Remiss ang. reviderat "Åtgärdsprogram för bevarande av flodpärlmussla" (Dnr 402-6830-03)

Naturvårdsverket
Enheten för vattenmiljö
Att. Henrik Schreiber
Blekholmsterrassen 36
106 48 Stockholm

Ulriksdal den 20 februari 2004

Allmänna synpunkter
Världsnaturfonden WWF anser att åtgärdsprogrammet ger en mycket bra översikt av flodpärlmusslans systematik, geografiska utbredning, hotstatus, skyddsstatus, biologi och orsaker till tillbakagång. Åtgärdsförslagen är också generellt sett väl motiverade och synnerligen ambitiösa när det gäller bevarande och restaurering. Knytningen till verkligheten verkar dock mindre fast när det gäller finansieringen av åtgärderna - ca 60 miljoner kr fram till 2010! I utredningen tar man upp behovet av hänsyn i mark- och vattenanvändning. WWF anser att detta inte bara är nödvändigt utan de facto det mest realistiska sättet att skydda flodpärlmusslan. Över huvud taget torde markanvändningen vara en betydligt viktigare faktor än vad som bara i förbigånde nämns i utredningen. Landskapsstruktur och stor- respektive småskalighet kan vara avgörande att ta hänsyn till. Vissa observationer indikerar att ett traditionellt jordbrukslandskap (som alltså inte ger upphov till betydande eutrofiering) som omger vattendragen kan ge bättre eller fler lokaler för musslorna. Dessa data bör alltså ingå i beskrivningarna. För att detta ska fungera är det dock viktigt att kunskapen om musslepopulationerna görs allmänt känd för potentiella exploatörer (av deras miljö), och inte som nu att ArtDatabanken ska behöva kontaktas för information. Förekomst av flodpärlmusslepopulationer måste helt enkelt införas i kartblad (även digitala). Förekomst av skyddsvärda biologiska objekt (märkta som B) bör införas på kartorna. På samma sätt som R-märkta objekt är starkt skyddade i lag bör detta gälla även B-objekten. Skogsvårdsstyrelsen torde vara den bäst lämpade myndigheten för att svara för den lokala informationen, eftersom de har bra lokal förankring och av tradition arbetar med rådgivningsfrågor mot markägare och andra aktörer. De flesta flodpärlmusslelokalerna finns också inom skogslandskapet. Under "prioriterade åtgärder" bör också tas upp initiativ till att ta fram ett bättre kunskapsunderlag. Hotbilden är ofta otillräckligt belagd. Detta gäller t ex undersökningar av betydelsen av igenslamning av bottnarna, vilket ofta anges som den viktigaste orsaken till utebliven rekrytering. Fragmenteringen av vattendragen och därmed isoleringen av olika populationer är också en okänd faktor i ett långt tidsperspektiv och detta gäller generellt den genetiska differentieringen hos flodpärlmusslan, både på populations- och artnivå. Ytterligare en dåligt känd faktor, som rimligen påverkar rekryteringen, är öringpopulationens täthet. Preliminära studier av musslornas populationsgenetik och kopplingen mellan öringtäthet och rekryteringssannolikhet har nyligen presenterats (Arvidsson & Karlsson 2004) men fler studier är nödvändiga. (Fullständig referens: Arvidsson, B. & J. Karlsson 2004. Flodpärlmusslan - skogsbäckarnas aristokrat. I: Almered-Olsson, G., G. Bladh, B. Månsson & L. Nyberg (Red.), Inte bara träd - hållbart mångbruk av skogslandskapet. Carlssons Bokförlag (ISNB 91 7203 599 4)). Det finns också indikationer på att elfiske kan påverka musslorna. Denna frågeställning behöver utredas så att större hänsyn till flodpärlmusslor ev behöver tas vid elfiskeinventeringar.

Detaljerade kommentarer
Inledning (sid. 4), näst sista meningen: "Â…kan analyseras på innehåll av olika ämnen och på så sätt beskriva vattendragets miljöhistoria." Här bör tilläggas att även tillväxten kan studeras - det finns fler studier av tillväxt än av innehåll av olika ämnen. Systematik och artbeskrivning (sid. 4), näst sista meningen: Sakfel. Det ska stå en tand i vänstra och två tänder i högra skalhalvan.

Figur 2 (sid. 6): Kartan behöver uppdateras (det finns en senare version). Ange även att det gäller lokaler inte vattendrag (antalet lokaler är naturligtvis betydligt större än antalet vattendrag!). Referens saknas till von Proschwitz artikel där kartan finns.

Biologi/ekologi (sid. 7), rad 5: Står: "Â…de flesta bestånd återfinns i mindreÂ…vattendragÂ…" Detta stämmer sannolikt men det också korrekt att påpeka att större vattendrag sällan undersöks - av praktiska skäl.

Ålder och tillväxt (sid. 7): Skriv "älven Varzuga".

Mål för åtgärder (sid. 9), första och andra punkten: Klargör om det gäller lokaler eller vattendrag.

Vidtagna åtgärder (sid. 9): Åtgärden "Rapport om aktuell status" finansierades även av WWF. Åtgärden "Identifiering av skydd av lokaler med god reproduktion" - dokumentationen av de 53 bestånden (ref. 27) finansierades av WWF.

Prioriterade åtgärder (sid. 15): I sista stycket hänvisas till ett planerat LIFE-projekt (2004-2007). Man bör avvakta tills besked om bidrag erhållits eftersom projektet blir ointressant om det inte kommer till utförande!

Litteratur (sid. 17): Se över referenslistan. Det är ologiskt att i referenslistan ibland använda författare och årtal och i texten siffror ( ref. 1, 22 och 27). "Referens 1" - här refereras till Bauer & Wächtler (2001), som saknas i referenslistan. "Referens 21" - Använd den svenska titeln och referens "Skogsälven Varzuga - ett naturvatten på Kolahalvön", Världsnaturfonden WWF.

Prioriteringsmall och riktlinjer (sid. 22): Står - "...vattendrag med fungerande reproduktion". Ersätt reproduktion med rekrytering för att precisera att det gäller förekomst av unga musslor.

Nyckel för val av bevarandeinstrument (sid. 23): Under punkterna 1 och 2 används andra beteckningar på de skyddsvärdesklasser som hänvisas till i bilaga 2. Korrigera!

Bilaga 4 (sid. 25-26): Här används genomgående kommatecken vid tusentalsavgränsning, vilket inte används i svenska språket. Men bör också "standardisera" användningen av kr/ha eller kr/område.

Lars Kristoferson, generalsekreterare

Lennart Nyman, naturvårdsdirektör
Senast uppdaterad 2007-10-04