Gå till huvudinnehållet

WWF Magasin

ÅTERKOMSTEN

För tolv år sedan samlades världens tigerländer för krismöte i Sankt Petersburg. Antalet tigrar, som för hundra år sedan beräknas ha varit minst 100 000, var nere i runt 3 200 djur. Farligt nära det otänkbara, en värld utan vilda tigrar. Då fattade de berörda länderna ett historiskt beslut – antalet tigrar skulle fördubblas till 2022. Nu är vi där. Det dags att summera – hur har det gått?

Text: CHARLOTTE PERMELL

RESULTATET ÄR FANTASTISKT
– MEN INTE ÖVERALLT

Det definitiva resultatet av de tretton tigerländernas löften får vi i höst. Men redan nu är det tydligt att vissa länder lyckats öka antalet tigrar rejält. Medan andra misslyckats totalt.

PÅFÅGLARNAS JAMANDE SKRIN trädtopparna. Skogen doftade blommigt i det gyllene gryningsljuset. Jeepen studsade fram på Kanha nationalparks grusvägar, sambar- och axishjortar betade på ängarna och det indiska landskapets skönhet fyllde oss med paradisiska känslor. En sambarhjorts varnande skall väckte oss snabbt ur vår vilsamma beundran. Vi spanade febrilt. Nytt skall, nervöst tjatter från langurerna som snabbt for upp i närmaste träd. Vi kunde påtagligt känna hur hela skogen höll andan.

Sakta, värdigt reste sig ett väldigt huvud ur gräset, ofattbart stort, perfekt randigt, en mäktig skönhet. Decimeterlånga hörntänder blottades i en långsam gäspning. Tigerhannen såg sig omkring, studerade oss en stund med stadiga gula ögon. Så reste han sig upp och lunkade in bland träden för att vässa klorna mot ett träd. Enorma muskler spelade under den randiga pälsen.

En oförglömlig upplevelse – som man nu nästan kan räkna med om man har turen att få spendera några dagar i någon av Indiens nationalparker med tigrar. För i Indien, liksom i Nepal, Bhutan och ryska Fjärran östern har antalet tigrar ökat stadigt de senaste tio åren – ett fantastiskt bevis på vad medveten naturvård kan åstadkomma. Även i Kina har tigrarna blivit fler.

– Utvecklingen här i Indien och några länder till visar att med rätt åtgärder går det att få tillbaka tigrarna. Det är fantastiska resultat, säger Sejal Worah, naturvårdschef, WWF Indien, över Teams från New Dehli.

FÖR BARA ETT DRYGT DECENNIUM sedan såg det annorlunda ut. Larmrapporter från inventeringar visade skrämmande bottenrekord. Världens tigrar beräknades vara så få som 3 200 – en minskning med 97 procent jämfört med hundra år tidigare. Det var då som det WWF och många andra naturvårdsorganisationer länge varnat för också sjönk in på högsta politiska nivå.

Vänster: Sejal Worah, naturvårdschef, WWF Indien. Höger: Tigermötet i Sankt Petersburg 2010.

– Insikten landade att nu var det allvar, vi var på väg att förlora tigrarna helt. Så för första gången samlades alla tigerländernas ledare och enades om att ta krafttag för att vända utvecklingen, berättar Louise Carlsson, WWF Sveriges tigerexpert. 2010 kallade Rysslands president Vladimir Putin till ett toppmöte i Sankt Petersburg. Samtliga tigerländer enades om ett avgörande löfte – världens tigrar skulle fördubblas till 2022, Tigerns år enligt den kinesiska kalendern. Löftet fick beteckningen TX2, och tillsammans med en rad samarbetspartners sjösattes det mest ambitiösa bevarandearbetet någonsin för en enskild art.

Vänster: Tassmärke efter tiger, Malaysia. Mitten: Louise Carlsson, WWF Sveriges tigerexpert. Höger: En ny generation – tigerunge i Pench nationalpark, centrala Indien.

SÅ VAD FÖRBAND SIG LÄNDERNA ATT GÖRA?
– Att förbättra tigrarnas livsmiljöer genom mer effektivt skydd och förvaltning. Stoppa tjuvjakt och illegal handel med tigrar såväl som tigrarnas bytesdjur. Bättre lagstiftning och efterlevnad av lagarna. Samarbeta med urfolk och lokalbefolkningar och förbättra samarbetet länderna emellan för att tigrar fritt ska kunna röra sig över landsgränserna, säger Louise Carlsson, som några exempel på ländernas löften.

