GODA RESULTAT

Ibland får WWF arbeta i många år för att nå sina mål, andra gånger går det fortare. Ju fler som stöttar oss och vårt arbete, desto mer kraft kan vi lägga ned och desto större blir genomslagskraften i våra olika kampanjer. Här presenterar vi några av de goda resultat vi uppnått.

 

WWFs ARBETE I SVERIGE OCH KRING ÖSTERSJÖN:

”INFORMATION OCH HÅLLBARA MODELLER FÖR FRAMTIDEN”

Världsnaturfonden WWF bedriver ett brett arbete i Sverige – både på det politiska planet, med opinionsbildning, utbildning och ute i fält. Vi driver frågor som är viktiga för att minska de ekologiska fotavtrycken och bevara den biologiska mångfalden. Vi satsar på att finna och stödja modeller och samarbeten för en hållbar utveckling. Här ger vi er ett axplock från våra projekt under det gångna året.

 

Hässjning är viktigt för mångfalden

Om kunskapen att slå med lie och hässja hö går förlorad, riskerar värdefulla ängsväxter dö ut. WWF har därför gett stöd till Länsstyrelsen i Dalarna för att utbilda entreprenörer och brukare att slå med lie och att få en större kunskap om ängar. Målet är att kunna säkra den fortsatta existensen av hotade och sällsynta svampar och växter i några av Dalarnas slåttermarker. I juli anordnades en mycket lyckad och välbesökt kurs och nu finns det några fler kunniga slåtterbrukare som gärna vill utveckla sin kunskap och fortsätta med detta framöver.

 

Hurra för havsörnen!

Visst är det mödan värt att engagera sig för naturen! Ett bra exempel är arbetet för havsörnen. Denna magnifika rovfågel hade förmodligen inte funnits kvar i Sverige utan en gemensam insats från forskare, naturvårdare och många frivilliga. Först höll jakten på att utrota den, sedan kom miljögifterna. När halterna av DDT och PCB var som högst i Östersjön på 1970-talet var hela stammen på väg att slås ut. En stor andel av havsörnarna kunde inte föröka sig och äggen kläcktes inte. 1976 fanns det bara 70 par kvar.

Projekt Havsörn startades 1971 av Naturskyddsföreningen. WWF har också varit med och finansierat delar av projektet och arbetat för att havsörnens livsmiljöer räddades. Tack vare tusentals naturvänner som tillsammans engagerat sig, bland annat genom att stödmata havsörnar, har vi i dag ungefär 700 havsörnspar i Sverige.

 

 

Fler hajar i våra svenska vatten

Småfläckig rödhaj är en art som minskat i svenska vatten. Havets Hus i Lysekil bedriver uppfödning och utsläpp av arten. Sedan 2002 har man satt ut över 60 akvarieuppfödda hajar i Gullmarsfjorden. Genom att släppa ut märkta hajar, som man sedan följer, får man mer kunskap om artens levnadsvanor samtidigt som antalet hajar i området ökar. Projektet stöds av WWF med syfte att bidra till den biologiska mångfalden i svenska vatten.

 

 

WWF ger miljoner till naturvårdsprojekt i landet

Världsnaturfonden WWF satsar på innovativ naturvård för att främja såväl bevarande av biologisk mångfald som minskade ekologiska fotavtryck. Varje år delar WWF ut medel till innovativa naturvårdsprojekt. Syftet är att stödja innovativa projekt och idéer som ligger i framkanten och bidrar till värdefullt nytänkande inom naturvården. En vidareutveckling av projekten kan därifrån få stor betydelse för att främja biologisk mångfald och/eller minska ekologiska fotavtryck i Sverige.

 

 

Projekt Fjällräv

WWF stöder det svenska fjällrävsprojektet. Projektet arbetar bland annat med att stödutfodra samt reducera antalet rödrävar vid klassiska fjällrävslyor. En viktig del i projektet är att få fjällrävar att slå sig ned i området mellan där de idag har fasta stammar i Norge och Jämtland i Sverige. Utan projekt fjällräv hade nog fjällrävarna varit borta från Sverige, men tack vare lämmelåren 2010 och 2011 ser nu framtiden mycket ljusare ut.



