Amazonas-topp

WWF Magasin

VÄRLDENS RIKASTE SKOGAR

Världens regnskogar löper som ett grönt bälte runt jorden. Ett bälte med stora hack, som krymper förfärande fort. Men fortfarande har vi väldiga regnskogar kvar, med ofattbara mängder djur o växter. I det här numret av WWF Magasin vandrar vi in i de tre största, Amazonas, Kongobäckenet och i tropiska Asien. Vi visar också varför hållbart brukande är nödvändigt om vi ska kunna rädda jordens gröna bälte.

Text: OLLE FORSHED OCH CHARLOTTE PERMELL FOTO: LUIS BARRETO/WWF-UK

red-ara-topp (WWF Magasin)

Livskraftens starkaste manifestation på jorden

Regnskogen sjuder av liv – men vad är det som gör just de tropiska regnskogarna till världens mest myllrande miljöer? ▼

VÄRME OCH FUKT – så kan grunden för vår planets enorma gröna bälte mycket enkelt beskrivas. Klimatet är jämnt, temperaturen i en tropisk regnskog går inte under 18–20 grader någon gång under året eller dygnet. Ofta är det mycket varmare, kanske 30–35 grader.

Det regnar ofta och regelbundet och mycket. Årsnederbörden kan ligga på 2 000 – ibland hela 12 000 mm, att jämföra med de ungefär 600 mm nederbörd om året vi får här i Sverige. Värmen och fukten skapar extrem livskraft. Regnskogarna är jordens mest artrika miljöer, enligt vissa forskare hittar vi minst hälften av jordens alla landlevande arter just i regnskogen. Det anses fortfarande finnas miljontals väx-ter, insekter och mikroorganismer som ännu inte upptäckts.

JORDENS GRÖNA BÄLTE Områden som fortfarande finns kvar relativt intakta är stora delar av Amazonas, delar av Kongobäckenet som Gabon, östra Kamerun, Republiken Kongo och även inre delar av Demokratiska Republiken Kongo. I Asien hittar vi främst orörd regnskog på Papua Nya Guinea samt de höglänta inre delarna av Borneo.

De tropiska regnskogarna myllrar alltså av liv och är också själva förutsättningen för liv – regnskogarna fungerar som enorma transportörer av vatten, syre och koldioxid och påverkar också vindar, väder och vattenströmmar på global nivå. Innan människan på allvar började avverka de tropiska regnskogarna täckte de 14 procent av jordens yta. I dag har regnskogstäcket krympt till sju procent.

OLLE FORSHED

WWFs regnskogsexpert har arbetat i 20 år med att bevara och forska på tropiska skogar. Han doktorerade på regnskogars skötsel 2006 och har deltagit i ett tiotal expeditioner i Borneos regnskogar som vetenskaplig ledare. Olle har också arbetat tillsammans med olika urfolksgrupper i Laos, Kamerun, Malaysia och Indonesien med att hitta lösningar på regnskogarnas bevarande.

”Så vackert, ett paradis Vi hade legat ute länge under hårda förhållanden för att mäta träd på Borneo. Alla var trötta och less. Leran stod oss upp till knäskålarna efter de dagliga vandringarna med blodiglar överallt, regnet öste som oftast ner. Maten bestod av ris, stekt vitkål och sambal (chiliröra), kanske något stekt ägg ibland.

Så vi tog oss en vilodag och gick till floden. Solen strålade och bildade glittrande skuggor på vattenytan. Stora färgsprakande fjärilar fladdrade över floden och blommande lianer gav tillsammans med trädens alla löv en grönskimrande omgivning. Blommor och växtprakt utan dess like. Vi fiskade traditionellt genom att ”vandringssimma” i floden och på så sätt fösa ihop fiskarna så att de kunde fångas.

Det kalla vattnet svalkade mot kroppen och jag minns hur allt jobbigt bara rann av mig. Det var så vackert, ett paradis, som att jag förflyttats tillbaka i tiden till något sorts ursprungligt tillstånd. Så här måste folk ha levt och fångat mat i alla tider på denna plats. Och visst fick vi grillad fisk till riset den kvällen.”

