Valåret 2018

Politiker: Så kan vi minska utsläppen från bilarna

Sverige behöver minska utsläppen från vägtransporterna med över 25 procent under nästa mandatperiod. Detta för att ha en chans att klara Sveriges klimatmål. Det innebär att utsläppen måste minska minst dubbelt så snabbt som den senaste tioårsperioden. Här är bilarna en viktig bit att ta itu med, eftersom de svarar för hela två tredjedelar av vägtransporternas utsläpp. En stor portion nytänk krävs, anser WWF.

 

Om man tittar på Sveriges nationella utsläpp av växthusgaser står personbilar och lätta lastbilar för så mycket som 20 procent av dessa. Foto: Pixabay 

 

Om man tittar på Sveriges nationella utsläpp av växthusgaser står personbilar för så mycket som 20 procent av dessa.

Ola Hansén, rådgivare inom hållbar energi och klimat, Världsnaturfonden WWF. Foto: WWF– Det är en väldigt stor andel; ändå saknas fortfarande en strategi för hur personbilstrafiken ska bidra till att nå upp till målet om en minskning av utsläppen från transportsektorn med 70 procent till 2030 (jämfört med 2010), enligt Sveriges antagna klimatmål, säger Ola Hansén, rådgivare inom hållbar energi och klimat, Världsnaturfonden WWF.

Även om det införts bra styrmedel under den senaste tiden som ”Reduktionsplikten” för att blanda in mer biodrivmedel i drivmedel, och bonus-malus för att snabba på övergången till eldrivna bilar, är inte dessa tillräckliga för att nå målet.

WWF vill se en rad nya åtgärder. Det gäller allt från en mycket starkare satsning på elektrifiering av bilarna, exempelvis laddinfrastruktur så att alla ska kunna ladda en elbil oavsett var man bor, till ökat kommunalt självbestämmande över trängselskatter och parkeringsavgifter, och nya sätt att tänka när man planerar nya bostadsområden eller bygger om kvarter. Foto: PixabayWWF vill se en rad nya åtgärder. Det gäller allt från en mycket starkare satsning på elektrifiering av bilarna, exempelvis laddinfrastruktur så att alla ska kunna ladda en elbil oavsett var man bor, till ökat kommunalt självbestämmande över trängselskatter och parkeringsavgifter, och nya sätt att tänka när man planerar nya bostadsområden eller bygger om kvarter.

– Enbart ny teknik och bränsleskiften är inte tillräckliga, det handlar i allra högsta grad om samhällsplanering om vi ska kunna nå målen. Och här är kommunerna viktiga, inte minst för att merparten av transporterna sker lokalt. Vi måste skapa mer transportsmarta städer utformade för att minska behovet av biltransporter, och vi måste sätta gång-, cykel- och kollektivtrafikanterna i centrum – inte bilisterna, säger Ola Hansén.

Det betyder också att man bör införa en så kallad ”mobilitetsnorm” istället för den parkeringsnorm som finns idag vid nybyggnation och större ombyggnation, till exempel att det ska finnas närliggande kollektivtrafik och att parkeringsmöjligheter för cyklar, bilpooler och elbilar prioriteras. Vissa kommuner jobbar delvis redan på detta sätt.

– Kommunerna bör få mer självbestämmande för att kunna underlätta för bilpooler, och för att kunna stimulera miljöbilar genom differentierade parkeringsavgifter, fortsätter Ola Hansén. Vi vill också att kommuner ska få använda trängselskatter till åtgärder som kollektivtrafik eller cykelbanor.

För att nå klimatmålen behöver man uppmuntra användning av kollektivtrafik mer, till exempel genom att införa motorledsavgifter på sträckor där kollektivtrafiken redan fungerar väl, exempelvis Uppsala-Stockholm och Borås-Göteborg, och genom att slopa eller kraftigt minska reseavdraget för bilresande i områden där det finns miljövänligare alternativ. Foto: PixabayFör att nå klimatmålen behöver man uppmuntra användning av kollektivtrafik mer, till exempel genom att införa motorledsavgifter på sträckor där kollektivtrafiken redan fungerar väl, exempelvis Uppsala-Stockholm och Borås-Göteborg, och genom att slopa eller kraftigt minska reseavdraget för bilresande i områden där det finns miljövänligare alternativ.

– Det här ser vi självklart måste kombineras med att kollektivtrafik, tåg och cykelinfrastruktur fortsätter att byggas ut som ett attraktivt alternativ. Var och en måste känna att det lönar sig att välja andra färdsätt än bil, säger Ola Hansén.

WWF anser för övrigt att klimatmålet om att minska utsläppen med 70 procent till 2030 från 2010 års nivå är för svagt för att ge ett rättvist bidrag till Parisavtalet och vill se en att utsläppen från transportsektorn minskar med i princip 100 procent till 2030. Med fler och kraftfullare politiska åtgärder är det fullt möjligt.

 

För att minska utsläppen från bilismen uppmanar WWF politikerna att verka för:

 

  • Att inga nya fossildrivna bilar (med förbränningsmotor) får säljas i Sverige efter 2025 och att Sverige verkar för ett liknande beslut på EU-nivå.

