Gå till huvudinnehållet
Solar-grandmothers-topp-kvinna (WWF Magasin)

WWF Magasin

Mormödrar lyser upp byarna på Madagaskar

Nittio procent av Madagaskars skogar är borta och erosionen är enorm. En av de främsta orsakerna är behovet av ved. Åttio procent av invånarna saknar elektricitet och behöver ved för att få lyse och för att kunna laga mat. Men tack vare WWFs arbete med att utbilda kvinnor till ”solingenjörer” finns nu solpaneler i allt fler byar!

Text: COLETTE VAN LUIK  Foto:JUSTIN JIN OCH TONY RAKOTO, WWF MADAGASKAR, SAMT PRIVATA BILDER.

JAG KÄNDE VERKLIGEN att allt vi lärde oss skulle komma till nytta. Att få elektricitet var så viktigt för vår by och våra liv, säger Yollande Randrianambinina från byn Ambakivao på Madagaskar, en av 50 kvinnor som numera kan titulera sig ”solingenjör”.

Tillsammans med några andra kvinnor från Ambakivao utbildade hon sig för åtta år sedan. Nu har kvinnorna installerat över 200 solpaneler på taken till bybornas hus.

Innan man fick solpaneler gjorde byborna brasor av ved och tände fotogenlampor för att få ljus om kvällarna. Dåligt för miljön och dessutom brandfarligt.

– Byn förändrades tack vare att vi fick elektricitet. Nu kan vi jobba sent om kvällarna och umgås med varandra på ett annat sätt. Och barnen kan läsa läxor nu när vi har solcellsdrivna lampor, vilket gör dem mer motiverade att gå i skolan, fortsätter Yollan-de Randrianambinina.

Trots att Madagaskar är rikt på naturresurser är landets invånare bland världens fattigaste. Över 80 procent av befolkningen saknar tillgång till elektricitet och på landsbygden är det inte ens fem procent som har el. Detta håller dock på att förändras. Sedan 2012 hjälper WWF kvinnor från fattiga byar att utbilda sig till solingenjörer.

– MAN SER STOR SKILLNAD på hur byborna, och inte minst kvinnorna, står upp för sig själva numera. När de har ljus känner de sig också säkrare, de behöver inte vara rädda för att bli överfallna av banditer i mörkret, säger Risa Rosenberg, ansvarig för WWF Sveriges arbete på Madagaskar.

WWF arbetar sedan många år med att skydda och återställa Madagaskars unika biologiska mångfald och samtidigt stärka lokala samhällen.

– WWF har funnits sedan 1963 på Madagaskar. Landets natur är illa åtgången, 90 procent av landets skogar är borta på grund av avverkning och erosionen är enorm. Därför är det viktigt att människor får tillgång till hållbar energi så att skogen kan räddas, säger Risa Rosenberg.

Förutom att arbeta med återplantering av förstörd mangrove, utveckling av alternativt fiske och andra alternativa försörjningskällor för att bryta fattigdomen, jobbar WWF alltså med solenergi. Projektet ”Solar Grandmothers” vänder sig till fattiga kvinnor på landsbygden mellan 35 och 50 år, som ofta är just mor- och farmödrar. Dessa kvinnor har i omgångar fått lära sig hur solkraft och solpaneler fungerar och hur man gör för att reparera dem om de går sönder.

Ljuset tände ett helt nytt liv. Yollande Randrianambinina lagar fisknäten medan hennes dotterdotter läser.

– DET VAR ETT MEDVETET VAL att bara vända sig till kvinnor som är just mor- och far-mödrar, för då vet man att de stannar kvar i sina byar för barnens och barnbarnens skull. Det fanns även en tanke att stärka kvinnorna så att de skulle kunna förbättra sin underordnade roll i ett patriarkalt samhälle, säger Risa Rosenberg.

I första omgången 2012 valdes sju kvinnor ut som fick lämna landet och resa till Indien (!) i sex månader för att utbildas till solingenjörer. Yollande Randrianambinina var en av dem. I dag har 50 kvinnor från 14 olika samhällen utbildats och de hjälper nu 2 500 hushåll i sina hembyar. Anledningen att kvinnorna utbildades just i Indien beror på att Barefoot College, som WWF sam-arbetar med, ligger där. Det är en frivilligorganisation, som grundades 1972, vars syfte är att hjälpa fattiga landsbygdssamhällen att bli självförsörjande. Där utvecklade man programmet ”Woman Solar Engineer” som har gett mer än 550 000 hushåll i mer än 1 300 byar över hela världen tillgång till elektricitet genom att utbilda 750 kvinnor till solingenjör.

