Remiss ang. Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram (dnr 501-60483-02 1200-001)

Länsstyrelsen
Miljöenheten
205 15 Malmö

Ulriksdal den 8 maj 2003

Världsnaturfonden WWF har tagit del av länsstyrelsens remissupplaga och anser att den genomgående är mycket välskriven och med en utmärkt pedagogisk redovisning av Skånes delmål i relation till de nationella miljökvalitetsmålen. Speciellt positivt anser WWF det vara att länsstyrelsen gjort en kortfattad rimlighetsanalys av möjligheten att uppnå målen till 2020. Följande delmål anses realistiska att uppnå:

1) Bara naturlig försurning

2) Skyddande ozonskikt

3) Säker strålmiljö

4) Levande sjöar och vattendrag

5) Myllrande våtmarker

Övriga mål ställer sig länsstyrelsen mer skeptisk till möjligheten att uppnå, och WWF delar denna skepsis. (WWF har ännu inte fått tillgång till avsnitt 12. Levande skogar.) Endast när det gäller "Myllrande våtmarker" och "Ingen övergödning" har WWF några ytterligare synpunkter:

Myllrande våtmarker: En viktig åtgärd saknas, nämligen den pågående revideringen av Våtmarksinventeringen (VMI). Målet för denna åtgärd bör vara att en reviderad inventering skall publiceras 2004 och göras tillgänglig för allmänheten på internet. När det gäller miljökvalitetsmålet "våtmarkernas ekologiska funktion skall bibehållas" behövs en tydligare strategi för bevarandet av olika våtmarkssystem. Man bör vidare betona att "tillräcklig areal och spridning av samtliga naturligt förekommande typer av våtmarksekosystem bör bevaras". Mångfalden är ju knuten till de sinsemellan olika ekosystem som representeras av olika våtmarkstyper.

Komplettera därför texten med exempelvis följande formulering: "Bevarandeinsatserna skall inriktas på att bevara mångfalden av våtmarkstyper som grunda vatten, strandängar, mader, fukthedar, högmossar, tallmossar, fattigkärr, rikkärr och sumpskogar". Typen av bevarandeinsatser skall styras utifrån de olika behov olika våtmarkstyper har. Detta innebär att t ex mossar och sumpskogar bör skyddas exempelvis genom reservatsbildning medan mader, fuktängar och vissa rikkärr dessutom behöver någon form av hävd. Hydrologisk restaurering eller återskapande är ofta nödvändiga åtgärder för de flesta våtmarkstyper eftersom så många våtmarker är hydrologiskt störda i dagsläget. Under delmål 1 bör texten kompletteras med en revidering av Myrskyddsplanen, som nu är ca 10 år gammal och naturligtvis bygger på ännu äldre underlag. Delmål 3 bör kompletteras med åtgärden "restaurering".

Ingen övergödning: Det bör inskrivas att, för att minska övergödningen, samverkan måste etableras med programmen för bevarande av våtmarkernas biologiska mångfald. Rimligen bör inga våtmarker anläggas med målet att de ska utgöra kvävefällor om detta mål försvårar anläggandet av våtmarker av betydelse för bevarandet av den biologiska mångfalden.

Lars Kristoferson generalsekreterare

Lennart Nyman naturvårdsdirektör

Michael Löfroth programchef, våtmarker/sötvatten
Senast uppdaterad 2007-10-04