Gå till huvudinnehållet
Black-and-white-ruffed-lemur-Madagascar-naturepl-Edwin-Giesbers_HR

Projekt i Madagaskar

Biologisk mångfald och stärkta samhällen på Madagaskar

Madagaskar är en mycket speciell ö. Av de reptiler, växter och däggdjur som lever på ön finns 80 procent ingen annanstans i världen. Dessvärre är majoriteten av dem redan hotade. WWF arbetar med att skydda och återställa Madagaskars unika biologiska mångfald och samtidigt stärka lokala samhällen.

92 procent av Madagaskars befolkning lever i stor fattigdom. Hälften av befolkningen är under 25 år och utbildningen är begränsad. Landets största utmaningar är den ökande fattigdomen, exploateringen av naturresurserna och avskogningen. Den sistnämnda är ett resultat av ökad markanvändning för livsmedelsproduktion för att föda en växande befolkning och det tilltagande behovet av ved.

Avskogningen har satt igång en destruktiv kedjereaktion med barlagda jordar och erosion som leder till mer svedjebruk och ännu större förluster av skogar. Även korallrev och andra marina områden skadas av avrinningen från jorden.

Främst är det fattigdom som driver på avskogningen och som leder till att jordbruksproduktionen minskar, landsbygdsutvecklingen hindras och nöden består. Bristen på medel i ekoregionen är direkt kopplad till extremt låga inkomster från jordbruket.

Det största hotet mot jordbruksproduktionen är erosion. Avrinningen från kraftiga regn tar med sig sediment från bergssluttningarna in i risfälten. Den påföljande igenslamningen av risfälten har en direkt effekt på produktiviteten i dessa områden.

Andra utmaningar är handel med hotade arter och de känsliga mangroveskogarna som hotas av stadsutveckling, överfiske och införsel av nya fiskarter. Destruktiva fiskemetoder hotar både det kustnära fisket och fisket ute till havs.

En annan orsak till jordbrukets utbredning är att skogarna tillhör staten. Byborna i skogarnas omgivning har ingen kontroll över förvaltningen, har begränsat eller inget lagligt tillträde och ser därför inte värdet av dem. När marken har omvandlats (lagligt eller inte) till jordbruksmark får däremot områdena ett reellt värde för byborna. Det traditionella markägarsystemet tillåter dem att göra anspråk på dessa marker efter att grödor planterats. Systemet uppmuntrar till att naturresurser förstörs.

Andra bidragande faktorer är snabb befolkningstillväxt, lågt deltagande i skolans undervisning, brist på vägar och annan infrastruktur på landsbygden och att marknadspriserna på jordbruksprodukter varierar kraftigt.

WWFs samarbetar med miljöorganisationer, olika organisationer i samhället och ungdomsnätverk inom utvalda landskap i Madagaskar, norra Moçambiquekanalen och ön Komorerna, på nationell och regional nivå.

WWFs projekt i Madagaskar

WWF i Sverige driver ett flertal projekt i Madagaskar, finansierade av Sida och Svenska Postkodlotteriet. Målet är att länka samman fattigdomsbekämpning med miljöarbete genom att arbeta tätt tillsammans med det lokala samhället. WWF jobbar i Madagaskar med ungdomar och utbildning, politik på alla nivåer, fiske-, jordbruks- och skogsfrågor, hav och sötvatten samt frågor om biologisk mångfald.

WWF har dessutom andra projekt för att skapa ett nätverk av skyddade områden, återplantera skog och motverka erosion, öka matproduktionen, utveckla förnybar energi samt höja läs- och skrivförmågan.

Mangrove, Madagaskar

Resultat

  • Ett modellprojekt har startat som väntas bidra till att förbättra kvinnors situation och hushållens försörjning och samtidigt minska trycket på naturresurserna.
  • På landsbygden har WWF startat affärsbaserade projekt för att ge bättre spisar, ökad läskunnighet, hållbar markanvändning och ekoturism. Vi tar också fram modeller för att maximera nyttan av och minska trycket på naturresurser. Lokalbefolkningen börjar nu vara mer delaktig i beslutsfattandet.
  • Inom lärande för hållbar utveckling arbetar WWF med sju så kallade modellskolor i hållbar utveckling. Skolorna tar ett helhetsgrepp på lärandet för att förbereda eleverna inför omställningen till ett hållbart samhälle.
  • WWF har bidragit till att etablera ett styrorgan för lärande för hållbar utveckling på nationell nivå.
  • WWF arbetar även med 47 ungdomsklubbar och tre ungdomsnätverk som medverkar i politiska dialoger och förvaltning av naturresurser.
  • Totalt samarbetar WWF med mer än 73 organisationer i regionen och är med i 17 olika samarbeten.

Projektet finansieras med stöd från Sida.

Karta över Madagaskar

Karta över Madagaskar

En gång i tiden var Madagaskar täckt av skog, men sedan människan koloniserade ön för 1500-2000 år sedan har merparten av det gröna, frodiga landskapet förstörts. Idag finns knappt 10 % av skogen kvar.

Under 1900-talet försvann uppskattningsvis 80 procent av den ursprungliga skogen till följd av svedjejordbruk och skogs-avverkning. I dag finns knappt 10 procent av skogen kvar. Längs landets östra sida löper ett smalt band med regnskog (mörkgrönt på kartan) och i de södra och västra delarna växer olika sorters torrskogar (ljusgrönt på kartan).

Senast ändrad 18/09/19

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se