Molnig lysande stad på natten

Energismarta staden

Energismarta staden är ett projekt där WWF lyfter visionen om en klimatsmart utveckling i städer som sätter livskvalitet och välbefinnande i centrum. Det fullständiga namnet på projektet är ‘The potential of socio-technical innovation to reduce energy demand from developed cities’ och handlar om att utforska scenarier som förenar minskad energiförbrukning med ökad livskvalitet. Projektet tar avstamp i tanken att det finns synergier att hämta genom att integrera städers mål om välfärd och livskvalitet med miljö- och energiplanering. Fem svenska städer ingår som fallstudier i projektet.

Energismarta staden projektet utgår från frågeställningen: hur kan städer bli smarta energianvändare och samtidigt erbjuda möjligheter till välfärd och en hög livskvalitet för medborgarna? Utgångspunkten är att det behövs ett brett perspektiv i stadsplanering för en hållbar utveckling. I de scenarier som ställs upp ingår därför antaganden om såväl teknisk utveckling, stadsplanering som kulturella och beteendemässiga förändringar med potential att leverera energibesparingar i urbana miljöer – och som samtidigt erbjuder hög livskvalitet och välfärd.

Ett par grundläggande variabler för städers möjliga utvecklingsvägar ställdes upp genom en analys av viktiga parametrar för energiförbrukningen, sammanfattade i fyrfältsdiagrammet nedan. Diagrammets axlar representerar hög respektive låg teknisk utvecklingsnivå samt i vilken grad människor i ett framtida scenario lägger stor fokus på individualism/privat konsumtion respektive kollektiv gemenskap/immateriellt välbefinnande (community/wellbeing).

Diagram energismarta staden

Fyra scenarier

Utifrån dessa variabler utvecklades sedan fyra scenarier för att kunna jämföra energiförbrukning och indikatorer för livskvalitet i framtidens städer. De fyra scenariorna finns utförligt beskrivna i projektets slutrapport  men kan sammanfattas så här:

Gadget city

Hög teknologisk utvecklingsnivå. Nya mer effektiva energisystem utvecklas inom transporter, boende och produktion. Starkt fokus på individualism och privat konsumtion. Fortsatt betoning av betalt yrkesliv framför familjeliv och socialt liv. Materiell konsumtion har hög status. Hushållsstorleken fortsätter att minska medan bostädernas yta ökar. Funktionsuppdelade städer och långa pendlingsavstånd är standard. Låg delaktighet från medborgare i politiska processer och frivilligarbete.

Fossil city

Låg teknologisk utvecklingsnivå med begränsad utveckling av nya effektivare energisystem. Starkt fokus på individualism och privat konsumtion. Låg allmän kunskapsnivå om energikonsumtionens betydelse och låg motivation att minska den. Fortsatt betoning av betalt yrkesliv framför familjeliv och socialt liv. Materiell konsumtion har hög status. Hushållsstorleken fortsätter att minska medan bostädernas yta ökar. Funktionsuppdelade städer och långa pendlingsavstånd är standard. Låg delaktighet från medborgare i politiska processer och frivilligarbete.

Slow city

Låg teknologisk utvecklingsnivå med begränsad utveckling av nya effektivare energisystem. Hög allmän kunskapsnivå om energikonsumtionens betydelse och god motivation att minska den. Omorientering av balansen mellan betalt yrkesliv och fritid, där familjeliv och socialt liv får större vikt. Gröna och funktionsblandade städer med högt kulturellt utbud erbjuder goda möjligheter till lokalt baserade aktiviteter. Materiell konsumtion har låg status. Orienteringen mot ökat socialt liv leder till nya former för och till större hushållsstorlekar. Hög delaktighet från medborgare i politiska processer och frivilligarbete.

Smart city

Hög teknologisk utvecklingsnivå. Nya mer effektiva energisystem utvecklas inom transporter, boende och produktion. Hög allmän kunskapsnivå om energikonsumtionens betydelse och god motivation att minska den. Omorientering av balansen mellan betalt yrkesliv och fritid, där familjeliv och socialt liv får större vikt. Nya tekniker möjliggör för fler att arbeta flexibelt t.ex. genom att arbeta hemma och på andra platser. Gröna och funktionsblandade städer med högt kulturellt utbud erbjuder goda möjligheter till lokalt baserade aktiviteter. Materiell konsumtion har låg status. Nya former för samverkande konsumtion (collaborative consumption) öppnar för mer energi- och resurseffektiva sätt att erbjuda varor och tjänster. Orienteringen mot ökat socialt liv leder till nya former för och till större hushållsstorlekar. Hög delaktighet från medborgare i politiska processer och frivilligarbete.

Resultat av studien

Resultaten visar att det är fullt möjligt att nå visionen om den energismarta staden, men att det krävs en kombination av tekniska, beteendemässiga och sociala förändringar. Även med en optimistisk framskrivning av teknisk utveckling så ökar den totala energianvändningen på grund av volymeffekter (rebound effects). Enbart beteendemässiga förändringar verkar å andra sidan bara kunna stoppa tillväxten av energiförbrukningen, inte minska den. En kombination av tekniska och sociala innovationer minskar däremot energiförbrukningen och leder till ökat välbefinnande.

I visionen om den energismarta staden ingår nya former av konsumtion och samverkan i städer som både effektiviserar och minskar energiförbrukningen och som samtidigt bäddar för hög livskvalitet. Exempel på detta är minskat pendlande, större flexibilitet i yrkeslivet, minskad arbetstid samt nya former av samverkande konsumtion (collaborative consumption) I projektet ingår fem svenska städer som fallstudier: Stockholm, Göteborg, Malmö, Lund och Växjö.

Energy smart cities
Rapport

Energismarta staden

Energismarta staden är ett projekt där WWF lyfter visionen om en klimatsmart utveckling i städer som sätter livskvalitet och välbefinnande i centrum.

Ladda ner

Living Planet Report
Rapport

Living Planet Report

WWF rapporterar regelbundet om planetens tillstånd och mänsklighetens ekologiska fotavtryck i Living Planet Report, LPR.

Läs mer

Vill du veta mer?

Vill du veta mer om Världsnaturfondens arbete med Energismarta staden?
Välkommen att kontakta oss.

Carina_Borgstrom-Hansson_385_0334

Carina Borgström-Hansson

Expert på ekologiska fotavtryck

070-885 51 85

carina.borgstrom-hansson@wwf.se

Mer om mig
Sabina_A_talespersoner_1024x655

Sabina Andrén

Programsamordnare One Planet Cities

08-515 11 452

070-34 05 137

sabina.andren@wwf.se

Mer om mig

Senast ändrad: 2019-01-17

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se