WWF Magasin / LUND VÄRLDENS KLIMATSTAD 2022

WWF Magasin

LUND. VÄRLDENS KLIMATSTAD 2022

Ett helhetsgrepp för klimatet med innovativt bostadsbyggande, kolsänkor för minusutsläpp, ett fjärrvärmenät med spillvärme och en ny spårvagn för klimatsmart resande. Lund är global segrare i WWFs One Planet City Challenge, tillsammans med Colombias Bogotá.

Text: MARTINA STRAND NYHLIN
FOTO: ANDRÉ DE LOISTED

Hållbara Lund:

Gynnar hållbara resvanor bland annat genom gröna resplaner för företag, med att bygga supercykelväg, bygga ut laddinfrastrukturen och skapa pendelparkeringar.
Den kommunala organisationens egen verksamhet var 99 procent fossilbränslefri 2020.
Lunds allmännyttiga bostadsbolag har i snart 10 år arbetat med hållbar renovering och energieffektivisering och låga hyreshöjningar i miljonprogramsområdet Linero.
Kommunen bygger världens största lågtempererade fjärrvärmenät för att kunna tillvarata restvärme från forskningsanläggningar.
Kolsänkor läggs in i stadsplaneringen, liksom restaurering av våtmarker och svämmytor.

– DET ÄR HELT FANTASTISKT, när man tänker på det – att vi var bäst av alla som deltog. Jag är så jätteglad och stolt över organisationen och politiken i Lund – och framför allt medborgarna, vårt näringsliv och universitet, säger Camilla Neptune (L), ordförande i Lunds Miljö- och hälsoutskott.

Det är en solig dag i medeltidsstaden Lund och ännu vet lundaborna inget om den sommarskur som snart ska vräka ner. Semesterfirarna myser med glass vid fontäner, besöker restauranger och leker i stadsparken och de som ännu jobbar går, cyklar och tar spårvagnen till sina arbetsplatser. Camilla Neptune möter upp vid tågstationen tillsammans med Linda Birkedal, processledare för miljöprogrammet i Lunds kommun.

Tillsammans gör vi en resa med Lunds nya spårväg som invigdes 2020 och därmed är Sveriges nyaste spårväg. Det blir en färd genom de många förändringar Lund genomfört för att bidra till klimatmålen. Själva spårvagnen i sig sänker utsläppen rejält och är en förutsättning för att staden ska kunna byggas ut och förtätas på ett hållbart sätt. Spårvagnsspåren susar fram genom gröna gräsytor – som samlar upp och buffrar regnvatten.

– Gröna spår är ännu ovanligt och vi är först i Sverige med detta, vad vi vet, säger Linda Birkedal.

– Vi var bäst! Linda Birkedal, processledare för miljöprogrammet i Lunds kommun och Camilla Neptune, (L), ordförande i Lunds Miljöutskott, gläds åt Lunds seger.

Snart tornar byggkranar och nybyggda hus i alla former och färger upp sig. Det är nya området Brunnshög, där Lund och byggbolagen testar nya klimatvänligare sätt att bygga på, till exempel betong med mindre koldioxidutsläpp – och trähus. Husen kopplas till ett fjärrvärmenät som får lågtempererad spillvärme från två nya forskningsanläggningar som byggs nära Brunnshög – ESS och Max IV. Runt både ESS och Brunnshög har kommunen satsat på parker som gynnar den biologiska mångfalden. Träd planterades på platserna långt innan byggprojekten kom igång.

– Målet är att det ska finnas gröna miljöer redan innan man bygger husen, säger Linda Birkedal.

I parkerna anläggs svämmytor som kan svälja stora regnmängder. Här byggs också ytor där dagvatten kan sparas för bevattningsbehov vid torka. Staden gräver samtidigt ner biokol som binder koldioxid.

– Vi har till och med biokol under visa fotbollsplaner, säger Linda Birkedal.

LUND VÄXER, men bostadsbyggandet ger stora koldioxidutsläpp. Därför har staden tagit fram en handlingsplan för att nå klimatneutralt byggande, där material och byggteknikers klimatpåverkan granskas. Där ingår också varsam renovering av äldre bostadsområden.

– Vi vill uppmuntra till mer återbruk av byggmaterial, säger Camilla Neptune.

Mycket grönt och nedgrävd biokol binder koldioxid.

Inspirerar Lund att bli ännu bättre

Komikern och lundabon Anders Jansson brinner för WWF och är stolt att hans hemstad ligger i täten för städers klimatarbete.

– JAG TROR ATT utmärkelsen inspirerar Lunds invånare att göra ÄNNU bättre. Allting som kan förenkla för invånarna i en stad att agera klimatsmart och tänka på miljön är välkommet, säger han.

Anders Jansson älskar Lunds alla grönområden och att studenterna får staden att leva upp varje höst och på våren.

– Och tack vare galna cyklister och massa enkelriktade gator, så tar man sälla bilen här, och det är ju bra, säger han.

För Anders Jansson är klimatfrågan den absolut viktigaste frågan just nu.