 

Nytt liv åt artrika naturbetesmarker på Gotland

I fyrtio år låg Hejnum Hällar på Gotland helt obrukade. Här fanns en gång artrika naturbetesmarker som alltmer växte igen när betesdjuren försvann. Men för femton år sedan började WWF stödja markägares restaurering av Hejnum Hällar med pengar till stängsel runt det 1 750 hektar stora området. Därmed kunde betande nötkreatur och får gynna mångfalden igen. I dag kan vi se att guckusko, flugblomster och johannesnycklar mår bra och att beståndet av den rödlistade väddnätfjärilen är talrikt.

 

Snart ingen mer skit i Östersjön!

Under våren 2016 kom Östersjöländerna överens om att det ska bli förbjudet för kryssningsfartyg att tömma ut urin och avföring i havet. Avloppsvatten bidrar till övergödning och algblomning, och därför är det en stor seger att mängden skit i Östersjön minskar.Det här är en fråga som WWF har arbetat med i nästan tio år, så förbudet blir en stor vinst för havsmiljön. Förbudet börjar gälla för nyproducerade fartyg från 2019 och för fartyg som redan är i trafik från 2021. Omställningen av fartyg och mottagningsstationer av avlopp tar tyvärr tid. 

 

WWFs fisk- och köttguide

WWFs populära konsumentguider Fiskguiden och Köttguiden, som finns i både tryckt form och som app, har laddats ner uppemot 10 000 gånger. Som ett led
i arbetet för att främja en hållbar produktion och konsumtion, lanserades WWFs första Köttguide under våren 2015. Fiskguiden är en del av WWFs arbete för att stoppa utfiskningen och se till att vi får långsiktigt hållbara marina ekosystem. Den är ett viktigt verktyg i lobbyarbetet och en undersökning visar att hela 72 procent av de tillfrågade företagen arbetar med WWFs fiskguide och ser den som ett verktyg för ökad konkurrenskraft.

 

Sillgrisslorna på Stora Karlsö

Stora Karlsö är den viktigaste häckningsplatsen för en rad havsfåglar. WWF finansierar här forskning kring sambandet mellan miljöförändringar i havet och beteendeförändringar hos fåglar, som sillgrisslan. Projektet bidrar till förståelsen av förändringar i havsmiljön.

 

 

 

 

Östersjöns tumlare skyddade

Regeringen sa ja till förslaget om att skydda tumlarnas viktiga områden i Östersjön! Det är av stor betydelse för tumlarnas framtid. Inom dessa områden kan mänskliga aktiviteter begränsas, till exempel fiske, båttrafik och konstruktion av vindkraftsparker.


Denna lilla tandval kallas tumlare för sitt tumlande sätt att röra sig. Tumlare gillar fisk, speciellt feta fiskar som sill, skarpsill och små torskar. Ett problem är att de fastnar i fiskenät som slitit sig, så kallade spöknät, och kan då skada sig eller dö. De nät som användes förr var gjorda av tjockare trådar av naturmaterial, medan dagens tunna nylonnät är svårare att upptäcka. Tumlare störs också av ljudet från båtmotorer då de har extremt känslig hörsel och använder ljudsignaler för att kommunicera. Tyvärr finns det bara några hundra tumlare i Östersjön.


WWF arbetar för att bevara tumlaren, bland annat genom att kartlägga och samla upp spöknät från Östersjön.

 

Climate Savers

Climate Savers har som syfte att engagera näringslivet i omställningen till en klimatanpassad ekonomi. Sverige är ett av tio länder med störst ekologiskt fotavtryck per capita. Det betyder att alla förändringar och insatser från svenska företag kan få stort genomslag. Mellan 1999 och 2012 bidrog företagen i Climate Savers till utsläppsminskningar motsvarande mer än 100 miljoner ton koldioxid. Det är ungefär dubbelt så mycket som Sveriges årliga koldioxidutsläpp.

