Synpunkter på förslag till ändring i artskyddsförordningen (Dnr M2003/1399/Na)

Miljödepartementet
Enheten för naturresurser
Att. Marie Dahlström
103 33 Stockholm

Ulriksdal den 17 oktober 2003

Världsnaturfonden WWF är i princip positiv till förslagen att överföra reglerna för utplantering och förvaring samt för vård och rehabilitering av däggdjur och fåglar från jaktlagstiftningen till artskyddsförordningen. Redan 1991 föreslog WWF i en skrivelse till Miljödepartementet att dessa bestämmelser borde flyttas från jaktlagstiftningen till en separat lagstiftning. Det har alltså under många år varit ett problem att det funnits dubbel lagstiftning inom detta område. Dessa problem kan nu undanröjas.

I redovisningen av uppdraget framgår ej att Centrum för biologisk mångfald (CBM) faktiskt har ett regeringsuppdrag att utreda främmande arters eventuella hot mot den biologiska mångfalden i Sverige. Resultaten av deras utredning kommer att ha stor betydelse för hur lagstiftningen skall utformas när det gäller vårt förhållningssätt till främmande arter. Regler kan då komma att införas i bl.a. artskyddsförordningen och beröra import, förvaring och utsläpp av främmande djur och växter. Detta innebär således att de regler som föreslås nedan kommer att beröras av CBM:s utredning. WWF anser därför att de ändringar i artskyddsförordningen som föreslås bör genomföras först efter CBM:s redovisning.

WWF pekar nedan på ett antal oklarheter i Naturvårdsverkets förslag. En av de viktigaste gäller för vilka levande djur som det skall krävas ett tillstånd för att de skall få förvaras i fångenskap. En annan viktig fråga är vilka djur som skall få sättas ut i naturen. När dessa frågor är besvarade så måste ett nytt förslag till ändringar i artskyddsförordningen utarbetas. En annat problem är att verket valt att placera några viktiga bestämmelser i Naturvårdsverkets föreskrifter. Hittills har sådana bestämmelser angivits direkt i artskyddsförordningen och bara detaljerade föreskrifter har flyttats till Naturvårdsverkets och Jordbruksverkets föreskrifter. Det är önskvärt att den gamla ordningen behålls.

WWFs synpunkter på förslaget:
1 h §:
WWF är positivt till förslaget. Överföringen är redan förberedd i miljöbalkens 4 § i 8 kap. och innebär att miljöbalkens portalparagrafer kan utnyttjas vid bedömningen av vilka arter som skall få släppas ut. Även miljöbalkens regler för tillsyn blir nu tillämpliga.

I paragrafen ges Naturvårdsverket bemyndigande att i föreskrift medge undantag från bestämmelserna. Dessa undantag bör stå i artskyddsförordningen för att läsaren ej skall behöva konsultera ytterligare lagstiftning. För att följa det mönster som finns i artskyddsförordningen att ett förbud i en paragraf följs av en paragraf med undantag från förbudet så bör en sådan paragraf följa efter denna där de arter som undantas anges. Undantagen i enskilda fall bör flyttas över till 12 § där bemyndigande till övriga undantag finns samlade.

8 §:
Förslaget till nytt undantag i 8 § bör tas bort. Förslaget innebär att djurparker och enskilda personer ges möjlighet att utan prövning förvara i Sverige olagligt åtkomna däggdjur eller viltfångade däggdjur eller fåglar som kommer från andra EU-länder. Förslaget till reglering bryter också mot de bestämmelser som finns i EU:s fågeldirektiv och habitatdirektiv. När det gäller undantaget som föreslås för de som har tillstånd för vård och rehabilitering av däggdjur och fåglar enligt 18 e § så finns detta undantag redan i 5:e strecksatsen i 8 §.

18 d §:
Det finns en rad oklarheter i den föreslagna paragrafen och den bör omformuleras. Den första oklarheten gäller om paragrafen verkligen skall reglera förvaringen av levande exemplar av alla arter från hela världen (första meningen). I konsekvensbeskrivningen till förslaget står det ej något om det faktum att länsstyrelserna kommer att få en kraftigt ökad arbetsbelastning då många tusen tillstånd skall skrivas ut för de burfåglar och smådäggdjur som hålls som sällskapsdjur. Det står ej heller något om att djuraffärerna kommer att få en ökad arbetsbelastning då de skall söka tillstånd för de fåglar och däggdjur de säljer. Troligen så har några ord som exempelvis "inom Sveriges ekonomiska zon" fallit bort i första meningen. I 18 f § får Naturvårdsverket meddela föreskrifter om undantag om tillståndskrav. Om man med förslaget avser att alla däggdjur och fåglar från hela världen skall omfattas av förbudet så kan denna lista bli mycket lång! I sista meningen i första stycket anges att "tillstånd ej heller får ges för djur av arter som inte genom naturlig utbredning förekommer inom området och som vid rymning kan bilda frilevande populationer". Sveriges klimat är väldigt varierande och det innebär, med den föreslagna lydelsen, att djurarter som får hållas i Norrbotten ej får hållas i Skåne, eftersom de i Skåne kan bilda frilevande populationer. Var sedan gränsen för var det skall vara förbjudet att hålla dem skall gå kommer att variera mellan olika arter. Förslaget kommer att innebära mycket arbete och svåra överväganden för länsstyrelserna.