– Alla kan agera, men när makthavarna och kommunledningen prioriterar miljön, så underlättar det och inspirerar alla att göra detsamma. Inte bara Lund, utan förhoppningsvis andra kommuner, säger han.

SNABBT OCH FOSSILSNÅLT tar vi oss tillbaka till centrala Lund med spårvagnen. Men att hjälpa lundaborna att transportera sig klimatsmart handlar inte bara om spårvagnar. Staden jobbar också med att förbättra cykelvägarna, i Lund är det många som cyklar.

På Bantorget sitter Sofia Engbe med barnen Ove och Alf Engbe och släktingen Vilma Engbe och njuter av den behagliga luften intill fontänen. Sofia Engbe visste inte att kommunen fått utmärkelsen som Årets klimatstad, men tycker det är välförtjänt.

– I vår skola jobbar vi mot 100 procent ekologiskt och vi har fått pris för vårt klimatsmarta kök, säger hon.

I stadsparken spelar mormor Margareta Albin boule med barnbarnet Elias Hellström. Hon bor i Lund och trivs i sin gröna stad.

– Jag märker inte av klimatarbetet så mycket i mitt dagliga liv, och jag tror vi lundabor kunde bli ännu bättre på att cykla och gå. Men det är bra att kommunen gör något, man blir ju rädd när det slås värmerekord i Europa. Men sedan är Lund bara en liten del i världen, fler måste bidra, säger hon.

Vänster: Träd och grönytor gör staden mer motståndskraftig vid skyfall – och så mycket trevligare att leva i.
Höger: Trivs i gröna Lund – Margareta Albin spelar boule med barnbarnet Elias i stadsparken.

CAMILLA NEPTUNE och Linda Birkedal är stolta över Lunds klimatarbete men nöjer sig inte med hur långt de kommit, de vill längre. Frågor som är viktiga nu är hur utsläppen kan minska ännu mer och hur det kan bli möjligt att leva klimatsmart både i och utanför staden.

– Priset är en sporre som får oss att verkligen känna att vi måste jobba ännu hårdare, säger Linda Birkedal.

WWF driver på städerna

Sabina Andrén, WWFs programsamordnare Hållbara städer. Varför blev det två vinnare i tävlingen i år

– I TAKT MED ATT WWFs stadsutmaning växer internationellt blir det alltmer viktigt att uppmärksamma de vitt skilda förutsättningar som städer har när det gäller

utmaningar, resurser, kapacitet. WWF ger därför från och med i år två globala priser till städer som nått framgång i klimatarbetet i helt olika situationer. Så som årets globala vinnare Lund och Bogotá.

Svenska städer har vunnit den globala utmärkelsen två gånger, vad säger det om vårt klimatarbete här i Sverige?

– Jag är glad och stolt över att två svenska kommuner har gjort denna bragdinsats. 2018 Uppsala – och nu Lund. Att en internationell expertjury uppmärksammar relativt små svenska städer i detta internationella sammanhang ser jag som ett bevis på att vi har intressanta arbetsmetoder och resultat.

Samtidigt är vi långt ifrån i mål i klimatarbetet. Vi behöver öka takten i genomförandet betydligt och hantera målkonflikter. Men jag ser mycket kraft, kunskap och medvetenhet hos många svenska kommuner och det är hoppfullt.

Bogotá är Lunds globala medvinnare

Colombias huvudstad har som storstad förstås helt andra förutsättningar än Lund. WWF prisar staden för dess ambitiösa klimatarbete som också driver på nationellt. Staden jobbar med hållbara transport- och energisystem och bygger snabbt ut cykelvägarna.

Helsingborg

Sverigefinalisten Helsingborg har som mål att nå netto-noll-utsläpp 2030 och har bland annat halverat skolornas och förskolornas matsvinn på tre år. Nya stadsdelen Oceanhamnen separerar toavatten från bad- och tvättvatten och alla lägenheter får kvarnar för matavfall. Elektrifierade båtfärjor och en egen anläggning för biokol är

Stockholm

Också Sverigefinalist i årets utmaning. Har mer än halverat stadens utsläpp sedan 1990 med målet att bli klimatpositivt senast år 2040. Stadens klimathandlingsplan har en bredd av konkreta åtgärder. En storskalig sorteringsanläggning för plast för ökad materialåtervinning och arbete med biokol är några av satsningarna.

Varför satsar wwf på one planet city challenge?

Världens städer står för över två tredjedelar av de globala koldioxidutsläppen Det är i städerna det avgörs om vi ska kunna hejda klimatförändringarna. One Planet City Challenge utmanar världens städer att visa vägen mot en klimatsäker framtid.

De städer och kommuner som deltar får tillgång till en internationell arena med kunskapsutbyte för att stärka klimatarbetet tillsammans.

Utmaningen har funnits sedan 2011 och är världens största och längst pågående i sitt slag. Över 700 städer från fem världsdelar har hittills engagerat sig. I årets omgång deltog 280 städer med omkring 250 miljoner invånare från runt femtio länder.

Vinnarstäderna utses av en internationell expertjury.