Synpunkter på förslag till ändringar i artskyddsförordningen (Dnr M2001/4535/R)

Miljödepartementet
Rättsenheten
Att. Anders Ingman
Stockholm 2001-09-20

Synpunkter på förslag till ändring i artskyddsförordningen (Dnr M2001/2946/R).

För tre år sedan lämnade Världsnaturfonden WWF ett förslag till Miljödepartementet angående reglering av importen av samt förvaring och försäljning av levande kräftor. Miljödepartementet har valt att införa en reglering i artskyddsförordningen i likhet med vad WWF föreslog. Den reglering som Miljödepartementet har föreslagit skiljer sig dock helt från WWF:s förslag, och är utformad på ett sätt som tidigare provats utan framgång när det gäller införseln av levande djur. Artskyddsförordningen fungerar idag på ett utmärkt sätt och det är logiskt att kräftregleringen också införs i dessa avsnitt för att ge en rak, distinkt och heltäckande reglering. WWF föreslår därför att rubr förslag omarbetas i enlighet med de riktlinjer som f n finns i artskyddsförordningen.

WWFs synpunkter på förslaget:
11 a §:

Inga synpunkter.

11 b §:

Paragrafen är utformad på ett sådant sätt att det är den person som fångar, tar kräftor från en odling eller för in kräftor till Sverige som skall föra kräftorna till platsen för kokning. Kräftorna skall sedan kokas så snart det är möjligt. Att knyta upp en reglering till en person eller ett moment är olyckligt och har provats tidigare för exempelvis reptiler, men utan större framgång. Om levande kräftor av en i Sverige främmande kräftart hittas hos en privatperson eller saluförs i en affär är kräftorna legala att inneha och/eller att sälja, så länge personen i fråga inte anger vem som förde in djuren till Sverige! Om det är okänt vem som förde in kräftorna i landet är det åklagare, polis, och tull som skall utreda när, var och vem som förde inkräftorna i landet. Detta är oftast omöjligt, vilket innebär att den som har de levande kräftorna får behålla dem och även sälja dem. Det anges vidare att kräftorna skall kokas "så snart som möjligt", men det är oklart vem som ansvarar för att kräftorna verkligen blir kokade, personen som fört in kräftorna eller någon annan?

13 a §:

Inga synpunkter.

WWF:s förslag till ändringar:
Det är svårt att omformulera nuvarande förslag så att det blir lika klart, distinkt och effektivt som övriga delar av artskyddsförordningen. Därför anser WWF att regleringarna i stället borde utformas på det sätt som föreslogs av WWF i skrivelsen till Miljödepartementet den 19 oktober 1998.

Ett genomförande av WWFs förslag skulle bl.a. innebära följande skillnader jämfört med Miljödepartementets (MDs) förslag: * Ett totalt införselförbud för levande kräftor från tredje land. MDs förslag tillåter införsel för kokning i landet. Det är lätt att det då hamnar kräftor "vid sidan av", vilka kan sättas ut i svenska vattendrag.

* Reglering i olika led: MDs förslag reglerar bara det första ledet - "den som". Detta gör lagstiftningen svårarbetad för åklagare, polis och tull samt för tillsynsmyndigheterna. WWFs förslag reglerar alla led, d v s import, förvaring, försäljning m.m. Klara regleringar finns i alla dessa led vilket förenklar både för rättsvårdande myndigheter och tillsynsmyndigheter.

* Övriga bieffekter av WWFs förslag:

* Spridningen av främmande sjukdomar hindras effektivt genom WWFs förslag. Med MDs förslag kan främmande sjukdomar komma in i landet och smitta svenska kräftbestånd. Lärdom bör tas av det som hände genom kräftpesten i Sverige under 1900-talet. MDs förslag innehåller inte några regleringar av hur det skall förfaras medt ex transportmaterial och det vatten kräftorna kommit i kontakt med för att smittsamma sjukdomar ej skall spridas till närliggande vattendrag. Hanteringen av emballage m.m. fanns tidigare reglerad i de smittskyddsbestämmelser som upphörde att gälla efter EU-medlemskapet. Några regleringar av smittskyddet när det gäller kräftor finns ej inom EU eller i Sverige, och går ej heller att göra med nuvarande EU-bestämmelser, enligt muntligt besked från Jordbruksverket (2001-09-10).