 

 

 

WWFs INTERNATIONELLA NATURVÅRDSARBETE:

”SAMARBETEN FÖR SKYDD AV HOTADE ARTER OCH MILJÖER”

Världsnaturfonden WWF prioriterar de områden och arter i världen som vi bedömer har störst behov av våra insatser. Det internationella arbetet bedrivs framför allt i Central- och Östafrika, Madagaskar, Arktis, Mekong och Borneo. Vi arbetar bland annat med forskning, utbildning för hållbar utveckling, tjuvjaktsbekämpning och certifiering av skogsbruk. Arbetet sker både på politisk nivå och i tätt samarbete med lokalbefolkningar, ofta genom att stärka det civila samhället.

 

Kurvorna pekar åt rätt håll för indiska tigrarna

Äntligen går det åt rätt håll! Efter att ha minskat katastrofalt under hela 1900-talet har kurvorna äntligen vänt: indiska tigerstammen har ökat kraftigt, visar senaste inventeringen. Den officiella statistiken är nu 2 226. En fantastisk vändning; för tio år sedan var tigerstammen nere på den lägsta nivån någonsin, bara 1 400 individer. WWF har finansierat inventeringar och bidrar till forskning, övervakning och till olika projekt som underlättar för människor som lever i tigrarnas närhet.

 

 

GPS-övervakning ska skydda noshörningar och elefanter

Nu är 40 st noshörningar och 8 elefanter i Masai Mara försedda med osynliga sändare inmonterade i hornet respektive beten. År 2016 sköts ca 100 elefanter i området, men ingen noshörning.


Tiotusentals elefanter och noshörningar tjuvskjuts varje år i jakt på elfenben och noshörningshorn. WWF har satsat på att märka både elefanter och noshörningar i Kenya och Tanzania med mikrochips och GPS-sändare.


Djuret sövs, ett hål borras i hornet där sändaren stoppas in och hålet täpps sedan igen. Efter denna operation syns inget. GPS-signalen ger information om var djuret befinner sig och kan dessutom programmeras att larma sambandscentralen om djuret lämnar säkert område.WWF har dessutom finansierat en elefanträkning i ett landskap i Tanzania. År 2006 fanns 35 000 elefanter och nu bara cirka 15 000.



 

Kina förbjöd handeln med elfenben – ett historiskt beslut

Efter starka påstötningar stoppar Kina landets elfenbenshandel från 2017. Beslutet är glädjande och innebär ett stort framsteg för det internationella arbetet mot tjuvjakten i Afrika. Många kinesiska företag som handlar med elfenben kommer att tvingas stänga redan under första kvartalet 2017.


Mer än 20 000 elefanter beräknas varje år dödas av tjuvjägare och slakten har upprört en hel värld. Produkter av elfenben är statussymboler i Kina och kan kosta tiotusentals kronor per kilo. USA beslöt sommaren 2016 att stänga ner stora delar av sin elfenbenshandel och gjorde en överenskommelse med Kina om samma sak. Samtidigt har myndigheterna i Hongkong meddelat att deras elfenbenshandel ska avvecklas från 2021. I dagsläget har 18 andra asiatiska och afrikanska vid sidan av Kina antagit nationella avvecklingsplaner för elfenben som svar på den nuvarande krisen.

 

Bättre skydd för Kenyas unika kustnära skogar

Kenyas kustnära skogar är hårt trängda av olaglig avverkning, ohållbart utnyttjande, bebyggelse och olaglig försäljning av djur och timmer. Tack vare hjälp från WWF har lokalbefolkningen kunnat utveckla mer hållbar försörjning som inte förstör skogen. De kringboendes inflytande har dessutom stärkts när beslut fattats om hur kustområdenas naturresurser ska användas. Därmed har också djurarter och växter som bara finns i dessa områden fått starkare skydd.

