Globalt men också i Europa utmanas rättsstatsprincipen och det demokratiska utrymmet för civilsamhället. Detta är allvarligt ur ett demokratiperspektiv, men påverkar också miljöpolitiken.Förtroendet för rättssäkerheten undergrävs då röster riskerar att tystna.
Nya regler för organisationers registrering, rapportering och finansiering, offentliga smutskastningskampanjer och hot är exempel på hur utrymmet för civilsamhället krymper.
Det minskade demokratiska utrymmet för civilsamhället påverkar förutsättningarna för att skapa ett hållbart Europa. Civilsamhällets organisationer bör ses som värdefulla partners i politikutvecklingen som kan bidra med erfarenheter och insikter i sakfrågorna snarare än särintressen. WWF vill att nästa EU-kommission tar krafttag för att upprätthålla rättsstatens principer. Det kan handla om att snabbare vidta åtgärder då miljölagstiftning inte genomförs och att sätta nivåerna på böter för miljöbrott så högt att brott inte lönar sig.
WWF vill att EU tar fram en strategi för att främja det demokratiska utrymmet för civilsamhället. EU bör tillsätta en samordnare för demokrati och civilsamhällets demokratiska utrymme som övervakar utvecklingen och dit frivilligorganisationer kan rapportera inskränkningar och enskilda händelser.
FN:s klimatpanel visade i sin senaste rapport att världen behöver halvera utsläppen till 2030 och sedan halvera varje decennium för att nå nollutsläpp 2050. Det är avgörande om vi ska klara Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen till max 1,5 grader och undvika katastrofala klimateffekter.
2020 ska världen komma överens om en ny strategi för biologisk mångfald och EU ska ta fram en ny handlingsplan. I de globala förhandlingarna om biologisk mångfald spelar EU en viktig roll för att upprätthålla en hög ambitionsnivå.
Senior pressekreterare WWF
Senast ändrad 11/01/24
