REAP verktyg för hållbar stadsplanering

Arkiv äldre projekt

För att producera de varor och tjänster som vi konsumerar i Sverige sker utsläpp inte bara inom landet utan även i de länder vi importerar från. Nationell rapportering och mål inom miljöområdet har traditionellt fokuserat på miljöbelastning från den inhemska produktionen. Om vi även inkluderar miljöpåverkan kopplat till produktion i andra länder från de varor och tjänster vi konsumerar blir miljöpåverkan avsevärt större.

REAP som står för Resources and Energy Analysis Programme är ett dataverktyg som har utvecklats av Stockholm Environment Institute (SEI). Med REAP kan du få fram grunddata om det ekologiska fotavtrycket och koldioxidfotavtrycket och andra miljöindikatorer på lokal, regional och nationell nivå. REAP har även en scenariofunktion där effekterna av olika typer av förändringar kan studeras, såsom till exempel ändrade konsumtionsmönster, nya transportvanor eller befolkningsutvecklingen.

Den svenska versionen av REAP har tagits fram i ett samarbete mellan Världsnaturfonden WWF och Stockholm Environment Institute (SEI) och i dialog med ett antal svenska kommuner. Den första svenska versionen presenterades under våren 2010. Även på europeisk nivå har det tagits fram en motsvarighet till REAP med beräkningar på nationell nivå.

REAP för hållbar stadsplanering

Programmet kan användas av kommunala myndigheter, företag och forskare för att studera miljöeffekterna av politiska beslut och effekterna av olika scenarion. REAP använder sig av nationella och regionala data för produktion och konsumtion och kopplar dessa till uppgifter om utsläpp och annan miljöpåverkan.

Genom att lägga in datauppgifter i ett scenarioverktyg kan användaren studera hur det ekologiska fotavtrycket, koldioxidfotavtrycket och andra miljöparametrar förändras beroende på val av policyer och olika åtgärdsprogram. Exempel kan vara hur ändringar av bostadsstandard påverkar fotavtrycket, eller hur introduktion av ny teknik, ändrade konsumtionsmönster eller nya transportvanor leder till minskade koldioxidutsläpp.

Programmet kan användas för att svara på frågor som:

• Vilka naturresurser används för att producera det vi köper och använder?
• Vilken miljöpåverkan får vi när energi förbrukas och när naturresurser förflyttas genom komplexa produktionskedjor och i slutlig konsumtion?
• Hur är miljöpåverkan kopplad till konsumenter i olika geografiska områden?
• Var kan resursbesparingar göras, inom såväl produktions- som konsumtionsmönster?
• Hur kan vi beräkna vilka effekter olika politiska beslut får för framtida resursanvändning och utsläpp?