* Djurskyddet: Det diskuteras livligt inom EU att djurtransporterna bör minska i omfattning och längd, och ofta framförs dessa åsikter av Sverige. MDs förslag uppmuntrar tyvärr till ökad långväga transport av djur, medan WWFs förslag sätter stopp för långa transporter. WWF anser alltså att det är bättre att koka kräftorna på den plats där de fångas för att därefter transportera dem hit i fruset tillstånd.

WWF:s förslag till regleringar:
(Något modifierat sedan 1998).

Förslag till ändringar i artskyddsförordningen (1998:179):

Förslag till ändringar anges med understruken kursiv stil.

På bilagan till förordningen införs: nAstacidae, Cambaridae och Parastacidae Kräftor

Import, export och reexport

3 § Utöver vad som gäller enligt rådets förordning (EG) nr 338/97 är det förbjudet att importera, exportera eller återexportera

1. levande fåglar och ägg med embryo av arter som lever vilt inom Europeiska unionens europeiska territorium,

2. levande djur och växter av arter som i bilagan till denna förordning har markerats med N eller n.

Första stycket gäller inte djur som åtkommits i enlighet med en bestämmelse i jaktlagen (1987:259) eller i enlighet med bestämmelser i fiskelagen (1993:787). Förordning (2001:447).

Förbud mot förvaring av levande djur och växter

7 § Det är inte tillåtet att förvara eller transportera

1. levande fåglar och ägg med embryo av arter som lever vilt inom Europeiska unionens europeiska territorium,

2. levande djur och växter av de arter som i bilagan till denna förordning har markerats med N eller n.

Förbudet gäller alla levnadsstadier hos djuren och alla stadier i växternas biologiska cykel. Förordning (2001:447).

8 § Vad som sägs i 7 § gäller inte

- djur och ägg, om det visas att exemplaret har tagits från naturen i enlighet med bestämmelser i jaktlagen (1987:259),

- kräftor av arterna Flodkräfta (Astacus astacus) och Signalkräfta (Pacifastacus leniusculus) om det visas att kräftorna har fångats i enlighet med bestämmelser i fiskelagen (1993:787),

- växter och djur utom fåglar, om det visas att varken djuret eller växten eller föräldragenerationen levt vilt,

- kräftor av arterna Flodkräfta (Astacus astacus) och Signalkräfta (Pacifastacus leniusculus) om det visas att varken kräftan eller föräldragenerationen till kräftan levt vilt, och där föräldragenerationen har sitt ursprung i Sverige.

- växter och djur, om det visas att exemplaret har tagits från naturen på ett lagligt sätt före den 1 januari 1999,

- vid transitering i enlighet med rådets förordning (EG) nr 338/97,

- tillfällig förvaring i samband med omhändertagande för vård och behandling på grund av sjukdom eller skada.

Förordning (1998:1305).

Förbud mot försäljning m.m.
9 § Det är inte tillåtet att förvara för försäljning eller bjuda ut till försäljning, sälja, köpa eller byta levande eller döda

1. fåglar av arter som lever vilt inom Europeiska unionens europeiska territorium,

2. djur, växter, ägg, fröer, sporer och delar av djur och växter av de arter som i bilagan till denna förordning har markerats med N eller n.

Detsamma gäller varor som härrör från sådana djur och växter. Detsamma gäller också andra varor där det i åtföljande dokument, på förpackning eller i märkning anges att varan utgör del av eller härrör från sådana djur eller växter eller där någon annan omständighet föreligger som är ägnad att ge intrycket att varan utgör del av eller härrör från sådana djur eller växter.