Amazonas-topp (WWF-Magasin)

SÅ OLIKA ÄR DE

Orangutanger finns bara på Borneo och Sumatra, Afrika har gorillor, i Sydamerika lever jaguarer och sengångare. Vissa skillnader mellan världens regnskogar är uppenbara. Men olikheterna är oändligt många fler. Geografi, fuktighet, artrikedom, höjd över havet är några faktorer som format regnskogarna och deras djurliv i disparata riktningar.  ▼

Amazonas

AMAZONAS ÄR VÄRLDENS största sammanhängande regnskog med den allra största biologiska mångfalden. Skogstäcket motsvarar fortfarande tolv gånger hela Sveriges yta, fem och en halv miljoner kvadratkilometer. Här beräknas minst tio procent av världens arter finnas. Det är också i Amazonas vi har den största artrikedomen bland träd. Uppskattningar visar att det finns mellan 19 000 och 25 000 olika trädarter (i Sverige har vi 20).

Vänster: LÅGLANDSTAPIR – ungarna är kamouflagemönstrade det första halvåret. Höger: SVART VRÅLAPA – så heter arten, men honorna är gulbruna!

Mångfalden är ofattbar – uppskattningsvis flera tiotal miljoner arter insekter, 1 300 fågelarter, med tukaner och papegojor som de mycket färgstarka.

Omkring 500 däggdjur har hittills identifierats, de flesta fladdermöss eller gnagare. Kapybaran, världens största gnagare, kan väga uppemot 90 kilo. Bältdjur, sengångare och myrslokar är andra djur som bara finns i Nya världen. Jaguar och ozelot är de största kattdjuren. Här klättrar vrålapor, spindelapor, dödskalleapor och många fler arter i trädkronorna. Dock inga människoapor, däremot har flera av Sydamerikas apor gripsvans, vilket inga apor i Afrika eller Asien har.

Vänster: HALSBANDSPEKARI – en allätare som rör sig i skymning och gryning. Mitten: Phyllomedusa hypochondrialis, grodan med tigerrandiga ben, saknar svenskt artnamn Höger: SVAVELTUKAN lever på allt från frukt till ormar.

Amazonas regnskog har det största antalet arter sötvattenfiskar i världen, över 3 000 arter, 400 kräldjursarter och 450 arter groddjur.

Här lever också 34 miljoner människor, ungefär hälften i storstäder som Belém och Manaus. Men många också ute i regnskogen och livnär sig som jordbrukare, i olje- och gruvindustrin och på turism.

Vänster: KAPYBAROR – världens största gnagare är många andra arters mat. Höger: SVART SPINDELAPA anaconda. använder svansen som extra gripverktyg.

Amazonas urfolk beräknas ha varit sju miljoner när de europeiska kolonisatörerna kom. I dag är de knappt tre miljoner. Många lever fortfarande i sina ursprungliga områden och vidmakthåller sin kultur. Dessa urfolk är viktiga samarbetspartners för WWF i kampen mot skövlingen av Amazonas.

AWAPY URU EU WAU WAU

– NATUREN ÄR VÅRT LIV. DEN GER OSS SYRE, VATTEN, MAT OCH MEDICIN. Därför måste vi kämpa för vår skog, säger Awapy Uru Eu Wau Wau. Awapy leder arbetet med att bevaka sin folkgrupps område i Rondonia, Brasilien.

Flera urfolk finns i området, även några fortfarande okontaktade grupper. Deras skogar är de biologiskt rikaste i hela delstaten, men krymper snabbt. Timmerbolag, gummitappare, småbönder och boskapsfarmer har tagit över stora delar. Intrången har pågått i decennier, men tagit förnyad fart – och blivit våldsammare – de senaste två åren.

