Synpunkter på förordning om genetiskt modifierade organismer (305-4465-02 Nl) 

Elin Linnarsson
Landmiljöenheten
Naturvårdsverket
106 48 Stockholm

2002-08-23

Synpunkter på förordning om genetiskt modifierade organismer (305-4465-02 Nl)
Miljödepartementets rättssakkunniga (Cecilia Nermark Torgils) har arbetat fram detta förslag till förordning om genetiskt modifierade organismer (till svensk författningssamling) som underlag för genomförandet av GMO-direktivet, som måste ha genomförts den 17/10 2002. Detta GMO-direktiv gäller organismer avsedda att sättas ut avsiktligen i miljön, antingen genom användande i fältförsök eller i form av produkter som innehåller genetiskt modifierade organismer som skall släppas ut på marknaden. Departementet har gjort bedömningen att Miljöbalken i princip redan innehåller de lagbestämmelser som behövs, men att genomförandet av direktivet bör göras genom en helt ny förordning, d v s den som remissen omfattar.

Världsnaturfonden WWFs principiella åsikt om genetiskt modifierade organsimer är att de vid avsiktligt eller oavsiktligt utsättande i miljön riskerar att minska den naturliga genetiska variationen i ekosystemen samt, på ett svårbedömt sätt, påverka de naturliga ekosystemens uppbyggnad och relativa artbalans. WWF har därför tidigare till Miljödepartementet (1999-04-22) klargjort sitt ställningstagande. Grunden för våra överväganden är: 1) ett moratorium på frisläppande av GMO innan man känner till de ekologiska interaktionerna och säkerhetsföreskrifter antagits, 2) att offentliga miljökonsekvensbeskrivningar måste genomföras, 3) att man kartlägger de indirekta risker som finns, t ex ökat behov av kemikalier, skador på "nyttoinsekter" och andra naturliga predatorer på skadedjur, avsaknad av säkerhetsrutiner mot genflöde till naturligt förekommande arter, 4) effektiv monitoring från industrin, myndigheter och biståndsorgan, samt 5) samverkan med lokal- och ursprungsbefolkningar när det gäller nyttjandet av de nya grödorna.

Mot bakgrund av dessa allmänna ställningstaganden anser WWF att rubr. förslag till förordning på ett utmärkt sätt försöker hitta ett praktiskt ramverk för att minimera de konkreta eller potentiella riskerna med utsättande av genetiskt modifierade organismer i naturen. De kommentarer som följer nedan berör endast vår syn på skyddet mot negativa effekter på de naturliga ekosystemen, inte födoämnessäkerhet. Som ett kuriosum nämns i förslaget att förordningen inte gäller genetiskt modifierade människor!

Förordningen är uppdelad på ett stort antal §§ (t ex 3 kap om Utsläppande på marknaden som omfattar 40§§). Efter närmare genomläsning inses snabbt att detta kan tolkas som ett gott försök att anpassa förordningen till försiktighetsprincipen. Detta är naturligtvis mycket lovvärt, men visar också vilka stora teoretiska och fr a praktiska konsekvenser riskbedömningar och andra försiktighetsmått medför. Den kanske svåraste frågeställningen handlar om de ev långsiktiga, ekosystempåverkande effekterna. Förordningen tar upp denna fråga i en rad §§, på ett sätt som visar stor insikt om både komplexiteten och nödvändigheten av att detta hanteras på ett så konkret och standardiserat sätt som möjligt. Ansökning, prövning och rapportering (och beslut och ansvar) följer en logisk modell.

I bilaga 1 konkretiseras vilka principer som ska gälla vid riskbedömningen. De allmänna principerna (B) anser WWF vara mycket välformulerade, med tyngdpunkten på offentlighet och vetenskaplig grund. Under C. Metodik redovisas de olika stegen i riskbedömningen - på sid. 17-19. Det som skrivs där är eftersträvansvärt, logiskt och vetenskapligt korrekt, men det lär ytterst sällan vara möjligt att utvärdera t ex de potentiella långsiktiga ekosystemeffekterna på det sätt som riskbedömningen här förutsätter. Tid, försöksresurser och pengar är nog tyvärr starkt begränsande för denna bedömning. I denna verklighet blir den föreslagna riskhanteringsstrategin mycket viktig. Det hade varit av stor hjälp om dessa strategier hade beskrivits kortfattat. Ytterligare ett klargörande blir väsentligt, eftersom det direkt påverkar hur och när riskbedömningar ska ske. Detta gäller definitionen av begreppet "avsiktlig utsättning" (vilket även poängteras i missivet till förslaget).

Även kraven på dokumentation i ansökan enligt bilaga 2A och B är oerhört detaljerade och befogade, men svåra att leverera till beslutande myndighet. WWF vill betona att det goda syftet antingen kan komma att leda till att beslutande myndighete(er) ger avkall på viss, i och för sig väsentlig, dokumentation eller att inga tillstånd till utsläppande av GMO i naturen ges! Ingetdera alternativet är eftersträvansvärt.

Lars kristoferson
generaldirektör

Lennart Nyman
naturvårdsdirektör
Senast uppdaterad 2007-10-04