Remiss avseende "Ändring av föreskrifter om genetiskt modifierade växter" (Dnr 22-4517/02) 

Anna-Clara Sjöström
Växtodlingsenheten
Jordbruksverket
551 82 Jönköping

2002-09-20

Remiss avseende "Ändring av föreskrifter om genetiskt modifierade växter" (Dnr 22-4517/02)
Världsnaturfonden WWF har redan behandlat denna fråga i synpunkter till Naturvårdsverket (2002-08-23) på en förordning om genetiskt modifierade organismer. Rubr. förslag och konsekvensutredning syftar till att reglera denna verksamhet i en förordning i stället för i föreskrifter, d v s i enlighet med anpassningen av svensk lagstiftning till EGs direktiv 2001/18/EG. Rubr. förslag omfattar både transport, avsiktlig utsättning och utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade växter.

WWF anser att det detaljerade förslag till direktiv som utarbetats av Miljödepartementets rättssakkunniga är mycket ambitiöst och ett lovvärt försök att anpassa förordningen till försiktighetsprincipen. Detta leder dock till att den praktiska tillämpningen av direktivet blir mycket svår, både för ansökande intressenter och för de bedömande myndigheterna. Detta kan i sin tur medföra en förenklad handläggning eller att inga tillstånd kan ges. Bägge dessa linjer är naturligtvis otillfredsställande.

WWF bedömer direktivet utifrån sin principiella ståndpunkt att utsläppande av GMO i naturen, avsiktligt eller medvetet, riskerar att minskla den genetiska variationen inom arter och ekosystem, samt på ett mycket svårbedömt sätt påverka de naturliga ekosystemens uppbyggnad och funktion. Med tanke på de reella och potentiella riskerna anser WWF att det krävs 1) ett fortsatt moratorium på frisläppande av GMO innan man känner till de ekologiska interaktionerna och säkerhetsföreskrifter antagits, 2) att offentliga miljökonsekvensbeskrivningar måste genomföras, 3) att man kartlägger de indirekta risker som finns (t ex ökat behov av kemikalier, skador på nyttoinsekter och andra naturliga predatorer på skadedjur, avsaknad av fungerande säkerhetsrutiner mot genflöde till naturligt förekommande arter - det kanske största problemet), 4) effektiv monitoring från industrin, myndigheter och biståndsorgan, samt 5) samverkan med ursprungs- och lokalbefolkningar när det gäller tillgång till och nyttjande av de genmodifierade växterna.

Lars Kristoferson
generaldirektör

Lennart Nyman
naturvårdsdirektör
Senast uppdaterad 2007-10-04