Urvalsprocessen sker genom att byinvånarna bjuds in till ett möte och tillfrågas om sina behov. Så presenterar WWF idén om att utbilda några av kvinnorna till solingenjörer och frågar byborna vilka man vill skicka.

– Det är viktigt att alla är överens om vilka som ska utbildas. Och kvinnorna själva måste delta frivilligt och ha tillstånd från sina familjer. Däremot finns inga krav på skolgång, det gör inget om kvinnorna är analfabeter, förklarar Risa Rosenberg.

Vänster: Remeza, Kingeline, Yollande och Hanitra, byn Ambakivaos fyra solmormödrar. Höger: Solmormor Remeza poserar tillsammans med sin familj framför deras hem, där hon har installerat solpaneler.

FÅ AV KVINNORNA hade varit utanför sin hemby, än mindre suttit i ett flygplan. Att lämna byn, ta flyget, resa till ett främmande land, utbilda sig under sex månader, dessutom på engelska, innebar förstås en enorm utmaning.

– Bara en sådan sak som att ordna födelsebevis och pass till kvinnorna tog mycket tid. Det hände att personal från WWF fick åka till en kvinnas hemby för att ta reda på när hon var född, eftersom hon inte hade papper på sitt födelsedatum.

– Och det var många saker som kvinnorna var tvungna att lära sig innan de åkte. Som hur man använder en toalett, handlar i en affär eller äter annan mat än den man är van vid. I Indien serverar man oftast vegetarisk mat, på Madagaskar vill man gärna ha kött eller fisk med sitt ris.

Att gemenskapen mellan kvinnorna är stor förstår man när Risa berättar att kvinnorna ibland föredrog att sova på golvet i samma hotellrum. Att sova ensam kändes övermäktigt när man i hela sitt liv bott i en by omgiven av familj, släkt och vänner.

– Vi lämnade för att förbättra våra byars levnadsstandard, men också för att minska vår klimatpåverkan. Förr använde vi alltid fotogenlampor som brukade ryka mycket och gjorde våra barn sjuka och förorenade luften. Men med solenergitekniken mår vi bättre, och även naturen, säger Andrianasolo Hanitra Sylvia, som också utbildats till solingenjör.

– TEKNIK ÄR TRADITIONELLT en manssyssla i min hemby. Men nu är det vi kvinnor som behärskar tekniken. Det är spännande att inse att män och kvinnor kan göra saker lika bra, säger Andrianasolo Hanitra Sylvia.

Nu behöver dock inte kvinnorna längre åka till Indien för att utbildas. I juli 2019 startade ett systeruniversitet till indiska Barefoot College på Madagaskar. Redan har tolv kvinnor från olika byar utbildas till solingenjörer här. Nu under fem månader istället för sex som i Indien, som en följd av att de nu kan undervisas på sitt eget språk. Till 2030 är målet att 744 kvinnor ska ha gått igenom utbildningen och efter det ska de kunna hjälpa 630 000 hushåll på ön att få elektricitet.

Vad innebär då denna nya kunskap för kvinnornas självkänsla?

– Deras status har höjts och kvinnorna är mera självsäkra. Några har till och med blivit ledare i sina byar. Självklart finns det män som är avundsjuka, men de flesta inser vilken styrka det är att man har fått elektricitet, säger Risa Rosenberg.

– Jag har varit på plats många gånger på Madagaskar och med egna ögon sett vilken stor skillnad det är före och efter att man fått elektricitet. Byborna har fått en helt annan stolthet. De vet att de är kapabla att göra extraordinära saker!

Madagaskar

VÄRLDENS FJÄRDE STÖRSTA Ö, nästan lika lång som Sverige. Hela 80 procent av öns flora och fauna finns bara där och ingen annanstans i världen. Lemurer är de mest kända djuren, andra unika arter är fossa och fingerdjur. Majoriteten av de endemiska arterna är hotade.

DEN OMFATTANDE avskogningen är ett resultat av den växande befolkningens behov av mat och ved. 92 procent av Madagaskars 27 miljoner invånare lever i stor fattigdom.

WWF ARBETAR i Madagaskar med biologisk mångfald, fiske-, jordbruks- och skogsfrågor, hav och sötvatten, med ungdomar och utbildning och politik på alla nivåer. WWF försöker skapa ett nätverk av skyddade områ-den, återplantera skog och motverka erosion. WWF försöker också öka mat-produktionen, utveckla förnybar energi och höja läs- och skrivförmågan.

Var med du också och gör skillnad – bli WWF Vän!

Den här artikeln är en del av WWF Magasin nr 1-2021.
Bli WWF Vän du också för att få tidningen digitalt eller i pappersform direkt hem i din brevlåda.

Här kan du bli WWF Vän

Dela gärna:

Senast ändrad 27/11/23

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se