Atlantlaxen mår bättre

Det vilda beståndet av atlantlax mår allt bättre i Varzugafloden på Kolahalvön i Ryssland. WWF har utbildat miljögrupper som kämpar emot överfiske och ohållbar turism på platsen. Antalet vilda atlantlaxar har ökat från bara 893 individer år 2017 till hela 20 000 individer år 2019!

– Man kan inte bara jobba med myndigheter, privatsektorn, eller lokala aktivister. Alla måste sätta sig vid samma förhandlingsbord och hitta lösningar tillsammans. Så jobbar vi på WWF, säger Larisa Bilous, projektledare på Barentskontoret vid WWF Ryssland.

Floden Varzuga var tidigare hem åt en av världens största populationer av vild atlantlax. För Pomorfolket som bor här har fisken alltid varit mer än bara mat – den har också förknippats med deras kultur, identitet och uråldriga traditioner. Historierna som berättas på ett litet privat museum om Pomorkulturen visar tydligt på den vilda laxens betydelse för deras liv och väcker starka känslor.

– Ökade turistflöden är ett jätteproblem på Kolahalvön. Lokala entreprenörer tjänar på att ta turister till ”häftiga ryska vildmarker”. De tänker inte på att deras barn aldrig kommer uppleva rikedomar som naturen erbjuder. Många människor är fattiga och ser helt enkelt ingen annan väg än att fiska så mycket de kan och sälja det sen, säger samordnaren på Världsnaturfonden WWF Jana Frolèn.

En vuxen atlantlax kan väga upp till 25 kilo och bli över 10 år gammal. Precis som i Sverige är fisket reglerat i Ryssland för att skydda fiskbeståndet. Fisketillsyn ska utföras av statliga inspektörer som kan ge böter, men de är för få för att kunna täcka ett så stort territorium och resurserna räcker inte till. De kan inte ha koll på alla turistströmmar och lokala fiskare som alla bidrar till överfiske.

Den lokala aktivisten Valerij Irkasjev grundade därför stiftelsen Murmanskij Losos (ung. ”Laxen i Murmansk”) i samarbete med WWF Ryssland. Deras lokala miljöaktivister patrullerar Varzugafloden, informerar fiskare om den rådande fiskelagstiftningen – var, när och hur det är tillåtet att fiska – och vad överfiske leder till. Miljöaktivisterna har genomgått en särskild utbildning och har fått en formell titel som civilinspektörer, vilket hjälper till att bygga dialogen med fiskarna. För att kunna utfärda böter åker miljöaktivisterna ibland ut tillsammans med polis och de statligt anställda inspektörerna. Det finns också exempel på när illegala fiskare byter sida och ansluter till de goda krafterna istället. Man samarbetar med lokala aktivister, myndigheter och privata näringsidkare.

– Vi har lyckats med att engagera vanliga människor från Varzugabyn och också lokala och regionala makthavare. I dag uppfattas den vilda atlantlaxen inte bara som en fiskart – den är basen i Pomorfolkets traditionella levnadssätt och en indikator på att naturen i den ryska Barentsregionen mår bra, säger aktivisten Valerij Irkasjev.

Bevarandet av den unika Varzugafloden och fiskebeståndet fick mycket uppmärksamhet lokalt 2019 och engagerade guvernören i Murmanskregionen, vilket innebär att det blir lättare att bevara floden och områdena däromkring med mer statliga resurser.

Nästa steg blir att etablera nationalparken Terskij Bereg i området omkring Varzugafloden, där man kommer att satsa på att utveckla hållbar turism, väcka intresse för kultur och lokal historia. Nationalparken skulle ge ytterligare värdefullt skydd för den vilda atlantlaxen och förhoppningen är att den ska vara på plats 2021.

Naturen i nordvästra ryssland

I nordvästra Ryssland hittar vi ett av de mest unika ekosystemen i världen. Här kan man på riktigt förstå vad biologisk mångfald är!

Här kan man upptäcka Europas största vildmarksområden, mycket värdefulla skogslandskap med tundra, tajga och orörda floder. Dessutom finns här också relativt ostörda marina ekosystem med rika populationer av fisk. Några av världens största havsfågelkolonier bor också här.

Men trycket på naturresurserna har ökat drastiskt. Orsakerna är många: en explosionsartad utveckling av industrier, svag implementering av miljölagarna, ogenomtänkt beslutsfattande och bristande dialog med alla inblandade relaterat till förvaltning av naturresurser och naturvård. Ohållbar turism försämrar också situationen.

Vad gör WWF?

Världsnaturfonden WWF stödjer lokala krafter som deltar på ett meningsfullt sätt i dialog med statliga och privata aktörer så att man tillsammans tar beslut som gynnar både människor och miljön. Vi ser till att människor lär sig att utnyttja naturresurserna på ett hållbart sätt, kräva sin rätt och ställa makten och storföretag till svars vid behov. Det bidrar till rättvis fördelning av naturresurser på sikt och minskar fattigdom. Vi jobbar med skolungdomar för att öka deras miljömedvetenhet. Dessutom stödjer vi lokala journalister som rapporterar om miljösituationen.

Läs mer om WWF Ryssland här: https://wwf.ru/en

Text författad av Jana Frolén, WWF Sverige.