resurser som krävs för att säkerställa att konventionen och förordningen efterlevs. WWF anser även att myndigheterna bör genomföra en konsekvensanalys av AFS-konventionen. I redovisningen av regeringsuppdraget föreslås
bl a: "Bortsett från Kemikalieinspektionens ställningstagande att inte längre godkänna antifoulingsystem som innehåller tennorganiska föreningar, är det högst önskvärt att svenska särkrav i möjligaste mån undviks när det gäller sjöfarten i övrigt." WWF anser dock att det under vissa omständigheter kan vara nödvändigt att driva svenska särkrav för att påskynda en miljöanpassning av sjöfarten.

Enligt AFS-konventionen behöver man bara besiktiga fartyg i internationell trafik. Förordningen däremot innehåller ett besiktningskrav för alla fartyg med 400 tons bruttodräktighet och däröver oberoende av trafikens art. WWF är mycket positivt till denna skrivning.

Lars Kristoferson
generaldirektör

Lennart Nyman
naturvårdsdirektör

Nina Munthe
marin expert 
Senast uppdaterad 2007-10-04