Remiss avseende "Skogsvårdsorganisationens utvärdering av skogspolitikens effekter SUS 2001" (N2002/172/ESB)

Magnus Berg
Näringsdepartementet
Enheten för energi, skog och basindustri
103 33 Stockholm


2002-02-03

Remiss avseende "Skogsvårdsorganisationens utvärdering av skogspolitikens effekter SUS 2001" (N2002/172/ESB)
Inledning
Utvärderingen av den skogspolitik som fastställdes av riksdagen i maj 1993 genomfördes redan 1997, varför rubr utvärdering gäller att i vidare mening utvärdera effekterna av den förda skogspolitiken. Världsnaturfonden WWF, som deltog i förarbetet till det nya skogspolitiska betänkandet, har som målsättning att skogspolitiken skall gynna bevarandet av den biologiska mångfalden i skogen, i huvudsak genom ett uthålligt bedrivet skogsbruk och avsättning av adekvata skyddade områden av olika skogsbiotoper. Av den anledningen har vi under en lång följd av år arbetat för att införa ett miljöcertifieringssystem (FSC) för skogsbruket i Sverige och globalt.

Generella synpunkter
WWF anser att en avgörande punkt i utvärderingen är påpekandet av den relativa bristen på forskning och lagstiftning vad gäller alternativa skogsbruksmetoder. Nya metoder och möjligheter till alternativa sätt att bruka skogen måste testas, så att det blir ett tydligt trendbrott bort ifrån plantageskogsbruk med låg grad av hänsyn både till den biologiska mångfalden och människans nyttjande av densamma. Den tidigare använda dimensionshuggningen gav faktiskt skogar med en naturlik struktur och skiktning! Skiktningsvariationen i produktionsskogen måste alltså tillåtas öka, vilket faktiskt är förenligt både med miljö- och produktionsmålen. Detta höjer dessutom skogens attraktionsvärde. Det förtjänar också påpekas att det f n sker en övergång till bruk av skiktad skog i såväl Norge, Danmark, Storbritannien som Tyskland. En annan svaghet, som utvärderingen inte tillräckligt belyser, är markavvattningen och skogsbrukets negativa påverkan på alla vattenmiljöer. Kunskapen kring hur dessa miljöer ska skyddas är numera tillräckligt god för att konkreta åtgärder kan sättas in och generellt är det mycket tveksamt om markberedning över huvud taget bör förekomma. Det krävs stora restaureringsinsatser för att återställa den naturliga hydrologiska balansen i skogslandskapet. Det behövs även information och landskapsplanering för att påvisa hur man ska minimera skadorna av dagens skogsbruk.

Specifika synpunkter
3.11.3 Certifiering: WWF vill speciellt påpeka svårigheterna att jämföra skillnaderna mellan de två dominerande certifieringssystemen i landet - FSC och PEFC. Bristen på transparens i PEFC-systemet försvårar för utomstående parter att bedöma hur stor måluppfyllelsen är i PEFC-certifierade skogar.

5. Måluppfyllelse: Det är svårt att hitta en objektiv metod för att analysera om de uppsatta målen är uppfyllda. När det gäller t ex arealen skyddad skog fastställer forskare (Angelstam & Mikusinski, 2001) att miljömålet i skogspolitiken uppnås om "växt- och djurarter…ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelkser och i livskraftiga bestång. Hotade arter och naturtyper skall skyddas". Till detta mål är det långt kvar. Fr a behövs en betydligt högre andel skyddad produktiv skog nedanför fjällkedjan och nemoral lövskog i de sydligaste delarna av vårt land. Sverige måste alltså ansvara för att det både skyddas större arealer sydlig skog och dessutom att ett restaureringsarbete av sydlig lövskog initieras (se målbilden under punkt 5.3.3).

5.5 Vissa övriga miljökvalitetsmål med anknytning till skog: I miljökvalitetsmålet "Myllrande våtmarker" fastslår riksdagen att "Senast 2004 skall inte skogsbilvägar byggas över våtmarker med höga natur- eller kulturvärden eller så att dessa våtmarker påverkas negativt på annat sätt". I delmål 3 konstaterar utredningen att tillämpningen av lagstiftningen inte underlättar måluppfyllelsen. I utredningsuppdraget måste därför ingå att bedöma på vilket sätt man skall kunna uppnå delmålet. WWF anser dessutom att miljöaspekterna i samband med byggandet av skogsbilvägar är för dåligt tillgodosedda, samt att ny vägdragning i tidigare väglöst land måste omfattas av mer utförliga miljökonsekvensbeskrivningar innan tillstånd ges.

6.4.6 Tätortsnära skogar och kontinuitetsskogar: I de tätortsnära skogarna ställs numera allt tydligare krav på alternativa brukningssätt. WWF delar uppfattningen men anser att detta synsätt bör gälla generellt. I avsnittet om kontinuitetsskogarna framhålls också betydelsen av alternativ skötsel av de fragment av kontinuerligt skogbevuxna områden som finns kvar. För att detta ska ske på ett ansvarsfullt sätt behövs mer forskning inom området samt generellt större flexibilitet hos alla aktörer.

Lars Kristoferson
generalsekreterare

Lennart Nyman
naturvårdsdirektör

Hans Berglund
programchef Skog
Senast uppdaterad 2007-10-04