– Jag har hotats till livet tre gånger, bara i år, säger Awapy. Jag anser att det är politiker-nas fel att det blivit så här. När det är val lovar de en massa saker som uppmuntrar giriga människor att komma hit och ta för sig av skogen. WWF stöder Uru-eu-wau-wau-folkets kamp för att skydda sin skog. Genom en akutinsamling för Amazonas förra året harWWF kunnat donera drönare med kameror till Awapys by.

– Drönarna ger oss helt nya möjligheter att övervaka och rapportera intrång och upptäcka bränder, konstaterar Awapy. WWF har även bidragit med utrustning för att bekämpa skogsbränder, här och på flera andra håll i Brasilien.

Kongobäckenet

AFRIKAS REGNSKOGAR har färre arter än Sydamerikas och Asiens regnskogar. Även antalet trädarter är betydligt färre här, runt 5 000 för hela tropiska Afrika. Så är också de afrikanska regnskogarna torrare än Amerikas och Asiens skogar. Men mångfalden är ändå enorm – här finns minst 11 000 olika växtarter, 1000 fågelarter och 400 arter av däggdjur, bland andra skogselefanter, flera arter gorillor, schimpanser och bonoboer.

Vänster: BERGSGORILLOR lever ett stillsamt liv i skogarna på gränsen mellan Rwanda, Uganda och Demokratiska republiken Kongo. Höger: FLORSTINKSVAMP brer ut sin vackra krinolin över regnskogens ständigt multnande golv

Kongobäckenet har styckats upp mycket på senare år, men fortfarande finns ett relativt stort sammanhängande område kvar. Regnskogarna har bebotts av människor i tusentals år. Dessa urfolk är hårt trängda av avverkningar och växande palmolje- och gummiträdsplantager.

Vänster: LEOPARDMÅRD – räknas till de kattliknande rovdjuren. Höger: OKAPI – regnskogens giraff finns bara i Demokratiska republiken Kongo
Vänster: HARLEKINGRÄSHOPPA – några av de afrikanska regnskogarnas många vackra växtätare. Höger: SKOGSELEFANTER är en egen art som är mindre än elefanterna på savannen.

MEDIBA JONAS

ELEFANTER MÅSTE FÅ LEVA OCH FÖRÖKA SIG IFRED, säger Mediba Jonas som tillhör Bakafolket i Nki nationalpark in östra Kamerun.

Skogselefanterna i Kamerun har jagats hårt av tjuvjägare de senaste tio åren. WWF sam- arbetar med det lokala Bakafolket för att skydda skogselefanterna från utrotning. Baka, som har djup kännedom om skogen, övervakar elefanternas vandringar och sätter ut självutlösande kameror.

– Det kommer så många tjuvjägare så det är risk att de dödar alla elefanterna. Det är därför vi gör det här, för att elefanterna ska vara skyddade, säger Mediba Jonas, som hoppas att hans arbete ska göra det möjligt för framtida generationer att leva traditionellt i skogen.

– Min fru säger att jag gör ett bra jobb, att när mina barn är stora kommer de också få lära känna djuren i skogen.

Tropiska Asien

Här har vi många olika typer av regnskog uppdelad på flera öar. Skillnaderna mellan öarna, både vad gäller träd och djurliv, är enorma.

SUNDAÖARNA På Borneo, Malaysia, Java och Sumatra regnar det mycket. Trädkronorna når ända upp till 60 meter och det är lätt att hitta över 100 olika arter träd på en enda hektar. Norra Borneo (Sabah) har det allra högsta krontaket av alla regnskogar med enstaka träd på över 100 meter.

Vänster: GRÅSPRÄCKLIG TRÄDKÄNGURU klättrar bra med sina starka klor. Mitten: STÖRRE PARADISFÅGEL – finns på sydvästra Nya Guinea och jagades förr hårt för sina långa plymer. Höger: SUMATRANOSHÖRNING – akut hotad art.

Många djurarter har försvunnit från sina gamla utbredningsområden och finns bara kvar på några få öar. Orangutanger på Sumatra och Borneo, näsapor bara på Borneo. Tiger finns bara kvar på Sumatra och malaysiska fastlandet. Sumatranoshörning är nära utrotning. Två underarter av den asiatiska elfanten, sumatraelefant och pygméelefant, samt tapirer rör sig fortfarande i skogarna. Näshornsfåglar och papegojor är några av de mest karismatiska fåglarna.

