Remiss ang. Naturvårdsverkets och Fiskeriverkets "Förslag till åtgärdsprogram för tumlare (Phocoena phocoena) (Dnr 402-4188-02 Nv)

Christina Rappe
Vattenmiljöenheten
Naturvårdsverket
106 48 Stockholm

2002-09-16

Remiss ang. Naturvårdsverkets och Fiskeriverkets "Förslag till åtgärdsprogram för tumlare (Phocoena phocoena) (Dnr 402-4188-02 Nv)
Utbredning och status:
Sid 3. Världsnaturfonden WWF delar verkens åsikt om att det saknas tillräcklig kunskap om utbytet mellan Östersjöns tumlarbestånd och närliggande bestånd i Västerhavet och Nordsjön. Detta leder i sin tur till slutsatsen att vi måste tillämpa försiktighetsprincipen och förvalta Östersjöns tumlare som en isolerad population.

Utveckling och problembeskrivning:
Sid. 5. WWF delar verkens åsikt om behovet av att förbättra kunskapen om var och hur många tumlare som fångas som bifångster i yrkesfisket. Det är därför viktigt att snarast upprätta observatörsprogram med oberoende observatörer, eftersom nu tillgängliga data utgör en mycket osäker grund för beståndsuppskattningar (se även nedan under "Åtgärder").

Genomförda insatser samt forskning och utveckling:
WWF har inga synpunkter på detta avsnitt.

Riktlinjer för förvaltningen:
Sid. 9. WWF delar verkens åsikt om vikten av att förvalta tumlarpopulationer genom internationellt samarbete och internationella insatser eftersom både tumlarpopulationerna och hoten mot dem är gränsöverskridande. Förvaltningen av tumlare i svenska vatten påverkas redan i dagsläget av ett antal nationella och internationella lagar, avtal, direktiv och konventioner som det naturligtvis är mycket viktigt att vi följer.

Kort- och långsiktiga mål:
Kortsiktiga mål: Sid. 10. I åtgärdsprogrammet anges att den totala bifångsten asv tumlare i svensk ekonomisk zon inom 2-3 år ska understiga 1,7% av populationen för att K (carrying capacity) ska kunna vidmakthållas på nivån 80% av populationen. Värdet grundar sig på en osäker teoretisk beräkning, men torde ändå utgöra det mest objektiva värde som finns att tillgå, varför WWF kan ställa sig bakom denna riktlinje. Långsiktiga mål: Sid. 11. Verken anser att bifångsten av tumlare i svensk ekonomisk zon ska understiga 1% innan 2010. Detta avses ske genom t ex åtgärder inom fisket och minskning av miljögiftutsläpp. WWF anser att nivån är acceptabel, men ifrågasätter möjligheten att åstadkomma denna förändring.

Både gällande de kort- och långsiktiga målen anser WWF att det finns så stora brister när det gäller möjligheten att beräkna hur stor del av tumlarpopulationen som fångas som bifångst i yrkesfisket att möjligheten till utvärdering av de föreslagna åtgärderna kan ifrågasättas. Förhoppningsvis kommer man i alla falla att kunna upptäcka relativa förändringar, vilka skulle kunna indikera en positiv trend i populationstillväxt samt minskning i bifångsterna.

Verken anser inte att det finns data som styrker att vissa områden i svenska vatten skulle ha speciell betydelse för tumlare. Denna åsikt har medfört att verken inte ser att det finns något behov av speciella skyddade områden. WWF anser att även detta antagande bygger på bristfällig kunskap, och föreslår därför att åtgärdsprogrammet bör omfatta en analys av detta förhållande innan det avskrivs som en lämplig kompletterande åtgärd. WWF hänvisar i detta avseende till EUs habitatsdirektiv som föreskriver att områden som är av särskild betydelse för tumlare ska avsättas som Natura 2000-områden.

Kunskapsbehov:
Sid. 11. WWF delar verkens åsikt om att de frågeställningar som anges i åtgärdsplanen är väsentliga och måste besvaras för att förvaltningsplanen ska fungera. Det är dock viktigt att denna insikt om bristfälliga data inte försenar införandet av konkreta åtgärder för att minska bifångsterna. WWF anser även att det bör anges (under punkt 1) att det genomfördes en inventering av tumlarpopulationen i Östersjön under sommaren 2002 (finansierad av verken och WWF).

Åtgärder:
Sid. 12-13. Verken föreslår en rad åtgärder som ska genomföras inom åtgärdsprogrammets ram. WWF har ingen avvikande mening om dessa förslag, men anser att viss komplettering bör införas: 1) för samtliga åtgärder bör det anges en tidsplan, 2) under punkt 1 (se även ovan) bör inventeringen av tumlare i Östersjön sommaren 2002 nämnas, 3) under punkt 5 anser WWF att det är mycket viktigt att utreda möjligheterna att använda alternativa fiskemetoder och fortsätta en redskapsutveckling i syfte att minska bifångsterna. Detta är den mest konkreta långsiktiga lösningen av bifångstproblematiken, och WWF anser att det bör tillsättas en arbetsgrupp som kontinuerligt arbetar med frågan. I arbetsgruppen bör ingå representanter för alla intressegrupper, t ex yrkesfiskare, redskapsutvecklare, myndigheter och naturvårdsorganisationer.

Tumlare fångas fr a i nätfisket (i Östersjön främst laxdrivgarn, torskbottengarn och piggvarsgarn). Även sjöfåglar och sälar fastnar i dessa redskap, vilket innebär att åtgärder för att minska bifångsten av tumlare även gynnar fåglar och sälar. Detta medför att det bör ske en samordning mellan de insatser som görs för att minska bifångsterna av samtliga dessa djurgrupper.

Bland tänkbara redskapsförändringar kan nämnas en övergång från garn till långrev, vilket i första hand bör minska fångsten av vissa sjöfågelarter. Vitfärgning av drivgarnens övre del gör dem lättare att upptäcka för fåglar, men lär inte minska fiskfångsten (enligt nordamerikanska erfarenheter).

Under punkt 5 föreslår verken att det införs ett observatörsprogram för drivgarnsfisket efter lax i Östersjön. WWF delar denna uppfattning men anser att motsvarande program på sikt också måste införas för fisket på torsk och piggvar (enligt argumentationen ovan). I de sistnämnda fallen är det dock viktigt att man genomför pilotprojekt för att finslipa metodiken.

Under punkt 8 anser verken att det bör bli obligatoriskt att märka laxdrivgarnen med s k pingers. WWF stödjer förslaget, men även i detta fall är det viktigt att först utreda om några negativa effekter kan uppträda. Detta är speciellt viktigt om kravet också vidgas till att omfatta "märkning" av även andra redskap som ger stora bifångster. På sid. 13 delar WWF verkens åsikt att alla åtgärder som berör fisket planeras och genomförs i nära samarbete med representanter för både yrkesfisket, sportfisket och naturvårdsorganisationer.

Resursbehov och ansvar:
WWF har inga synpunkter på detta avsnitt.

 
Utvärdering:
Sid. 14. WWF delar verkens åsikt om att en detaljerad åtgärdsplan måste tas fram för varje enskild åtgärd. WWF vill dessutom påpeka behovet av att en tidsplan också tas fram för dessa åtgärdsplaner.

Rapportering:
WWF har inga synpunkter på detta avsnitt.

Lars Kristoferson
generaldirektör

Lennart Nyman
naturvårdsdirektör

Åsa Andersson
marin expert

Senast uppdaterad 2014-02-21