– WWFS MOBILISERING har också varit viktig. WWF var en nyckelaktör vid tigermötet i Sankt Petersburg 2010 och har legat på sedan dess för att tigerländernas ledare inte ska glömma sina löften, tillägger Sejal Worah.►

pyramid-tiger [WWF Magasin]

Räddar vi tigrarna så räddar vi så mycket mer!

Ett levande tigerlandskap gynnar inte bara tigrar, utan en mängd hotade arter som pansarnoshörning, asiatisk elefant, leopard och läppbjörn i Indien, amurleopard i gränslandet mellan Kina och Ryssland och många andra djur och växtarter. Levande tigerlandskap ger mediciner, säkrar tillgång på rent vatten, stabiliserar vattenflöden, lagrar koldioxid och bevarar några av världens rikaste ekosystem.

Nu är vi alltså framme vid måldatum. Det är dags att summera hela denna jätteoperation, den största någonsin för att rädda en enskild art. Detta har i sig varit ett extremt omfattande projekt – tusentals timmar har lagts ner på att inventera skogar, bergsområden, stäpper och våtmarker i tigerländerna för att få fram pålitliga siffror. Tusentals naturvårdare, parkvakter och kringboende har varit engagerade i att följa spår, räkna tassmärken, samla in spillning för DNA-prov och vittja kamerafällor. De definitiva resultaten av tolv års tigerarbete kommer att presenteras i september.

MEN I STORT SETT HAR vi facit redan nu. För första gången på hundra år har tigrarna blivit fler. Redan 2016 – i halvtid av TX2, ökat till 3 900 individer.

Även om inga officiella siffror finns klara för hela TX2-perioden från 2010–2022, så är det tydligt att tigrarna har fortsatt att öka i antal. Indien, Nepal, Bhutan, Ryssland visar alla goda, rentav lysande resultat.

Tigerns utbredning och framtida möjligheter

Men i Sydostasien är siffrorna nedslående. I Thailand är läget oklart. Malaysia befinner sig i en brant kurva utför. Tigrarna har försvunnit helt och hållet från Kambodja, Laos och Vietnam.

Detta väcker intressanta frågor. Som varför Nepal, ett av världens fattigaste länder, redan 2018 kunde räkna in en ökning från 121 (2009) till 235 individer. I nepalesiska nationalparken Bardia fyrfaldigades antalet tigrar på drygt tio år. Medan i jämförelse rika Malaysia inte lyckats alls.

– Det handlar om politisk vilja. När myndigheterna inte ger tillräckligt med resurser ser är det svårt att stoppa tjuvjakten, det är så mycket pengar inblandade, säger Louise Carlsson.

I Nepal har tigerprogrammet däremot stöd från toppen, förre premiärminister K P Sharma Oli är ordförande för landets tigerarbete. Tigern är en ovärderlig naturens gåva. Bevarandet är Nepals stolthet, har K P Sharma Oli sagt. Antalet nationalparker har utökats och vandringskorridorer mellan parkerna restaurerats. Lokalbefolkningar har involverats i arbetet.

Världens största katt visar att det finns en väg framåt för bevarande av stora rovdjur

POLITISK VILJA ÄR alltså avgörande. Sammanhängande naturområden, även över landgränser, med tillräckligt god tillgång på bytesdjur, är en annan grundläggande förutsättning för att tigrarna ska kunna bli fler. Det finns i Bhutan, som fortfarande till 70 procent är täckt av skog, den högsta andelen i Asien. Även där har tigrarna ökat – och etablerat sig på rekordhög nivå. Kamerafällor har lyckats fånga tigerbilder på 4 400 meters och tassmärken har dokumenterats på hela 4 600 meters höjd – de högst belägna spår av tiger som någonsin säkerställts.

Men det land som är helt i en egen klass är Indien. Inventeringar, bland annat bekostade av WWF, visar att landet rymmer över hälften av världens tigrar, 2967 individer, (siffra från 2018).

Även i Indien har TX2 haft stöd från högsta politiska nivå. Men Sejal Worah, WWF Indien, understryker att det är lika viktigt att mobilisera på gräsrotsnivå.

– Tigrar tar boskap, de dödar ibland också människor. Här i Indien har vi en kultur där vi lever i samklang med naturen. Människor som lever nära tigrar säger inte att tigrarna måste bort, trots faran. Men de vill ha bättre skydd och bättre stöd. Så vi har satsat mycket på att erbjuda hjälp så snart det uppstår problem, berättar Sejal Worah.

Vänster: En tiger har slagit en ko som vandrat in i Ranthambore nationalpark. WWF rycker ut direkt när tigrar attackerar boskap för att förhindra hämndaktioner. Höger: Tigrar behöver kunna röra sig mellan skyddade områden.