Vänster: NÄSAPA – hannarnas hängande näsa förstärker deras läten. Mitten: NOSHÖRNINGSNÄSHORNSFÅGEL – här en hanne med fikon i den väldiga näbben. Höger: ORANGUTANG finns bara på Borneo och Sumatra.

NYA GUINEA OCH AUSTRALIEN Fortfarande Asiens största orörda skogsområde, som markant skiljer sig från övriga asiatiska regnskogar med helt andra växter och djur. Ett av de blötaste regnskogsområdena med en årlig nederbörd på över 10 000 mm. Nya Guinea har inte någon form av större däggdjur, däremot olika pungdjur, exempelvis trädkängurur. Fågelrikedomen är enorm med en stor del av jordens olika papegojor och paradisfåglar.

ANDRIS SALO

– VÅRT FOLK ÄR ETT MED SKOGEN OCH ALLT SOM FINNS HÄR. Djuren, växterna och träden. Om skogen försvinner, försvinner även vi, säger Andris Salo som tillhör urfolket Kenyah- dajaker på norra Borneo. Skogen i detta urfolksområde är fortfarande intakt och skyddas av Kenyah-dajakerna, med stöd av bland andra WWF.

– Det största hotet mot oss urfolk är när regeringen tillåter att skogen avverkas och används till plantager. Och nationalparker, vårt område finns inom nationalparken och där är det nationalparkens regler som gäller, inte våra traditionella lagar. Men Kenyah-dajakerna har bildat en allians av urfolksgrupper i nationalparken, FoMMA.

Genom alliansen har folkgrupperna kunnat visa regeringen att de har en egen skogsförvaltning. FoMMA har belönats av FN:s prestigefyllda Equator Prize 2020 för sitt arbete med att skydda skogen.

– Ett erkännande för oss från hela världen, summerar Andris Salo.

– Min fru säger att jag gör ett bra jobb, att när mina barn är stora kommer de också få lära känna djuren i skogen.

sa-kan-regnskogarna-raddas-topp (WWF Magasin)

Så kan regnskogarna räddas

Vägen framåt handlar om stöd till lokalbefolkningar och att ge skogen ett ekonomiskt värde.
– Ansvarsfullt och hållbart brukande ger det starkaste skyddet för världens regnskogar, säger WWFs regnskogsexpert Olle Forshed.▼

Text: CHARLOTTE PERMELL

AMAZONAS BRINNER och tropiska regnskogar världen över avverkas snabbare än någonsin. Människor över hela världen kräver ett stopp för skövlingen. Men paradoxalt nog är totalt skydd inte lösningen för framtiden.

– Det går inte att göra nationalpark av hela Amazonas, det går inte att skydda hela Borneo heller, man måste inse vilka arealer det handlar om, säger WWFs regnskogsexpert Olle Forshed. Därför jobbar WWF, tillsammans med andra miljöorganisationer och lokalbefolkningar, med flera strategier för att bevara världens regnskogar.

– Det är på många håll viktigare att binda ihop de skyddade områden som redan finns än att satsa pengar på att skapa nya. Parker och reservat är som isolerade öar av natur, det är inte hållbart i längden, konstaterar Olle Forshed.

Överst till vänster: Dessa dipterocarpplantor blir några av regnskogens största träd om de får växa ifred. Träet är dyrbart och eftersökt. Överst till höger: Rotting plockas i FSCmärkt skog i Kalimantan, den indonesiska delen av Borneo. Nederst till vänster: FSC-stämpel, Kamerun. Nederst till höger: Turismen är en viktig inkomstkälla som gör skogen värdefull.