 

 

Jättepandorna har blivit fler

I över 50 år har jättepandan varit en världsberömd ikon och symbol för WWF. Årtionden av hårt naturvårdsarbete bär nu frukt. Nu har den har gått från "starkt hotad" till "sårbar" på den globala rödlistan över utrotningshotade arter. Kinas regering och WWF har samarbetat under flera årtionden. Förbudet mot skogsavverkning blev den stora vändningen. Att läget förbättrats för pandorna beror på främst på Kinas satsningar på stora pandareservat – i dagsläget 67 stycken på en yta stor som Norrbotten. De senaste tio åren har 27 nya reservat bildats på ungefär en miljon hektar. Två tredjedelar av de vilda pandorna lever nu skyddade områden.

550 kamerafällor till 29 pandareservat har finansierats av WWF. Ett resultat är att man tack vare dessa ”fällor” funnit att pandor har ett större utbredningsområde än man kände till.  I april visade också den största inventeringen någonsin att de vilda pandorna ökat med cirka 17 procent till 1 864 vuxna individer. Om man räknar in ungarna kan det finnas omkring 2 000 pandor i det vilda. 

 

Succé för WWFs orangutangprojekt i Sebangau

Visst är orangutangen lätt att tycka om, där den lever högt uppe i trädkronorna? Men för människor som bor nära kan den vara en besvärlig granne. Det är inte roligt att få sin odling förstörd, särskilt om man är extremt fattig. Många orangutanger blir faktiskt ihjälslagna. Men det finns sätt att hindra detta. I skogen Sebangau på Borneo driver WWF lyckade projekt för att öka acceptansen för orangutangerna – och samtidigt förbättra människornas levnadsstandard.

Vi har satsat på att utbilda lokala turistguider som lär sig att spåra orangutanger och ta med sig ekoturister ut i regnskogen, ungefär på samma sätt som hos bergsgorillorna i Virunga. Det har visat sig framgångsrikt och orangutangerna ses nu med mycket blidare ögon. Vi hjälper också till att skapa annan alternativ försörjning, som fiskodlingar, och vi undervisar bönderna i moderna odlingsmetoder, för att spara regnskog. Dessutom återskapar vi regnskog som skövlats.

Utvecklingen i Sebangau är fantastisk! Antalet orangutanger har de senaste tio åren ökat med nära åtta procent och nu lever det runt 6 000 individer inne i detta skogsområde - vilket är världens största sammanhängande orangutangpopulation. Det visar att orangutangerna kan bli fler om de lämnas ifred.


 

22 nya gorillaungar välkomnades i Rwanda

Varje år namnges alla de nya små bergsgorillorna som har fötts under året i Rwanda. Den högtidliga ceremonin, Kwita Izina, är en fin lokal tradition där människor träffas för att välkomna en nyfödd i släkten. Denna tradition har plockats upp av naturvården och blivit en fantastisk folkfest med tiotusentals besökare. I år välkomnade man tillsammans 22 nya små gorillaungar.

 Ceremonin hölls i Volcanoes Nationalpark i Rwanda, där den hållits sedan 2005. De ungar som fick sina namn nu i september 2016 är den nya generationen av de 880 bergsgorillor som fanns i världen vid den senaste räkningen. Ungarna var så klart inte med under ceremonin utan fick vara ifred i de dimhöljda bergen!

Det är parkvakterna som föreslår namnet på varje nyfödd gorillaunge. Man har följt de små krabaterna och deras beteenden sedan födseln och namnet fångar lite av varje individs personlighet. Gorillorna kommer alla att följas noga under sin livstid. Parkvakter patrullerar deras skogar för att skydda dem mot tjuvjägare och snaror, de får besök av spårare som kontrollerar deras hälsa och erbjuds veterinärvård om det behövs.