Förbudet gäller alla levnadsstadier hos djuren och alla stadier i växternas biologiska cykel. Förordning (2001:447).

10 § Vad som sägs i 9 § gäller inte

- handel med djur och ägg, om det visas att djuret har fångats, dödats eller, i fråga om ägg, har samlats in, i enlighet med bestämmelse i jaktlagen (1987:259), om inte annat följer av 33 § jaktförordningen (1987:905),

- handel med och kräftor av arterna Flodkräfta (Astacus astacus) och Signalkräfta (Pacifastacus leniusculus) om det visas att kräftorna har fångats i enlighet med bestämmelser i fiskelagen (1993:787),

- döda djur och ägg respektive del eller vara av djur, om det visas att exemplaret har tagits från naturen på ett lagligt sätt före den 1 januari 1999,

- levande och döda växter, om det visas att exemplaret har tagits från naturen på ett lagligt sätt före den 1 januari 1999,

- levande växter och djur utom fåglar, fåglar om det visas att varken exemplaret eller föräldragenerationen levt vilt,

- kräftor av arterna Flodkräfta (Astacus astacus) och Signalkräfta (Pacifastacus leniusculus) om det visas att varken kräftan eller föräldragenerationen till kräftan levt vilt, och där föräldragenerationen har sitt ursprung i Sverige.

- handel med döda djur som utgör ett naturligt led i prepareringsverksamhet som bedrivs av den som har tillstånd för preparering enligt 15 §,

- djur och växter av arter som omfattas av förbud mot kommersiella aktiviteter i rådets förordning (EG) nr 338/97. Förordning (1998:1305).

Sammanfattning av de praktiska konsekvenserna av ovanstående förslag:
Import:

* Det blir förbjudet att importera levande kräftor från tredje land, d.v.s. land utanför EU. Det blir även förbjudet att "förvara, förvara till försäljning, bjuda ut till försäljning, sälja, köpa eller byta" levande kräftor från tredje land.

* Det blir förbjudet att "förvara, förvara till försäljning, bjuda ut till försäljning, sälja, köpa eller byta" levande kräftor som införts från andra EU-länder.

* Det blir förbjudet att för akvariebruk importera levande kräftor av familjerna Astacidae, Cambaridae och Parastacidae.

* Det blir tillåtet att importera döda kräftor av alla arter från tredje land och från andra EU-länder.

Förvaring av levande kräftor:

* Det blir förbjudet att förvara levande kräftor av arter som tillhör familjerna Astacidae, Cambaridae och Parastacidae. Detta gäller dock ej för flodkräfta och signalkräfta.

Försäljning inom landet:

* Det blir förbjudet att "förvara för försäljning, bjuda ut till försäljning, sälja, köpa eller byta" levande kräftor som är olagligt fångade enligt de bestämmelser som finns i fiskelagen, fiskeriförordningen eller föreskrift till dessa. Regleringen innebär också att den som försäljer levande kräftor vid kontroll skall kunna "visa" att de är lagligt åtkomna.

* Det blir som tidigare tillåtet för privatpersoner och företag att försälja levande och döda kräftor som är lagligt fångade i Sverige. Fiskeriförordningen reglerar dock försäljning av levande och döda kräftor som kommer från kräftpestsmittade vatten.

Fångst och utsättning av kräftor:

* Fångst och utsättning av kräftor regleras som tidigare av fiskelagen, fiskeriförordningen och föreskrifter till dessa. Där finns regler för odling av kräftor, utsättning av kräftor samt regleringar av fångst, transport, försäljning m.m. av kräftor som kommer från kräftpestsmittade vatten.

Lars Kristoferson
generalsekr WWF

Lennart Nyman
naturvårdsdir

Mats Forslund
WWFs sakunnige arthandelsfrågor
Senast uppdaterad 2007-10-04