ETT EXEMPEL PÅ ISOLERAD natur är Sebangau nationalpark i Kalimantan, den indonesiska delen av Borneo. En enastående rik träskregnskog, en av de svårast hotade typerna av regnskog. Här finns fortfarande många orangutanger, vid sidan av regnskogens övriga myller av liv. Sebangau är stort, över 500 000 hektar – men det räcker ändå inte för att skydda områdets djurliv. – Det genetiska utbytet blir väldigt begränsat och leder på sikt till utarmning, konstaterar Olle Forshed. Därför arbetar WWF för att binda ihop Sebangau och övriga skyddade skogsområden på hela centrala Borneo. Här handlar det inte om strikt skydd utan om att bevara marken beskogad på något sätt, genom exempelvis hållbart brukande. Om träden får stå kvar kan skogarna utanför de skyddade områdena fungera som spridningskorridorer. Då ökar också möjligheterna att bevara orangutanger och alla andra arter i skogarna.

– Att plantera oljepalm eller göra betesmarker ger pengar. Om skogarna ska bevaras måste de få ett alternativt ekonomiskt värde. Hållbart brukande levererar inkomster till enskilda och till staten. På så sätt bevarar brukandet den biologiska mångfalden, förklarar Olle Forshed, och understryker att människor som bor i skogarna behöver allt stöd de kan få.

– DEN MEST EFFEKTIVA metoden att motverka skövling är att ge urfolksgrupper stärkta rättigheter. Att de kan fortsätta ha sin huvudsakliga utkomst ifrån skogen på ett traditionellt vis. Det ser vi i en rad exempel i Amazonas, Kongobäckenet och Sydostasien. Hållbart brukande av skog i dessa ekosystem handlar många gånger om plockhuggning, att ta ner enstaka träd medan resten av skogen står kvar. Görs det på rätt sätt klarar skogen att återhämta sig naturligt.

– Man ska inte skämmas för att köpa exempelvis trädgårdsmöbler av regnskogsträ som är FSC-certifierat, alltså ansvarsfullt producerat timmer. Det är ett sätt att hjälpa, det leder till att skogen blir värdefull, säger Olle Forshed. Ekoturism och uttag av rotting är andra vägar att ge skogen ökat värde. Rotting är en klängväxt som är beroende av stora träd för att kunna växa och klättra och har länge använts till allt från korgar till möbler. WWF har i decennier stöttat olika rottingprojekt i asiatiska regnskogar.

– Det viktiga är att ge skogarna ökat värde just genom att de finns kvar. Annars är det alltid palmoljan som vinner, slutar Olle Forshed.

Kapplopning-till-solen-platta (WWF Magasin)

KAPPLÖPNING TILL SOLEN

Under regnskogens gröna täcke gömmer sig flera världar i separata våningar. För i regnskogen är det ljuset som styr vem som lever var. ▼

Se grafik i pdf-format

DE STÖRSTA HOTEN MOT VÄRLDENS REGNSKOGAR:

BRÄNDER – varje år brinner miljoner hektar skog. Antalet bränder ökar, en oroande utveckling.

PALMOLJA – enorma arealer av världens mest artrika regnskogar har huggits ned och ersatts av oljepalmsodlingar. Palmoljeproduktionen förväntas fördubblas under de närmaste tio åren.

KÖTT – i Amazonas bränns stora arealer regnskog ner för att bli betesmark åt biffkor.

DETTA GÖR WWF:

  • Arbetar för långsiktiga lösningar för att stoppa förlusterna av regnskog.
  • Arbetar tillsammans med myndigheter och lokalbefolkningar för att öka värdet på skog som får stå kvar.
  • Uppmanar företag att använda trä- och skogsprodukter från ansvarsfullt skogsbruk som är FSC-märkt.
  • Samarbetar med urfolksgrupper och andra organisationer för att skydda stora skogsområden.
  • Riktade räddningsinsatser för att skydda extremt hotade djur och växter, som brandbekämpning och flytt av hotade arter.
Den här artikeln är en del av WWF Eko nr 4-2020.
Bli WWF Vän du också för att få tidningen digitalt eller i pappersform direkt hem i din brevlåda.

Här kan du bli WWF Vän

Dela gärna:

Senast ändrad 28/10/21

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se