I andra stycket anges att länsstyrelsen får besluta om närmare villkor för tillståndet. Detta innebär att det kommer att finnas en uppsjö av olika formulerade villkor. WWF anser att villkoren skall vara lika utformade över hela landet för att underlätta tillsyn och eventuella utredningar om brott. Detta är också viktigt ur informationssynpunkt. I första stycket saknas en hänvisning till de förvaringsförbud som gäller i 7 §. Ett sådant stycke bör införas där för att underlätta för läsaren. Det nya förslaget innebär att det nu blir tillåtet att förvara vissa typer av däggdjur som ej finns upptagna på bilagan till artskyddsförordningen. Det gäller exempelvis räv, grävling, rådjur och älg. WWF anser att det är olyckligt att privatpersoner nu skall tillåtas att förvara sådana i fångenskap. Det borde övervägas vilka svenska arter som skall få förvaras av privatpersoner.

18 e §:
I paragrafen saknas angivna villkor för rehabiliteringen. Några villkor som bör anges är: att en förteckning skall föras över de djur som kommer till anläggningen och hur rehabiliteringen fortskrider, att djur som ej återhämtar sig skall avlivas, att de som arbetar med rehabiliteringen skall ha genomgått en specificerad utbildning och att anläggningen skall vara godkänd enligt djurskyddslagstiftningen. Länsstyrelsen får besluta om närmare villkor för anläggningen, vilket innebär att villkoren kommer att kunna variera i olika delar av landet. Detta är naturligtvis olyckligt och försvårar tillsynsarbete och information.

18 f §:
WWF är kritiskt till att viktiga undantag anges i föreskrifterna från Naturvårdsverket. Detta innebär att läsaren av artskyddsförordningen hela tiden måste jämföra med dessa föreskrifter. Artskyddsförordningen är utformad på ett sådant sätt att viktiga bestämmelser finns angivna direkt i texten. De praktiska detaljerade anvisningarna för olika regleringar kan dock med fördel anges i Naturvårdsverkets föreskrifter. WWF föreslår att de regleringar som föreslås i 18 f § flyttas till respektive paragraf där de hör hemma och att denna paragraf strykes.

4 §:
WWF stöder förslaget.

10 §
Den föreslagna ändringen är en följd av den nya 18 d §. Denna § är till för att djuraffärer och privatpersoner skall kunna sälja fåglar och däggdjur från olika delar av världen (exempelvis vävarfinkar från Afrika och papegojor). Se synpunkter under 18 d §.

13 §:
WWF stöder förslaget.

14 §:
Regleringarna bör införas i artskyddsförordningen istället för i Naturvårdsverkets föreskrifter (se 18 d §).

15 §:
Den nuvarande utformningen av sista stycket kom till efter en omfattande kritik från remissinstanserna mot det första förslaget till artskyddsförordning. Då föreslogs att det skulle vara förbjudet att ta eller preparera en enda fjäder från en europeisk fågelart (i enlighet med fågeldirektivet). Istället infördes en skrivning som undantar enstaka fjädrar och denna skrivning godkändes av kommissionen. Varför den föreslagna ändringen skall göras framgår ej. WWF föreslår att förslaget till ändring stryks.

31 och 31 a §§:
WWF stöder förslaget om möjlighet till avlivning om djuret kan orsaka skada i den svenska naturen. Det bör dock påpekas att bemyndigandet bör användas restriktivt då avlivningar kan orsaka protester från privatpersoner och riskerar att få massmedial uppmärksamhet.

31 b och 31 c§§:
WWF stöder förslagen.

40 §:
Det föreslagna tillägget bör strykas helt eller omformuleras så att det ger klara regler för när Jordbruksverket ej skall behöva samråda med Naturvårdsverket. Den föreslagna lydelsen är oacceptabel och medför problem för den enskilde handläggaren att avgöra när det är "uppenbart onödigt" samt ökar dessutom risken för subjektiv bedömning. I stället för ett tillägg i artskyddsförordningen bör det övervägas om inte omarbetade rutiner för handläggning av likartade ärenden kan utarbetas.


Lars Kristoferson
generalsekreterare

Lennart Nyman
naturvårdsdirektör

Mats Forslund
projektledare
Senast uppdaterad 2007-10-04