WWFS AKUTTEAM rycker ut när boskap attackeras, betalar ut en mindre ekonomisk ersättning direkt och hjälper de drabbade med det krångliga och tidsödande arbetet att söka det stöd regeringen erbjuder. WWF har också utvecklat samarbete med försäkringsbolag, bönder kan nu försäkra sina djur, inte bara mot tigerattacker utan även mot sjukdomar. Allt detta har gjort en stor skillnad.

– Människor som lever nära tigrar måste bli sedda och kompenseras. Den initiala ilskan efter en attack leder lätt till att man kanske förgiftar tigern. Men där har vi gått in och erbjudit hjälp har vi inte haft ett enda fall av hämndattacker, säger Sejal Worah.

Modern teknologi, bättre utbildade och utrustade parkvakter samt förstärkt skydd är andra faktorer som bidragit till Indiens goda resultat. Vandringsvägar, så kallade skogskorridorer, är också av avgörande betydelse.

– Tigrar behöver kunna röra sig mellan de skyddade områdena, vi ger råd till vägbyggen och till gruvbolag så de inte skär av vandringsvägarna, berättar Sejal Worah.

Vänster: Doften avslöjar om någon inkräktat i reviret. Bandhavgahr nationalpark. Indien.Överst till höger: Hari Rani Chaudhary (sittande till vänster) är tigerbevakare i Khata-korridoren i Bardia nationalpark, Nepal. Tillsammans med andra bybor letar hon spår efter tjuvjägare. Nederst till höger: Leker för livet – två tigerungar tränar sig för framtiden. Ranthambore nationalpark, Indien.

MEN EN STOR DEL av jobbet har förstås tigrarna klarat själva. För om kattdjur bara får vara ifred, om de har bra livsmiljöer, så blir de snabbt fler.

– En hona kan få många kullar under sin livstid. Ungarna stannar ungefär ett och ett halvt till två år med mamman, sedan dröjer det inte länge innan hon kan föda nya, säger Louise Carlsson.

Tigrar är också skickliga på att överleva de mest extrema förhållanden. Dessa kraftfulla katter klarar Indiens 40-gradershetta innan monsunen kommer, likaväl som nordöstra Rysslands vintrar med nedåt 40 minusgrader. I september möts alltså ledarna för tigerländerna igen, den här gången i ryska Vladivostok. Då får vi resultatet av tolv års storsatsning för att rädda världens tigrar. Men det viktigaste är inte vad som åstadkommits.

– Den stora frågan är vad länderna beslutar för de kommande tolv åren. Det är illa om makthavarna tror att jobbet är klart. Vi hoppas på en ny tolvårsplan, med löfte om att öka utbredningsområdena. För även om tigrarna totalt sett blivit fler så har deras livsmiljöer på många håll krympt, säger Louise Carlsson.

Tillsammans med en rad andra naturvårdsorganisationer arbetar WWF för att ett nytt ambitiöst mål ska antas i Vladivostok som ger tigrarna väsentligt större livsmiljöer till 2034.

Vänster: En tiger korsar ett av Ranthambore nationalparks många vattenhål. Överst: Stor tigerfamilj – en hona och hennes fyra ungar i Bramhapurireservatet, Maharashtra, Indien.

– UTRYMME ÄR DEN största utmaningen. Om tigrarna blir fler, men de skyddade områdena förblir desamma, så tvingas tigrarna ut där det finns människor. Därför måste vi få till fler områden där människor och tigrar kan samexistera. De som lever där det finns tigrar måste vinna något på allt de offrar. De måste bli naturvårdens partners, sammanfattar Sejal Worah och tillägger: Det är bara så vi räddar tigrarna i det loppet.

rakna-tiger [WWF Magasin]

Hur räknar man tigrar?

Pålitliga siffror är grundläggande i arbetet med att skydda världens tigrar. Men tigrar låter sig inte räknas med lätthet – de lever ofta ensamma, kan röra sig över stora områden som ofta är svårframkomliga.  WWF har därför bidragit till inventeringar i nästan samtliga tigerländer. Kamerafällor, rivmärken, spillning och spår har dokumenterats i jätteoperationer som sysselsatt tusentals personer. Den indiska inventeringen 2018 var en av de största artinventeringarna som gjorts i världen. 593 882 arbetsdagar lades ner på att undersöka 381 400 kvadratkilometer. Kamerafällor sattes upp på 26 838 platser. Viltvårdare gick igenom totalt 34 858 623 foton och identifierade 2 461 tigrar. Sammanlagt beräknades Indiens tigrar till 2 967 individer.