  • Att inga fossila drivmedel får säljas efter år 2030.

  • Att det görs en större satsning på elektrifiering och effektivisering av fordonsflottan genom specifika satsningar på laddinfrastruktur (utöver Klimatklivet) och en förstärkt bonus-malus.

  • En utbyggnad och uppgradering av elnäten (flexibla och smarta elnät) vilket kommer underlätta en starkare och snabbare satsning på elbilar, förnybar elproduktion i form av sol- och vindel och energilagring.

  • Att Reduktionsplikten genomförs och successivt höjs så att bilarna bidrar med en 70-procentig minskning till 2030 även om biltrafiken inte skulle minska (något vi anser att den behöver göra) och att det säkerställs att de biodrivmedel som används är producerade på ett hållbart sätt.

  • Att kommuner/regioner själva ska få ta del av trängselskatten – men att den ska viktas till åtgärder som minskar biltrafiken, exempelvis kollektivtrafik och cykelinfrastruktur.

  • Att det införs en mobilitetsnorm istället för parkeringsnorm för byggföretag att förhålla sig till vid nybyggnation och större ombyggnation, exempelvis genom krav på gröna res- och transportplaner.

  • Att kommuner ges mer självbestämmande över parkeringsnormen för att underlätta för bilpooler och för att kunna stimulera övergången till miljöbilar genom differentierande parkeringsavgifter.

  • Att det införs motorledsavgifter på sträckor nära stora städer där kollektivtrafiken är välutvecklad, t ex Stockholm – Uppsala och Göteborg – Borås.

  • Att reseavdraget för biltrafik slopas helt eller åtminstone begränsas kraftigt där det finns fungerande kollektivtrafik (dvs storstadsregionerna och mellanstora städer).

  • Att beskattningen av bilförmån förändras så att den sker till det fulla värdet av fordonet, vilket inte är fallet i dag.

  • Att kollektivtrafik, tåg och cykelinfrastruktur fortsätter att byggas ut som attraktivt alternativ parallellt med att hårdare styrmedel införs när det gäller biltrafiken. Detta kan ske med stadsmiljöavtal (med stadstrafikmål som villkor), statlig medfinansiering av kollektivtrafik samt nya angreppsätt och samarbetsformer på kommunal nivå.


 

Senast uppdaterad 2018-08-27

Partiernas svar om transporter 

Klimatkompassen 2018 - Transporter

Såhär svarade partierna om transporter i Klimatkompassen

Klimatkompassen 2018 -Transporter

Klimatkompassen

Klimatkompassen 2018

Se partiernas svar i Klimatkompassen

Klimatkompassen 2018

Klimatlagen och klimatmålen

Sju av åtta riksdagspartier (alla utom SD) står bakom det klimatpolitiska ramverket som röstades igenom av riksdagen 2017. Ramverket består av tre separata delar:


1) Klimatlag med krav på bl a klimathandlingsplaner, klimatredovisning och avvägning mellan finanspolitik och klimatpolitik,
2) Klimatmålen, bl a nettonoll 2045 för hela Sverige och mål för transportsektorn att minska utsläppen med 70 % mellan 2010 och 2030 och
3) det oberoende klimatpolitiska rådet som ska granska regeringens klimatpolitik, bl a att den leder till att klimatmålen nås.

Bonus-malus

Bonus-malus är ett nytt system för fordonsbeskattning som gäller för nya lätta fordon (personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar) och träder i kraft den 1 juli 2018. Den som köper en ny elbil, laddhybrid eller biogasbil kan få en bonus (ett bidrag) och den som köper en ny bensin eller dieselbil får en höjd skatt de tre första åren.

Reduktionsplikt

Reduktionsplikten trädde i kraft den 1 juli 2018. Den innebär en skyldighet för bränsleleverantörerna att minska utsläppen av växthusgaser från bensin och diesel genom att blanda in biodrivmedel. Inblandningen ska successivt öka för att bidra till 2030.

Klimatklivet

Klimatklivet är ett investeringsstöd till lokala och regionala åtgärder som minskar utsläppen av växthusgaser, exempelvis i en kommun, på ett företag, eller i ett län. Åtgärder som fått stöd rör exempelvis transporter, biogas och laddinfrastruktur.

Kalendarium - Viktiga datum

8/9

Klimatmarschen

Den 9 september är det riksdagsval. Ett val vi måste få att handla om en levande planet och om klimatet och biodiversiteten.
Vill du gå med oss i klimatmarschen dagen före valet? Skicka ett mejl till madeleine.vanderveer@wwf.se

 

22/8
Förtidsröstning börjar i Sverige

 

9/9
Valdagen

Vi jobbar med valet

Valåret 2018

 

Har du frågor om valåret 2018 och WWFs arbete? Kontakta oss!

 

Madeleine van der Veer, ansvarig samhällspolitik, ansvarar för valarbetet

 

Ola Hansen, klimat

 

Erika Reje, kommunikation

 

Nina Schmieder, kommunikation

 

Thor Greve

 

Linda Berglund, svensk skog

 

Anders Alm, Östersjön

 

Lovisa Hagberg, senior policyrådgivare

 

Vi kan alla nås via: 08-624 74 00