WWF har under många år kämpat för att bevara bergsgorillorna och de skogar som är deras hem. Och vi kommer fortsätta kämpa för att dessa nya små gorillaungar ska få en ljus framtid

 

Världens största naturreservat skapas i Antarktiska oceanen

Nu blir det äntligen ett jättestort naturreservat i Rosshavet söder om Sydpolen, nästan tre gånger så stort som Sveriges yta. Att världens länder skulle enas om att skydda området är något WWF har kämpat för i många år och nu har det skett! Här finns ett av de allra sista oförstörda områdena på vår planet, med en marin mångfald som saknar motstycke. I det kalla klimatet trivs pingviner, valar, sälar, mängder av sjöfåglar och fiskar, som nu kan fortsätta leva ifred.


Det blir helt förbjudet att fiska i större delen av naturreservatet och i resten blir fisket kraftigt begränsat. Avtalet gäller i 35 år.


 

Världens valar och delfiner har fått bättre skydd  – kampen mot bifångst och jakt har nått resultat

Nu är det 30 år sedan den storskaliga valjakten förbjöds – och sakta men säkert blir valarna allt fler. Naturen har en fantastisk förmåga att återhämta sig. Men ibland måste det få ta tid, inte minst när det gäller valar som ibland inte förökar sig förrän i 25-årsåldern.


Den kommersiella jakten på valar har gjort att många arter har minskat kraftigt. År 1930-31 dödades exempelvis runt 30 000 blåvalar i Antarktis för oljan som finns i späcket och skelettet. Nu råder sedan 1986 i princip stopp på kommersiell valfångst. Sedan dess går det glädjande nog framåt för valarna. Allra bäst har det gått för gråval, knölval, sydlig rätval och grönlandsval, men även de stora sillvalarna och blåval ökar i antal. Samtidigt dödas fortfarande cirka 300 000 valar och delfiner varje år då de dras upp av misstag, som bifångster.


WWF har arbetat länge med att bevara de stora valarna särskilt inom Internationella Valfångstkommissionen, IWC. Det senaste mötet blev positivt. För första gången erkänner IWC hur viktiga valarna är för att hålla haven sunda och friska. Ny forskning visar att fiskbestånden kan öka om man skyddar valarna, eftersom valarnas avföring ger tillväxt i havsmiljön.

 

 

Ett långsiktigt stöd behövs


I över 50 år har WWF arbetat för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer och bygga en framtid där människor lever i harmoni med naturen genom att bevara världens biologiska mångfald, verka för att förnybara naturresurser används på ett hållbart sätt och minska föroreningar och ohållbar konsumtion. Vårt arbete är direkt beroende av stöd från svenska privatpersoner och företag, så bli WWF Vänföretag och gör verklig skillnad!

Årsavgiften för engagemanget som Vänföretag är 10 000, 25 000 eller 100 000 kronor exkl. moms och faktureras från Världsnaturfondens AB till den adress ni anger för företaget. WWF Vänföretag är en stödform som framförallt vänder sig till små och medelstora företag. Är ni ett större företag som vill sammarbeta med WWF, vänligen kontakta foretag@wwf.se.

 

WWF Rapporter

Här hittar du rapporter som WWF lanserat från år 2009 och framåt.

 

Ett år med WWF
- goda resultat från 2017



WWF har under 2017 arbetat i mängder av havsprojekt över hela världen. Utöver det har vi satsat extra på Selous i Tanzania för att rädda det värdefulla landskapet där våra största däggdjur betar. Och så har vi gjort väldigt mycket annat.


Inget av det här hade vi klarat ensamma. WWF arbetar tillsammans med lokalbefolkningar, företagspartners, forskare och organisationer för att bevara vår fantastiska planet. Utan stöd från våra fantastiska supportrar hade det varit omöjligt att nå alla framgångar.


Här kan du läsa en hel kavalkad av framgångar från år 2017.

 

Kontakta oss

Vill du ha mer information om WWF Vänföretag, vänligen kontakta oss på vanforetag@wwf.se eller 08-624 74 00