Med tigrar som grannar

Tapas Mandal, Lahiripur,
Sunderbans, Indien.

”Min by ligger precis invid Sunderbans tigerreservat. Jag är fiskare. 2015, när vi var ute i vår båt, anföll en tiger och drog iväg med min vän. Han dog några dagar senare. Alla var upprörda och vi ville döda tigern. Nu är allt annorlunda. WWF har hjälp oss med att kartlägga var vi kan fiska säkert. Sedan dess har vi nästan inte haft några problem.”

 

Vipin Kumar,
Majrapatti, Pilibhit, Terai, norra Indien

”Det krävs mycket mod när man möter en tiger. Den har förtrollande ögon, man nästan paralyseras. Förr brukade folk i min by döda tigrar så snart de såg dem. Men jag har alltid tyckt om dem. 2019 började jag jobba som volontär för WWF och inspirerar barn i min by att skydda skogen och tigrarna.”

 

Ashima Haldar,
Bhuvaneshwari, Sundarbans, Indien.

”Vi lever på att samla honung och fiska. Förr riskerade vi livet när vi gick in i skogen för att hämta honung. Jag mötte tiger flera gånger, men hade tur och klarade mig. Nu har WWF hjälpt oss bygga bikupor, som står i kanten av skogen. Så vi behöver inte gå in i skogen längre.”

 

Chanderpal,Etoriah, Pilibhit,
Terai, norra Indien.

”Jag skulle arbeta på fältet när jag gick rakt på en tigerhona med unge, som gömde sig bland sockerrören. En granne försökte jaga bort den, då attackerade hon. Jag hjälpte honom, hon fräste mot mig. Men jag såg samtidigt hur hjälplös tigern är bland människor och sedan dess jobbar jag för att skydda tigrarna.”

 

DET HÄR GÖR WWF

Som en av världens största naturvårdsorganisationer har WWF en central roll i arbetet med att rädda tigrarna och de skogar där de lever.

WWF SVERIGE HAR i många år arbetat för att rädda världens tigrar. WWF Sverige stödjer WWFs internationella tigerteam, liksom tigerarbetet i Indien, Ryssland, Indonesien, Myanmar och Thailand. Stöd har också gått till Kambodja, Vietnam, Malaysia, Nepal, Bhutan och Kina.

WWF SAMARBETAR med myndigheter, lokalbefolkningar och lokala organisationer. Arbetet handlar om att minska och förebygga konflikter mellan tigrar och människor, stoppa tjuvjakt och illegal handel med tigrar och deras bytesdjur, inventeringar av tigrar och deras bytesdjur, skärpa lagstiftning och efterlevnad, förbättra för lokalbefolkningar som lever i tigerlandskapen, utbilda och utrusta parkvakter, utöka tigrarnas livsmiljöer och även återintroducera bytesdjur.

Tigern satt fast i en snara när WWFs naturvårdare hittade den i Belum-Temengor, Malaysias största sammanhängande regnskog.
WWF Myanmar samlar vattenprover vid en bäck som rinner ut i Taninthari-floden. Proverna kan visa vilka arter som finns i området.
Kamerafällor monteras upp i Khata-korridoren i Nepal, vid Bardia nationalpark. WWFs Sabita Malla har hjälp av Chabbi Thara Magar och flera andra frivilliga från trakten.
En av många fällor som tidigare fanns i Belum-Temengorskogen i Malaysia. Men efter flera års patrullering är skogen nu nästan fri från snaror.
Vänster: Naturvårdare patrullerar en av korridorerna som binder samman Bhutans stora skogsområden. Mitteb: En tiger har vandrat genom byn, utan att någon märkt det. Yuri Kolpak arbetar i ryska Khabarovsky-provinsen med att minska konflikter mellan stora rovdjur och människor.
Höger: WWFs Louise Carlsson och Alexey Kostyria mäter tigrars tassavdryck, Anuisky nationalpark i ryska Fjärran östern. WWF har bidragit med fordon, övervakningsutrustning och expertis och områdets tigrar har mer än fördubblats sedan 2011.
Sabita Malla, WWF Nepal, diskuterar med bybor i Khatakorridoren hur de kan skydda sin boskap mot rovdjursattacker.
Den här artikeln är en del av WWF Magasin nr 1-2022.
Bli WWF Vän du också för att få tidningen digitalt eller i pappersform direkt hem i din brevlåda.

Här kan du bli WWF Vän

Dela gärna:

Senast ändrad 31/10/22

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se